Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Anestesi, intensiv- och akutvårdskurs > Intensiv- och akutsjukvård smådjur > Flashcards

Intensiv- och akutsjukvård smådjur Flashcards

1
Q

Vad är triage, vad har det för syfte och vad bör den inkludera?

A
  • Att sortera, bedöma och prioritera patienter utifrån allvarlighetsgrad -> sjukast först
  • Viktig del av arbetet på en akutmottagning för att effektivisera och säkerhetsställa att vården prioriteras rätt
  • Patienterna ska triageras inom 5-10 minuter från det att de anlänt (om allvarlig sjukdom/skada misstänks de ska triageras direkt)
  • En triage bör inte ta mer än några minuter
  • Inkluderar en snabb bedömning av de större kroppssystemen (respiration, cirkulation, neurologi + urinvägar), en kort anamnes om varför de söker sig akut till er idag (duration, hänt förut…)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur kan telefontriage hjälpa personalen innan djuret kommer akut till kliniken?

A
  • Ger oss en idé om djurets hälsotillstånd
  • Förberedelse inför ankomst
  • DÄ kan ev börja med första hjälpen beroende på läge och kunskapsnivå
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ge förslag på vad man kan fråga i ett telefontriage

A
  • Signalement: Ras, ålder, kön, vikt
  • Varför ringer de in idag? På vilket sätt yttrar sig skadan, sjukdomstillståndet? Hur länge har det pågått?
  • Hur andas den?
  • Medvetandegrad, är den vaken och alert eller medvetslös?
  • Kan den stå och gå?
  • Finns det någon aktiv blödning?
  • ÄDKB?
  • Kräk/diarre?
  • Toxiner?
  • Finns det möjlighet att kolla vissa vitalparametrar i hemmet?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ge exempel på akuta tillstånd som behöver fångas upp i telefon och komma in omgående

A
  • Kramper eller andra neurologiska förändringar > 5 min
  • Dyspné
  • Kollaps
  • Aktiv blödning
  • Misstänkt förgiftning
  • Svårighet att urinera
  • Plötsligt svullen buk
  • Penetrerande sårskada (misstanke penetration buk el. thorax)
  • Dystoki
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad kan vara bra att tänka på innan man rekommenderar DÄ att påbörja första hjälpen påväg/innan de kommer till kliniken?

A

Första hjälpen ska inte fördröja tiden till dess att djuret får vård i onödan.
Överväg om det är läge, kan hjälpa djuret och om DÄ klarar av det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ge exempel på första hjälpen som DÄ kan påbörja påväg in till kliniken vid olika akuta skador/tillstånd:

  • Luftvägsobstruktion
  • Dyspné
  • Fraktur
  • Blödning
  • Kramp
  • Värmeslag
  • Brännskada
A
  • Övre luftvägsobstruktion (om något sitter fast) – heimlich-manöver (kramar runt lungfältet och trycker till), hålla upp bakdel så att något kanske trillar ut
  • Dyspné – minska syrekonsumtionen (sval, minska stress, bär)
  • Frakturer – stabilisera (om möjligt), bära med handduk/lakan
  • Blödning – lägga tryck, hålla högt
  • Kramper – minimera stimuli
  • Värmeslag – ljummet vatten, fläkt
  • Brännskador – skölja med svalt vatten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad kan man förbereda inför att ett akut sjukt djur kommer in till kliniken?

A
  • Förbered teamet! (även IVA om misstanke om mycket dålig patient)
  • Ett rent akutrum redo
  • Förbered för iläggande av pvk
  • Påfylld akutväska
  • Övrigt material beroende på vad vi vet om patienten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Varför undersöker man alltid de stora organsystemen vid triage oavsett vad djuret har för skada?

A
  • Görs i triagen pga djuren är beroende av det neurologiska, respiratoriska och kardiovaskulära systemet för sin överlevnad
  • Undersökningen syftar till att bedöma dess funktion och graden eventuell inskränkning, för att upptäcka tecken på stundande kollaps av något av dessa som tex chock
  • Urinvägar räknas av vissa med som ett att organsystemen som ska undersökas
  • Vitalparametrarna måste bedömas i relation till situationen – bli inte distraherad av uppenbara skador (kanske har något allvarligare fel, tänk holistiskt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur bör man undersöka andningsvägarna vid triagering?

