Djuromvårdnad i samband med anestesi vid speciella tillstånd – unga och gamla smådjur Flashcards
1
Q
Ungefär hur gamla är kattungar/valpar vid dessa tre utvecklingsstadier: neonatala, pediatriska, fysiologiskt ej mogna?
A
- Neonatal (valp, kattunge) <6 veckor
- Pediatrisk (valp, kattunge) 6-12 veckor
- Fysiologiskt ej mogen <6 månader
2
Q
Ge exempel på olika system som skiljer unga individer från vuxna, och som har mycket betydelse vid anestesi
A
- Respiratoriska systemet
- Kardiovaskulära systemet
- Neurologiska systemet
- Metabolismen
- Värmeregleringen
- Vätskebalansen
3
Q
Ge exempel på skillnader i det respiratoriska systemet hos valpar/kattungar jämfört med vuxna djur, och vad dessa skillnader kan ge för risker
A
- Trånga luftvägar och stor tunga – svårintuberade (kan dock intubera nyfödda men krävs träning)
- Högre syrekonsumtion (två gånger högre än vuxen individ) – risk för hypoxi och ej får tillräckligt
- Högre andningsfrekvens – dvs andra normalvärden
- Reducerad residualvolym – alltså mindre luft som är kvar i lungorna efter utandning, mer benägna att få atelektaser
- Blir lätt trötta i andningsmuskulaturen under narkos – kan därför läggas upp på ventilator (övertrycksandning IPPV, försiktighet då risk för lungtrauma)
4
Q
Ge exempel på skillnader i det kardiovaskulära systemet hos valpar/kattungar jämfört med vuxna djur, och vad dessa skillnader kan ge för risker
A
- Begränsad slagvolym – cardiac output beroende av hjärtfrekvensen (dvs om de blir bradykarda sjunker också slagvolymen)
- Sympatiska nervsystemet ofullständigt utvecklat ökad risk för bradykardi och hypotension
- Lägre cirkulerande blodvolym – de är alltså känsliga för blodförluster
- Svårt att svara på stress då hög HR redan i vila
5
Q
Hur ser neurologiska systemets mognad ut hos unga djur?
A
- Centrala och perifera nervsystemet mognar under de tre första levnadsveckorna
- Cerebrala autoregleringen (blodflöde till hjärnan) fullt utvecklad från födseln
6
Q
Ge exempel på skillnader i det neurologiska systemet hos valpar/kattungar jämfört med vuxna djur, och vad dessa skillnader kan ge för risker
A
- Blod-hjärnbarriären mer permeabel (upp till 6 ggr mer genomsläppliga för vissa läkemedel tex morfin) – därför viktigt att tänka på att inte ge lika höga doser, lätt att överdosera
- Perifera nerver omogna – ge lägre dos lokalanestetika för att undvika att överdosera
7
Q
Ge exempel på skillnader i metabolismen hos valpar/kattungar jämfört med vuxna djur, och vad dessa skillnader kan ge för risker
A
- Ej fullt utvecklad lever- och njurfunktion vilket ger förlängd duration av läkemedel – därför viktigt att ge lägre doser och att välja reverserbara läkemedel med kort duration
- Hög metabolism – kräver mer syre
• Minimal glykogenreserv i levern – har därför lätt att
få hypoglykemi
8
Q
Hur ser värmeregleringen ut hos valpar/kattungar?
A
- Omogen termoreglering
- Stor yta/kroppsvikt
- Små fettreserver
- Oförmåga att huttra
9
Q
Hur ser vätskebalansen ut hos valpar/kattungar? Vad kan vara bra att tänka på vid vätsketerapi under anestesi på unga djur?
A
- Ungarna består av en hög andel vatten, 84% vid födseln
- Känsliga för dehydrering – viktigt att hålla vätskebalansen från början
- Omogen njurfunktion – risk för övervätskning vid vätskebolus
10
Q
Ge exempel på preanestetiska förberedelser inför anestesi av ungar
A
- Väg patienten noggrant – hushållsvåg
- Vara hos mamman så länge som möjligt – dels för värme, dels för att minska stress
- Diande ungar ska ej fastas, övriga fastas högst 2 h – pga risk för hypoglykemi
- EMLA-kräm inför stick – pga stickkänsliga
- Sätta PVK och intubera kan vara svårt – kan ev använda jugular om kärlen är för små
- Kapillärrör – för att kunna analysera en mindre mängd blod
- Späda läkemedel – om möjligt pga svårt att hantera för små doser
- Håll varm
11
Q
Ge exempel på två passande preparat till premedicinering av unga djur, och vad dessa preparat har för effekter
A
Benzodiazepiner (tex Diazepam, Midazolam):
• God sederande effekt
• Minimal cirkulatorisk påverkan
• Metaboliseras i levern – tänk på att ge lägre doser (ge ca hälften/en tredjedel av vuxendosen), bättre att iterera
• Finns en antidot (Flumazenil)
Opioider (tex Metadon, Buprenorfin, Butorfanol): • God smärtlindring • Har sederande effekt • Kan sänka hjärtfrekvensen • Finns en antidot (Naloxon) • Vid bradykardi kan antikolinergika ges
12
Q
Ge exempel på två preparat att undvika vid premedicinering av unga djur, och vad dessa preparat har för effekter
A
Alfa 2-agonister (tex Medetomidin, Dexmedetomidin), kan dock ges till stressade individer över 3 mån: • Bradykardi • Andningsdepression • Negativ cirkulationspåverkan • Antidot Atipamezol
Acepromazin: • Lång duration • Vasodilaterande • Risk för hypotension och hypotermi • Finns ingen antidot
13
Q
Induktion med inhalation - vad finns det för för- och nackdelar med mask, och vilket inhalationsmedel är bäst till unga djur (sevofluran/isofluran)?
