Djuromvårdnad i samband med anestesi vid speciella tillstånd – häst Flashcards
Hur kan en häst påverkas av att få kolik, vad ger det för effekter på kroppen (tex smärta, HR, RR, AT, kardiovaskulärt…)?
- Kraftigt smärtpåverkad
- HR och RR behöver ej vara korrelaterad till smärtgrad (dock vanligt att de är förhöjda)
- Nedsatt AT
- Kardiovaskulär påverkan – hr ökad, fula slh (mer pigmenterade) med ökad crt, dehydrerad och kall perifert, ej ovanligt med blåsljud men som kan försvinna när hästen vätskats upp
- Utspänd buk
- Magsäcksöverfyllnad
Ge några exempel på vad som kan vara viktigt att tänka på innan anestesi av en kolikhäst (tex preop-status, potentiella problem, andra risker med op)
- Viktigt att kolla upp om hästen har behandlats på fält innan för att kunna göra rätt bedömning – tex är den redan smärtlindrad?
- Potentiella problem – smärtpåverkan (svårt att stabilisera inför narkos), kan vara farligt för djurägare och personal pga kan gå från att vara apatiska till att kasta sig, måste diskutera risker och pris
- Anestesirelaterad mortalitet – 10 % (inkl postoperativt)
- Long term survival (ett år efter hemgång från kliniken) ligger på 80-90 %
Varför kan det vara bra att sätta 2 PVK på kolikhäst?
det finns ökad risk för tromboflebit (en trombos/blodpropp i en ytlig ven, som ofta anses förenad med inflammation i venen, alltså flebit) (?)
Vad kan man ge för vätsketerapi till kolikhäst beroende på om det är lång eller kort tid till op?
- Lång tid till op - använd kolloider (~1 L/100 kg) + RA
- Kort tid till op - använd hyperton NaCl (7,2 %) (~2 L till vuxen häst), följ upp med isoton lösning (t.ex. RA) 5 x volymen inom 2,5 h
Varför vill man ofta nässvalgsonda kolikhästar?
För att tömma överfylld magsäck
Ge exempel på analgesi att ge till kolikhäst (som ges så fort som möjligt, innan op)
flunixin, metamizol (Vetalgin®vet), Opioid
Vilka parametrar vill man ofta kolla på från blodprov och bukpunktat på kolikhäst?
blodlaktat, SvO2, glukos, htk, Hb, TP, syra-bas
Hur vill man förbereda utrustning och patient inför op på kolikhäst?
Förbered utrustning:
- Övervakningsutrustning, narkosapparat + ventilator
- Dropp och CRI
- Ljummen NaCl-lösning för tarmar
- Indukning + instrument för buköppning
- Sugslang för evakuering av gas
- Stor hink/tunna för ev. tömning av tarm
- Utrustning för arteriell blodtrycksmätning och artärprover
Om hästen är kraftigt tympanisk (ökad mängd gas i tarmarna) – ev. trokarisera innan induktion (tömning av gas mha kanyl) pga trycket på och av bukorganen kan ge hypoxemi och neg. cardiovaskulär påverkan
Spola ur mun
Ta av skor (om möjligt) – för att skydda häst och uppvaksgolvet
Klipp buken stående om möjligt för att korta ner narkostid
Varför vill man ha så kort narkos som möjligt på kolikhäst?
ökad chans för överlevnad och bättre uppvak, dock kan det i vissa fall vara viktigare att bara söva hästen så fort som möjligt p.g.a. allmäntillståndet
Ge exempel på premed, induktion och underhåll att ge till kolikhäst
Premed • NSAID (om ej fått tidigare) • Ej acepromazin (generellt) – pga påverkar cirkulationen som ofta redan är dålig • α2-agonist (låg dos) - xylazin – kan vara säkrast pga kortast duration - romifidin - detomidin - (medetomidin/dexmedetomidin) • Opioid - morfin/metadon, butorfanol
Induktion
• Diazepam/midazolam + ketamin
• Guaifenesin+ thiopental (alt. ketamin)
Underhåll
• Isofluran (alt sevofluran, blir dock dyrare)
Hur bör kolikhäst positioneras på op?
ryggläge, huvud/nos upphöjt (så gott det går, om magsäcksreflux vid sidan av sond bör huvudet vara sänkt!)
Vad finns det för för- och nackdelar med mekanisk ventilering av kolikhäst?
Bra ifall den inte andas själv, men ger dock övertryck som ger försämrad cirkulation
Vad kan man vattna tarmen med under op på kolikhäst?
ljummen NaCl-lösning
Vad kan man ge för vätsketerapi på kolikhäst under op?
- Isotona kristalloider (t.ex. Ringer Acetat): ~10 ml/kg/h (anpassa efter behov/förluster)
- Ev. kolloider (t.ex. Voluven®): max 10-20 ml/kg/dag
Vad kan man ge för analgesi under op på kolikhäst och hur kan det ges (tex bolus, CRI…)?
- Lidokain – ev. bolus (ges under 10-15 min), CRI (lägre doser jmf med till friska hästar) kan sänka anestesigas med 20-50%. Stäng av CRI 30 min innan uppvak för att undvika ataxi
- Morfin – bolus (om inte fått vid premed), CRI
- Butorfanol – bolus (om inte fått vid premed), CRI (är även bra postop tillsammans med lidokain)
- Ketamin – CRI, viktigt att räkna ut totaldos så ej ger för mkt
- α2-agonister – CRI
Vad kan stor skillnad mellan EtCO2 ochPaCO2 tyda på?