A
  • Har den fria andningsvägar?
  • Hur andas den?
  • Frekvens (bradypné/tachypné/apné)
  • Mönster (bukandning, paradoxal, insp eller exp. dyspné, ytligt, hosta)

• Normala andningsljud?

  • Kan du höra några biljud/missljud från övre eller nedre luftvägarna?
  • Dämpade andningsljud?

• Kroppshållning (VARNINGSTECKEN!)

  • Ovilja att lägga sig?
  • Sträckt nacke?
  • Bredbent med abducerade armbågar?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur bör man undersöka cirkulationen vid triagering?

A

• Vad har patienten för hjärtfrekvens?

  • Takykardi >120/min (hund) >200 (katt)
  • Bradykardi <60 (hund) <140 (katt)
  • Kan du känna pulsen och är den regelbunden? Synkron med HF?
  • Pulsvalité?
  • God, stickig, svag?
  • Central/perifer puls?

• Slemhinnorna

  • Färg – rosa, hyperemiska, bleka, cyanotiska (obs grav hypoxi kan föreligga utan cyanos)
  • Fuktiga/klibbiga
  • CRT
  • Temp – rektalt, perifert
  • Är patienten uttorkad?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur bör man undersöka det neurologiska systemet vid triagering?

A
  • Medvetandegrad? Alert, dämpad, somnolent, stupor, komatös
  • Beteende? Akut beteendeförändring?
  • Hur rör den sig? Normalt, ataxiskt, nedsatt proprioception, pares, paralys, tremor, headbobbing, headtilt
  • Hur ser pupillerna ut? Mios, mydriasis, anisokori?
  • Plötsligt blind?
  • Kramper?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad gör man efter sin triage?

A
  1. Ge patienten en triagegrad (färg) och prioritera i vilken ordning dina patienter ska ses av veterinär
  2. Kommunicera till akutveterinären och övriga teamet
  3. Beroende på allvarlighetsgrad och väntetider kommer uppföljande statustagningar behövas, en triagegrad 2 kan dekompensera och bli triagegrad 1 osv
  4. Kan du göra något för djuret medan de väntar? Ex flytta in stressat djur på rum eller förse katten med en låda? Prova att bjuda mat till den patient som söker för att den inte velat äta?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ge exempel på akuta tillstånd med triagegrad 1

A
  • Svår andningspåverkan/andnöd
  • Dekompenserad chock
  • Livshotande blödning (där signifikant blodförlust förekommit)
  • Icke responsiv
  • Kollaps
  • Pågående krampanfall
  • Förlossning med synliga fosterdelar
  • Misstanke om hypoglykemi
  • Kroppstemp > 41C eller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ge exempel på akuta tillstånd med triagegrad 2

A
  • Måttlig andningspåverkan
  • Plötsligt uppkommen stridor
  • Subkutana emfysem
  • Pågående större blödning
  • Bleka slh
  • Petichier
  • Påverkad medvetandegrad
  • Akut beteendeförändring
  • Akut blindhet
  • Flera krampanfall tidigare och risk att nya uppkommer
  • Penetrerande ögonskador eller ögonprolaps
  • Misstanke förgiftning
  • Pågående förlossning
  • Urinvägsobstruktion
  • Kraftig smärta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ge exempel på akuta tillstånd med triagegrad 3

A
  • Mild andningspåverkan
  • Mindre blödning
  • Plötsligt neurologiskt bortfall (headtilt, historik av tappat medvetandet)
  • Måttligt till stora hudsår
  • Frakturer
  • Misstanke främmande kropp
  • Kräkningar som inte ger med sig
  • Måttlig smärta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ge exempel på akuta tillstånd med triagegrad 4

A
  • Små sårskador såsom klobrott eller spruckna bölder
  • Lindrig inflammation/svullnad
  • Lindrig smärta
  • Lätt feber
  • Klåda eller hudutslag
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka patienter kan man ge triagegrad 5?

A

Patienter som egentligen inte har att göra på akuten utan kan boka en tid i veckan alt behandla i hemmet utan veterinärkontakt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad kan orsaka dyspné?

A 
•	Trauma 
•	Hjärtsjukdom 
•	Blödningar 
•	Sjukdom i thorax 
•	Luftvägsobstruktion 
•	BOAS
mm
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad bör man förbereda/vara beredd på när en patient med dyspné är påväg in?