A
- Maskinduktion – kan vara bra då svårt att få tillgång till kärlen, även om det kan stressa djuret och läcka ut till personal så är unga djur känsliga och somnar snabbt (dock viktigt att välja mask som passar)
- Sevofluran tolereras bättre än Isofluran (inte lika retande på andningsvägar)
14
Q
Vad är bra att tänka på vid intravenös induktion av unga djur, och vilka lm kan användas?
A
- Preoxygenera – pga andningsdeprimerande
- Ge långsamt till effekt
Använd tex Propofol, Alfaxalon
15
Q
Vad finns det för för- och nackdelar med att använda ketamin som induktion till unga djur?
A
- Pos - har liten effekt på cirkulationen
- Neg - ger förlängt uppvak pga utsöndringen
- Neg - använd inte till yngre individer än 2-3 veckor pga kan ge nervcellsdöd
16
Q
Hur kan underhåll på unga djur se ut under anestesi (allmänt, ej bara för att reglera narkosdjup)?
A
- Intubera även om ej ligger på gas – för att kunna ge syre och hålla uppe luftvägarna (var dock försiktig och använd ev. laryngoskop, minimera även deadspace)
- Färskgasflöden – för att tillföra syre under hela förloppet (viktigt med låga flöden pga risk för hypotermi, men behövs ändå tillräckliga flöden för narkossystemet så att ungen inte återandas koldioxid)
- Vätsketerapi
- Glukosdropp – försiktighet vid vätskebolus
- 3-10 ml/kg/h under anestesi
- Använd droppump, sprutpump eller dosifix
• Lokalanestesi
- Reducerar mängden underhållsanestetika
- Krävs lägre doser än till vuxna
- OBS! Anpassa mängd utifrån övriga medicinering (EMLA etc.)
• Övrigt
- Positionering
- Värmeterapi
- Ögongel
17
Q
Ge exempel på parametrar att monitorera under anestesi
A
- Hjärtfrekvens
- Andningsfrekvens/andningsmönster
- Kapnograf
- Blodtryck
- Saturation
- EKG
- Temp
- Narkosdjup
18
Q
Hur bör ett uppvak för unga djur se ut efter op?
A
- Varm omgivning
- Tillgång till syre, ev kuvös
- Håll koll på blodglukos
- Mat och vatten/dia så snart som möjligt
- Övervaka tills helt vaken
19
Q
Ge exempel på 4 risker/vanliga komplikationer under anestesi av unga djur
A
- Hypotermi
- Hypoglykemi
- Hypotension
- Ökad risk för regurgitation -> eventuellt aspiration
20
Q
Vad kan hypotermi hos unga djur under narkos orsakas av, och hur kan det åtgärdas?
A
• Kan orsakas av:
- Låga fettreserver/lite subkutant fett
- Stor yta i förhållande till massa
- Dålig termoreglering
• Åtgärder:
- Värmedyna
- Filtar
- Bubbelplast
- Strumpor
- Droppvärmare
- Varmvattenhandskar…
21
Q
Vad kan hypoglykemi hos unga djur under narkos orsakas av, och hur kan det åtgärdas?
A
- Orsakas av – begränsade glykogenreserver, hög metabolism
- Åtgärder
- Monitorera löpande (för att undvika)
- Glukosdropp
- Dia/mat och vatten så snart som möjligt
22
Q
När blir ett djur gammalt?
A
- Geriatrisk när uppnått 75-80% av uppskattad livslängd
- Baserat på art och ras
- Dock viktigt att varje patient bedöms individuellt
23
Q
Hur mycket högre är risken för anestesirelaterad död hos hund och katt > 12 år?