ökat alveolärt deadspace
Ge 2 exempel på respiratoriska komplikationer intraop
• Hypoventilation, PaCO2 > 9 kPa – undviks genom:
- Assisterad ventilering: ventilatorn triggar när hästen andas in, ger ökad tidalvolym
- Mekanisk ventilering: justera RR och tidalvolym för att få ok PaCO2 men inte för högt PIP (peak inspiratory pressure)
• Hypoxemi, PaO2 < 8 kPa – göra för att komma till rätta:
- Höj FiO2 (inandat syre)
- Mekanisk ventilering, ev. PEEP (5-10 cmH2O)
- Salbutamol som är bronkovidgande, (PiNO)
- Gör anestesitiden så kort som möjligt för att när hästen är vaken och kan lägga sig i bröstläge så minskar atelektasen på lungorna
Vad är atelektas och hur kan PiNO underlätta syresättningen trots atelektaser?
Atelektas (sammanfallen/kollaps av alveolerna, lufttom lungvävnad till följd av begränsad andning, blockering av bronkerna, yttre kompression).
Situation då det kan uppstå:
Ligger i ryggläge –> tryck på lungorna från tarmarna som ger atelektas på lungorna –> venösa blodet syresätter lungorna och resten av kroppen –> den luftförande delen av lungorna får bra gasbyte, medan atelektasa delarna av lungorna inte får gasutbyte utan gasen bara shuntas förbi pga deadspace –> får dålig syresättning trots hög andel inandad syre
PiNO = pulsad inhalerad kvävemonoxid/Pulsed inhaled Nitric Oxide):
Man ger kväve i början av andetag –> får vasodilatation –> mer blod till väl ventilerade delarna av lungorna –> bättre syresättning ute i kroppen trots atelektaser i lungorna
Ge exempel på vad som kan orsaka hypotension intraop och hur detta kan behandlas
Hypotension – MAP < 70 mmHg • Möjliga orsaker: - Hypovolemi - Vasodilatation - Svag hjärtkontraktion - Bradykardi
• Behandling:
- Minska anestesigas
- Vätsketerapi (isoton kristalloid, kolloid)
- Dobutamin
- Fenylefrin
- Efedrin
- Atropin
- Behandling endotoxinemi (ex. polymyxin B, flunixin, lidokain)
Vad gör man när operationen är slut eller närmar sig sitt slut?
- Lidokain-CRI avslutas 30 min innan opslut – pga ger ökad ataxi
- Ev. fenylefrin intranasalt, 10-15 min innan uppvak för att minska ödem i näsan
- Om NSS – ta ut före uppvaket
- Stäng av ventilatorn när opslut – så fort andas själv ut till uppvaket
- Tom urinblåsa – urinkateter intraop alt. töm urinblåsan innan kör ut i uppvak
- Vänster sidoläge (ligger på rygg under op)
- Ge analgesi + sedering – morfin i.m. innan uppvak (om ej fått CRI intraop), ev. låg dos xylazin eller romifidin
- I uppvak ska ha nässnorkel + 100 % O2 (~10-15 l/min)
Nämn några risker att tänka på inför anestesi av dystokihäst
- Överlevnad stoet 86-91 %, fölet 10-43 %
- Komplicerande faktorer:
- Förhöjda oxytocin-nivåer vasodilatation
- Ökat tryck på diafragma från uterus
- Minskad funktionell residualkapacitet (den luftvolym som är kvar i lungorna efter en normal, lugn utandning)
- Minskad tonus i övre magmunnen
• Allt detta resulterar i:
- Lågt blodtryck, svårigheter med ventilering/syresättning, ökad risk för aspiration
Vad kan man ge för underhåll intraop vid en dystoki?
- Tripledrip (guaifenesin, ketamin, xylazin)
- Isofluran/sevofluran (ffa om stoet behöver buköppnas för att få ut fölet), i så låg koncentration som möjligt
Vad kan man tänka på och förbereda inför uppvak efter en dystoki?
Assisterat uppvak (rep) – ökad risk för fraktur p.g.a. osteoporos (benskörhet)
Om levande föl – ha utrustning/läkemedel för återupplivning redo, iaktta försiktighet vid introduktion, ej säkert att stoet känner igen fölet som sitt eget
Ge några exempel på fölens utveckling att ta hänsyn till vid anestesi
- Är ”fysiologiskt mogna” vid 4-6 v
- Första veckan är det 7 ggr högre mortalitet jmf med vuxna hästar, men generellt hög mortalitet de första 4 månaderna
- Stor kroppsyta, lite kroppsfett
- Dåligt utvecklad temperaturreglering
- Hög ämnesomsättning
- Liten cirkulerande blodvolym
- Hjärtminutvolym ffa styrd av puls
- Lungreserv minimal risk för hypoxi vid apné
- Rel. liten tidalvolym – kompenseras med hög andningsfrekvens
- Hypoalbuminemi (onormalt låga nivåer av albumin/protein i blodet) den fria/aktiva formen av proteinbundna läkemedel ökar
- Ökad genomsläpplighet till blod-hjärnbarriären % av läkemedlet som kan nå hjärnan ökar
- Lägre leverenzymaktivitet första 3-4 v durationen på läkemedel ökar medan koncentration aktiva metaboliter (nedbrytningsprodukt i kroppen) sänks
- Ofullständig njurfunktion upp till 2 v duration läkemedel ökar