A
  • Akut tillstånd – förbered om möjligt för en eventuell inskrivning när du vet att en dyspné patient är på väg (papper, syrgasbur, transportbur osv)
  • Stressade/panikslagna patienter – kan bli farliga vid hantering, bär därför inte i famnen mellan akuten och IVA även om bråttom
20
Q

Vad gör man till en början med en patient som precis har kommit till kliniken med dyspné?

A
  • Kan lätt puttas över kanten om stressas – minimera stress, ta in på eget rum, varsam hantering, avbryt om stressad och får ytterligare andningspåverkan
  • Initial undersökning – be DÄ administrera syrgas under undersökning
  • AF och andningsmönster
  • Kroppshållning
  • Öppen mun?

• Anamnes

  • Duration? När började det?
  • Första gången?
  • Trauma?
  • Kräkningar? (pga möjligt att de kan ha aspirerat)
  • Kända sjukdomstillstånd sedan tidigare?

• Vidare klinisk undersökning när patienten är stabil!

21
Q

En patient med dyspné har skrivits in på IVA, vad kan man göra när djuret har börjat stabiliseras lite och blivit lite lugnare?

A
  • Syrgas - syrgasbur, syrgasgrimma, syrgassond, flow by, oxygen hood
  • Ev ångestdämpande ex butorfanol (ordineras av veterinär)
  • När stabil nog, sätt PVK + eventuella blodprov

• Tempning?
- Risk för hypertermi – pga stora andningsmuskler involverade, tidigare värmeslag, varmt i ev syrgasbur (bäst med syrgasbur där det är möjlighet att ställa in temperaturen)

• Övervakning och monitorering

  • Kontinuerlig övervakning av andningsfrekvens, andningsmönster
  • Monitorera svar på behandling
  • Kan snabbt dekompensera och bli nödvändigt att snabbt inducera narkos och intubera alt utföra en tracheostomi samt ventilera patienten
22
Q

Vad kan vara symptom på magomvridning?

A
  • Ofta stora och djupbröstade raser, äldre hundar (kan dock uppstå hos alla typer)
  • Kan ha koppling med utfodringsrutiner och motion
  • Andra mag- och tarmproblem (underliggande sjukdom eller corp al)

• Tecken på chock

  • Tackykardi
  • Svag/trådig femoralpuls
  • Avsaknad av eller mycket svag perifer puls
  • Bleka slh (kan även vara cyanotiska)
  • Hypotermi alt lindrig temphöjning
  • Varierande medvetandegrad
  • Arrytmier

• Djurägarna kan uppge följande:

  • Plötsligt svullen buk alt successivt svullnad
  • Hypersaliverar
  • Rastlös
  • Kraftigt påverkad AT
  • Försöker kräkas men kommer inget
23
Q

Hur ser patofysiologin ut för magomvridning?

A
  1. Magsäcken dilaterar (ex i samband med större foderintag) och vrider runt
  2. Gas ansamlas -> den dilaterade magsäcken tycker på kaudala vena cava samt diafragman
    - Återflöde till hjärtat och cardiac output sänks
    - Ventilation sänks ->syresättning sänks
  3. Omvridningen -> ischemi av magsäcken -> risk för nekros
  4. Tryck på porta venen -> cirkulation till lever, pankreas, tarm och magsäck sänks -> risk för sepsis
24
Q

Vad görs med en magomvridningspatienten när den kommer in till klinik?

A

• Direkt in på rum -> syrgasterapi

• PVK läggs i båda frambenen medan veterinären undersöker hunden
- Ta ut blodprover i samband med kanylläggning (samtliga rör ofta elektrolyter, laktat och syrabas speciellt viktiga, samt ev koagulationsparametrar då dessa patienter riskerar att utveckla DIC)

  • Koppla dropp enligt ordination (tryckmanschett kan behövas under bolusen)
  • Smärtlindring enligt ordination
  • Röntgen (monitorera vitalparametrar under tiden)
  • Höger lateral
  • Ev VD
  • Tömning av magsäck preoperativt – med sond eller perkutan
  • Om DÄ bestämmer sig för att gå vidare -> inskrivning till IVA/operation
25
Q

Ge exempel på orsaker till kramper

A
  • Idiopatisk epilepsi
  • Hjärntumörer
  • Encephalit
  • Stroke
  • Skalltruma
  • Toxiner
  • Elektrolytrubbningar – hypoglykemi, hypokacemi, hypokalemi hypo/hypernatremi
  • Lever och njursjukdom
26
Q

Vad är det för skillnader mellan generella och partiella kramper?