A
- Hundar > 12 år löper 7 ggr större risk för anestesirelaterad död än hundar i åldern 5 mån - 8 år
- Katter > 12 år löper 2 ggr större risk än katter 5 mån – 5 år
24
Q
Vad kan äldre djur ha för förändringar i det respiratoriska systemet och vad kan dessa ge för risker under anestesi?
A
- Minskad elasticitet i lungan -> minskad vitalkapacitet (kan ej ta lika stora andetag) och något ökad FRC (reservvolymen som är kvar i lungorna efter utandning, vilket i sig bidrar till att de inte kan ta lika stora andetag)
- Ökad lungfibros (ärrbildning i lungblåsorna) -> inte lika bra ventilering -> ökad risk för atelektaser)
- Minskad funktion i andningsmuskulatur = ökad ventilation/perfusion mismatch i lungorna → ökad risk för hypoxemi och hyperkapni
- Minskade reflexer i larynx & farynx -> ökad risk för aspiration vid regurgitering
- Ökad risk för hypoxemi
- Ökad risk för hyperkapni = rekommenderas att alltid intubera
25
Vad kan äldre djur ha för förändringar i det kardiovaskulära systemet och vad kan dessa ge för risker under anestesi?
* Minskad maximal hjärtfrekvens
* Ändrad ledningsstruktur i hjärtat (behöver ej veta exakt vad) = ökad risk för arytmier
* Ökad förekomst av klafförändringar i hjärtat (vanligt med hjärtsjukdomar främst mitralisinsufficiens) = ökar hjärtats behov av O2 → hjärtat känsligare för hypoxi (preoxygenera!)
* Minskad baroreceptoraktivitet (som känner av blodtrycksförändringar, reglerar därför långsammare)
* Minskad blodvolym
* Minskad vagal ton = ökad hjärtfrekvens i vila + minskad förmåga att svara på snabba förändringar i blodtryck orsakade av tex vasodilaterande läkemedel eller blodförlust
* Ökad cirkulationstid = längre tid för iv läkemedel att ha effekt → ökad risk för överdosering
26
Vad kan äldre djur ha för förändringar på njurarna och vad kan dessa ge för risker under anestesi?
* Njurarna kan inte regenereras (uppbyggnaden försämras efter ev degenerering) kan inte öka filtration lika effektivt till följd av tex stress
* GFR (glomerulär filtrationshastighet) kan minska med upp till 50% pga kardiovaskulära förändringar, minskat antal glomeruli och nefroner
* Minskad förmåga att koncentrera urinen → blir mer beroende av vätskeintag och mer känslig för både vätskeförluster och övervätskning
* Sämre förmåga att utsöndra vätejoner → förändrar syra/bas-balansen vilket påverkar tex känslighet för läkemedel och plasmaproteinbindning
27
Vad kan äldre djur ha för förändringar på levern och vad kan dessa ge för risker under anestesi?
* Störst regenerativ förmåga av de interna organen, men det är vanligt med leversjukdomar och successiv degeneration med åldern, dessutom kan försämrat blodflöde ytterligare påverka funktion av levern
* Kan ha försämrad syntes av albumin (som behövs vid bindning av läkemedel) och glukoneogenes (som gör om socker till glukos i kroppen)
* Kan ha påverkan på eliminering av läkemedel och proteinbindning
* Kan ha minskad produktion av koagulationsfaktorer
28
Ge exempel på övriga förändringar på kroppen hos geriatriska patienter som är viktigt att tänka på vid anestesi
* Högre förekomst av GI-problem -> ökad risk för reflux, viktigt att placera patienten med höjt huvud
* Ischemi (syrebrist i vävnad) i delar av centrala nervsystemet som kan leda till desorientering, blindhet, dövhet eller bortfall av inlärda kommandon i den post-anestetiska fasen
* Sämre läkningsförmåga ffa hud
* Kan ha försämrad hörsel och syn
29
Varför är positionering och hantering av äldre djur vid anestesi? Hur bör de positioneras/hanteras?
Viktigt pga:
• Vanligt med osteoartrit (artros) och osteoporos (benskörhet)
• Kan leda till smärta både intra- och postoperativt om placeras i en onormal position
Hur bör positioneras/hanteras:
• Lugn och försiktig hantering för att undvika stress och smärta
• Försiktig med leder (översträck ej, försiktig med höfter)
30
Vad kan äldre djur ha för förändringar som kan påverka temperaturregleringen? Vad kan hypotermi ge för negativa effekter?
Förändringar termperaturreglering:
• Äldre djur har sämre temperaturregleringsförmåga pga åldrande effekter på CNS
• Minskad metabolism
• Förändrad fördelning av kroppsfett = högre risk för anestesiinducerad hypotermi
Hypotermi:
- Undvik genom värmeterapi 15-30 min innan premedicinering, lättare än att jobba utifrån hypotermi
- Negativa effekter – förlängt uppvak, försämrad sårläkningsförmåga, ökat behov av syre (-> ökad risk för hypoxi)
31
Vad ska man tänka på innan op av äldre patient?
* Noggrann anamnes – a och o! tex ASA-status, motionstolerans?, dricker och kissar normalt?, några kända sjukdomar?, mediciner?
* Klinisk undersökning
* Blodprover – njurvärden (urea, kreatinin), leverenzymer, hematokrit, totalprotein, albumin, glukos
* Ev urinprov (densitet)
* Boka in op tidigt på dagen – då ev förlängd återhämtning från anestesi
* Om upptäcker sjukdom, behandla innan anestesi för att kunna reducera ASA-status och minimera risker
* Informera ägaren om ökade risker utan att skrämma , förväntningar och saker att tänka på
32
Vad bör man göra och förbereda innan op av äldre patient?
• Välj typ av läkemedel
- Inget är optimalt, individanpassa
- Vara medveten om biverkningar och eventuell förlängd effekt – ge lägre doser, ca 30-50% mindre
* Inte svälta mer än 6 h (pga minskade glykogenreserver) – men viktigt pga risk för regurgitering
* Ta bort vatten så sent som möjligt
* Hantera varsamt, försöka undvika stress och smärta
* Venös infart
* Värmeterapi
33
Ge exempel på preparat att premedicinera äldre patienter med, samt för- och nackdelar med dessa
Acepromazin:
- Pos: sedering
- Neg: vasodilatation, att lm ej kan reverseras
Alfa2-agonister:
- Pos: sedering, smärtlindring och att lm kan reverseras
- Neg: bradykardi, vasokonstriktion och att det kan ge arytmier
Benzodiazepiner:
- Pos: sedering och att lm kan reverseras
- Neg: att lm ger mild andningsdepression
Opioider:
- Pos: ger varierande grad av sedering och smärtlindring, lm kan reverseras
- Neg: varierande grad av bradykardi och andningsdepression, illamående (metadon, morfin)
34
Vad kan vara bra att tänka på när man ska ge smärtlindring till en äldre patient?
* Kan använda samma läkemedel som till unga, friska djur, men ev minska dos
* Duration av läkemedel ökar med ålder – viktigt att observera patienten snarare än följa specifika tidsintervall
* Geriatriska patienter kan behöva analgetika även för ”icke-smärtsamma” åtgärder (tex röntgen) pga smärta och stelhet i muskler och leder
* Lokalanestesi minskar behov av generell anestesi
* Epidural – kan vara svårare vid skelettförändringar
* Vanligt med NSAID mot tex artros – noga monitorera blodtryck pga ger toxisk effekt på njurarna
35
Hur bör induktion av äldre patient se ut?
* Preoxygenera 3-5 min innan induktion (blir de för stressade för mask är det bättre att undvika)
* OBS långsam induktion! Invänta effekt, kan behöva ge lägre doser – dock säkra luftvägar så fort som möjligt, så det är en balansgång...
* Co (kombinerad)-induktion med tex fentanyl, midazolam eller diazepam (avväg risker som andningsdepression, men kan vara bra för att kunna ge lägre dos av annat lm)
* Snabbt säkra andningsvägar, vara beredd med sug
36
Ge exempel på preparat att ge till äldre patient vid induktion, samt för- och nackdelar med dessa
Propofol/alfaxalone (vanligast):
- Pos: Titrera till effekt, snabb återhämtning
- Neg: Andningsdepression, kardiovaskulär depression
- Tänk på: ok att ge till geriatriska djur, ge långsamt tills effekt, var uppmärksam på andningsdepression, bra att ha preoxygenerat innan giva
Ketamin/benzodiazepin:
- Pos: Liten effekt på respiratoriska systemet
- Neg: Vasokonstriktion, kan ge takykardi, ger kvarstående käktonus
- Tänk på: ok att ge till geriatriska djur (dock ej till patienter med takykardi, kardiomyopati, högt intrakraniellt tryck eller vid ögonoperationer)
37
Vad kan man ge för underhåll till äldre patient under anestesi?
* Multimodal anestesi
* Syrgas
* Kan behöva övertrycksventilering
* Vätsketerapi: underhåll med kristalloid 2-10 ml/kg/h – OBS på både för lite och för mycket vätska!
38
Hur bör uppvak se ut efter op på äldre patient?
* Noggrann övervakning tills återfått reflexer
* Ev O2 (tex om har kardiovaskulära sjukdomar eller skakar pga hypotermi)
* Temperatur i uppvaksstall
* Analgesi om smärta
* Mat och vatten så fort djuret är vaket nog