A

Generella kramper
• Sensorisk störning
• Förlorat medvetande
• Ev. konvulsioner

Partiella kramper 
•	Förändrat beteende 
•	Muskelryckningar i ex ansiktet 
•	Salivering 
•	Vokalisering
27
Q

Vad kan man be djurägaren göra vid telefonkontakt om deras djur krampar?

A

• Be DÄ försöka minimera stimuli, tex

  • Släck ljus
  • Tyst och lugnt runt omkring

• Be djurägaren vara försiktig

  • Kan vara aggressiva/rädda
  • Djuret bör vara sig själva efter 30 minuter
28
Q

Vad är klusterkramper?

A

mer än 2 krampanfall inom 24h

29
Q

Vad är status epilepticus?

A
  • Krampanfall som varar i mer än 5 min eller mer än 1 krampanfall under en femminutersperiod utan att djuret hinner bli normalt mellan
  • Kan orsaka allvarliga sekundära problem så som neurogent lungödem och permanenta hjärnskador
30
Q

Vad bör man göra med en kramppatient som precis kommit akut till klinik?

A
  • Ta in på rum och tillkalla veterinär
  • Minimera stimuli (ljud/ljus)
  • Lägg pvk - för blodprover och administrering av kramplösande lm enligt ordination från veterinär
  • Syrgas
  • Tempa - pga risk för hypertermi, kyl om temp 40 C, tempa var 15 min
  • Veterinär undersökning samt anamnes tas i samband med att patienten stabiliseras
  • Ras
  • Ålder
  • Kända sjukdomstillstånd/medicineringar
  • Övrigt så som ex. långvarig svält, kräk/diarre, trauma, nyförlöst digivande?
  • Kan ha fått tag i toxiner?
31
Q

Att komma ihåg vid akuta mottagningar och behandlingar för att minimera missar och missnöjda DÄ

A

• För anteckningar löpande under den akuta behandlingen

  • Status
  • Behandlingar (värme, syrgas, dropp, smärtlindring osv) samt givor (tid, start/sluttid för infusioner, mängd osv)
  • Kommunikationen viktig under det akuta skedet – closed loop-kommunikation
  • Debriefing – diskussion/krisbearbetning med dä
32
Q

Vilka krav finns det på katter för att de ska kunna bli bloddonator?

A
  • Katten skall vara mellan 1-5 år
  • Den skall väga minst 4,5 kg
  • Katten skall vara vaccinerad mot kattpest och kattsnuva
  • Katten får själv inte ha mottagit en blodtransfusion
  • Katten får inte vara importerad eller ha rest utanför Norden
  • Den skall vara lugn och lätthanterad
  • Den skall vara en innekatt
  • Honkatter får inte ha fött ungar
33
Q

Vilka krav finns det på hundar för att de ska kunna bli bloddonator?

A
  • Hunden ska vara mellan 1-4 år vid inskrivning
  • Hunden ska väga minst 27 kg
  • Tik får ej ha varit dräktig eller ha dräktighet planerad
  • Hunden får inte själv ha tagit emot en blodtransfusion
  • Hunden får inte vara importerad eller resa utomlands eller planera utlandsresa
  • Hunden ska vara ID-märkt
  • Hunden ska vara lugn och välhanterad och kunna ligga stilla på sidan i ca 5-10 min
34
Q

Hur bör man undersöka djuret innan det tappas på blod?

A

• Hälsoundersökning

  • Klinisk undersökning samt blodprover för status lever/njurar + blodvärden
  • Hund: Anaplasma + Borrelia
  • Katt: FIV/Felv

• Blodtypad (kolla blodgrupp)

35
Q

Hur går en blodtappning till?

A

• Förberedelse av området över jugularen

  • Raka
  • Tvätta med klorhexidintvål
  • Desinficera

• Ta fram material

  • Hund har färdiga blodtappningskit
  • Katt – 50cc-spruta, rosa kanyl, butterfly kanyl, aspirera antikoagulansmedel (CPDA) från hundtappningspåse
  • Donationen tar ca 10 min - tappar ca 450 ml blod (hund) och 45-55 ml (katter)
  • Efter donationen
  • Håll tryck, ev ett bandage/plåster
  • Ta det lugnt närmaste dygnet
  • Bjuds på mat och vatten (katt väntar tills helt vaken)
  • Övervaka uppvak för katterna, kolla temp (ev värmeterapi), dropp
36
Q

Ca hur länge håller olika blodprodukter?

A
  • FFP – håller i 1 år
  • Packed RBC – håller i ca 6v
  • Helblod – håller i 1 dygn
37
Q

Vad har hundar för blodgrupper och är det ok att ge blod till en hund med annan blodgrupp?

A
  • Flera olika blodgrupper - testar för DEA1.1 positiv och DEA1.1 negativ vid blodtypning
  • Negativt blod kan ges till patient med positivt blod, men ositivt blod bör ej ges till patient med negativt blod (kan dock vara okej vid första transfusion men ej optimalt)
38
Q

Vad har katter för blodgrupper och är det ok att ge blod till en katt med annan blodgrupp?

A
  • A
  • B
  • AB (rel ovanligt)

• De har naturligt förekommande antikroppar mot de andra blodgrupperna, så går ej att ge blod till nån med annan blodgrupp

39
Q

Vad är skillnaden på blodtypning och korstest?

A

Blodtypning
• Enkla test för att kontrollera blodgrupp

Korstest
• Serum från mottagaren blandas med edta blod eller pRBC från donator
• Studeras under mikroskop för tecken på agglutination

40
Q

Vad kan man förbereda inför en blodtransfusion?

A

• Ta fram blod
- FFP tinas, P RBC behöver generellt inte värmas (undantag finns)
- Kolla noggrant på påsen (avvikande färg, fällningar osv)
• Sätt ny pvk – pga kan reagera med vissa dropp så ges i egen infart
• Ta fram specialaggregat med filter – hemonate-filter, ev mikroaggregat
• Kontrollera ordination (mängd samt hastighet)
• Ta fram monitoreringsprotokoll
• Ta status innan transfusionstart
- Koppla upp patienten på kontinuerlig övervakning, tex temp, blodtryck och EKG, AT, AF, HF, pulskvalité, slh-färg och CRT (manuellt)
- Mikrohematokrit
- Urinfärg, plasmafärg

41
Q

Hur ges blodtransfusion (hastighet och typ av pump)?

A
  • Initial transfusionshastighet 0,25-0,5ml/kg/h under 15-30 min -> om ingen transfusionsreaktion höjs hastigheten då transfusionen måste vara klar inom 4h
  • Ej droppräknare till helblod eller pRBC (kan dock användas till plasma)
  • Sprutpump kan vara ok till kattblod (förs annars över till påse och ges på samma sätt som till hund)
42
Q

Ge exempel på olika typer av transfusionsreaktioner

A

Transfusionsreaktioner kan vara akuta eller fördröjda, immunologiska eller icke immunologiska.

Ex immunologiska:
• Typ 1 och 2 hypersensivitetsreaktioner (allergisk reaktion)
• Febril ickehemolytisk reaktion
• TRALI (transfusionsrelaterad lungskada, bla med dyspné)
• Serumsjuka

Ex icke immunologiska:
•	Övervätskning 
•	Hemolys av donatorblod pga hantering 
•	Sepsis pga bakteriell kontamination 
•	Citrat toxicitet
43
Q

Om man märker att patienten får en transfusionsreaktion, vad är viktigt kontrollera?

A
  • Temp – hypertermi (ökning ca 1C) eller hypotermi
  • HF – takykardi/bradykardi
  • Andning – höjd AF, ändrat andningsmönster, cyanotiska slh
  • Mag och tarm – kräkningar, diarré, saliverar
  • Svullnad – ansikte, runt ögon och nos, även andra delar av kroppen
  • Klåda
  • Neurologiska symtom
44
Q

Vad gör man om transfusionsreaktion uppstår under transfusionen?

A
  1. Pausa transfusionen
  2. Tillkalla veterinär
  3. Behandling och omvårdnad beror på typ samt graden av reaktion
  4. Noggrann monitorering
  5. Dubbelkolla val av blodpåse och korstest osv, ev fortsätt transfusionen vid mindre reaktion
45
Q

Vad gör man efter avslutad blodtransfusion?

A
  • Ny status 1 h efter avslutad giva
  • Ta ny hematokrit samt koll plasmafärg
  • Urinprov (koll färg)

Anestesi, intensiv- och akutvårdskurs (21 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions