Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Anestesi, intensiv- och akutvårdskurs > Intensiv- och akutsjukvård häst > Flashcards

Intensiv- och akutsjukvård häst Flashcards

1
Q

När en dä ringer in akut, vad är viktigt att ta reda på och informera dä om?

A

• Att ta reda på:

  • Vad har hänt?
  • Vilka symtom uppvisar hästen?
  • Livshotande tillstånd?
  • Tecken på smittsam sjukdom?
  • Är hästen undersökt av veterinär?
  • Resväg?

• Att informera djurägaren om:

  • Ska hästen åka in, direkt eller först veterinär hemma?
  • Hur bråttom är det?
  • Vad kan/ska djurägaren göra hemma?
  • Ekonomi (tex försäkring)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad bör göras direkt vid mottagande av kolikhäst?

A

• Översiktlig statustagning

  • AT, slh, crt, HR/RR, temp
  • Bedömning av tillståndets allvarlighetsgrad

• Kontakta veterinären

• Lägg ev. kanyl i samråd med veterinär
- Beslut om vätsketerapi måste tas av veterinär

• Väg hästen

• Informera djurägarna om vad som ska hända
- Skriv in hästen i journalsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka tecken kan tyda på att det är en allvarlig kolik?

A 
Påverkat allmäntillstånd/koliksymtom 
Cirkulatorisk påverkan 
Tecken på endotoxinemi 
Tecken på dehydrering 
Tympanism
Påverkad respiration 
Feber 
Magsäcköverfyllnad/reflux
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad kan cirkulatorisk påverkan vid kolik ge för symptom, och vad kan det orsakas av?

A
  • Symptom - tachykardi, svag perifer puls, nedsatt hudtemperatur perifert, bleka/hyperemiska/cyanotiska slemhinnor, långsam crt –> allt detta kan leda till chock = kardiovaskulär kollaps –> död
  • Orsaker: (smärta- tachykardi), endotoxinemi, dehydrering, strangulerande obstruktion -> venöst återflöde ockluderas -> men arteriellt flöde till vävnaden fortsätter -> ackumulation av blod i tarmväggen -> ger mindre cirkulerande blodvolym. Samt ischemi- vävnadssönderfall
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad kan endotoxinemi vid kolik ge för symptom?

A
  • Hyperemiska/intoxikerade slemhinnor, ”toxisk rand”, (petechier)
  • Feber/hypotermi
  • Påverkad cirkulation – endotoxinemi ger ffa vasodilatation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är normal reflux vid sondning? Vad kan ökad mängd reflux tyda på?

A
  • Normalt < 2 liter återflöde vid sondning

- Mer kan tyda på magsäcksöverfyllnad pga tex ileus, tunntarmsobstruktion, tryck mot magsäcken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Blodprov - hur kan laktat, hematokrit och totalprotein se ut som kan ge en indikation på kolik?

A

• Laktat – förhöjt laktat i blod/bukvätska, tyder på hypoxi i vävnaden, anaerob metabolism

  • Prognostisk indikator (alltså indikation/tecken på att det är kolik)
  • Kan ge upphov till metabol acidos

• Hematokrit

  • Förhöjd hematokrit/hemokoncentration – tyder på dehydrering, tömning av mjältreserven
  • Låg hematokrit/hemodilutation – tyder på blödning, kronisk inflammation

• Totalprotein

  • Förhöjt TP – tyder på dehydrering, inflammation
  • Lågt TP – tyder på blödning, förlust till tex tarm, nedsatt upptag från tarmen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur ser normal bukvätska ut?

A

Ljusgul, genomskinlig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ge förslag på hur man kan behandla kolik medicinskt

A
  • Monitorering - status, smärta, vitala parametrar, aptit…
  • Svält - vid de flesta koliktillstånd (ej colit om ej ileus) för att undvika att förvärra förstoppning, dock viktigt att överväga pga svält i sig minskar tarmmotoriken
  • Allmän omvårdnad – håll hästen ren och torr, tjock bädd, undvik hypo- eller hypertermi (täcke på om fryser pga kallt dropp, elr stå vid dörr om varm häst)
  • Motion – stimulera tarmmotorik, smärtlindrande effekt (evidens), dock lugnt och försiktigt pga smärta och säkerhet
  • Smärtlindring – avvägning mellan djurskyddsaspekter, lindra tillstånd, säkerhetsaspekter, men att ej maskera ett kirurgiskt buklidande.
  • Vätsketerapi (iv/po) – utvärdera vätskebalans kontinuerligt (kliniska symtom, urinproduktion, ev vägning om föl, ev TP/hkt)

• Nässvalgssondning (NSS)
- Kan användas både för diagnostik och behandling, kontrollera mängd reflux, tömma reflux hos häst med ileus, deponera vätska/laxera (paraffinolja, glaubersalt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ge 3 exempel på smärtlindrande läkemedel att ge till kolikhäst som behandlas medicinskt, samt dess effekter

A

Läkemedel:
- Metamizol (Vetalgin) – smärtlindrande och kramplösande effekt, antipyretiskt, maskerar inte ett kirurgiskt buklidande

  • NSAID (flunixin) eller meloxicam (Metacam) – nästa steg om metamizol ej hjälper, potent analgetika, antipyretiskt, antiendotoxiskt
  • Opioider – Butorphanol vid ffa medicinska koliker, Buprenorfin men används sällan, Morfin/metadon används ffa preop vid buköppning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad finns det för indikationer till kirurgisk behandling av kolik/buköppning?

A
  • Bristande svar på smärtlindring, tilltagande tympanism

- Fastställd diagnos där behandlingen är kirurgisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Ge exempel på hur eftervård av kolikhäst kan se ut

A
  • Medicinering - antibiotika, NSAID
  • Tarmmotorikstimulerande medicinering/prokinetika – lidokaindropp (var uppmärksam på ev biverkningar som ataxi)
  • Foder – kan börja äta efter ca 12 (-24) h om ej komplikationer för att stimulera tarmmotorik
  • Motion – initialt korta skrittpromenader (2-3 min) flera ggr/dag om inte hästen står på någon CRI eller om den mår mycket dåligt
  • Sköt om buksåret - såret tvättas med koksalt bara om det vätskar/blir smutsigt, det bör palperas dagligen med flat hand för ömhet/värme/svullnad, bukbandage vanligt med inget måste
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

När kan en häst gå hem efter buköppning?

A
  • När den klarar sig utan vätsketerapi, inte behöver intravenös medicinering, inte visar tecken på komplikationer, är uppe i alla fall i några kilo grovfoder/dygn (dä kan dock få fortsätta uppfodringen hemma)
  • Ibland ges po NSAID en tid hemma men oftast inte
  • Vanligen efter ca 5 dagar om allt har gått bra!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ge exempel på olika komplikationer efter buköppning

A

Postoperativ ileus (POI)
Tromboflebit
Sårinfektion
Återkommande kolik, colit, peritonit…

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad ger Postoperativ ileus (POI) för symptom och hur kan det behandlas?

A

Symptom
• Nedsatt motilitet i tunntarmarna pga inflammation och ödem
• Kolik, nedsatt AT, anorexi, tachykardi, tachypné, ofta stora volymer reflux

Behandling

  • tömning av reflux, varje-varannan timme initialt (lämna sonden i med munkorg, tejp)
  • Prokinetika (tex lidokain)
  • NSAID, ev. kompletterande smärtlindring
  • Vätsketerapi – pga stora förluster
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är tromboflebit och hur kan man undvika det?

A

• Inflammation i ven - visar sig som svullnad och värme över aktuell ven

Undvik
• Ökad risk vid endotoxinemi - var uppmärksam
• Kontrollera katetern och jugularvenerna ofta
• Hygien vid hantering av katetrar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilken är den vanligaste komplikationen efter buköppning, symptom och risker med detta?

A

Sårinfektion - vanlig komplikation, ca 25 %

Symptom
• Palpationsömhet, ibland feber, sekretion
• Uppkommer tidigast några dagar efter operation

Risker
• Ger ökad risk för bukbråck och risk för infektion med multiresistenta bakterier

18
Q

Hur kan första perioden efter hemgång se ut efter buköppning?

A

• Vila från arbete 3 månader

  • Läkning av bukväggen - risk för bråck
  • Skrittmotion, gradvis ökad motion
  • Sjukhage efter ca 14 dagar om hästen är lugn

• Stygntagning efter 14 dagar

  • Staples/suturer
  • Ibland kan djurägaren ta stygnen själv (använd ev. brems, staplestagare alt spritad sax, handskar)

• Övervakning – aptit, avföring, tempas dagligen åtminstone första vecka

19
Q

Vad finns det för orsaker till dyspné (övre + nedre luftvägar)?

A

• Övre luftvägar

  • Obstruktion av pharynx – svullna retropharyngeallymfknutor tex kvarka, resistenser, svalgkollaps, bilateral laryngeal hemiplegi
  • Trachealkollaps/obstruktion av trachea

• Nedre luftvägar
- Pneumoni (ffa föl), pleurit (transportsjuka), RAO/equine asthma, perforation thorax, trauma (pneumothorax)

20
Q

Vad är bra att förbereda på klinik inför inkommande dyspné?

A
  • Syrgas – syrgasuttag, koppla fuktare, slang och ta fram noskateter + suturmaterial
  • Mediciner (kortison, ventipulmin)
  • Utrustning för PVK
  • Blodprov (arteriellt + ev. inflammationsbild)
  • Utrustning för tracheotomi, pleuradränage
  • Möjlighet till endoskopi, UL, röntgen
21
Q

Ge exempel på hur omvårdnaden kan se ut för en luftvägspatient

A
  • Reducera stress
  • God ventilation i boxen
  • Dammfritt strö och foder
  • Papper, hösilage/blött hö
  • Syrgas?
  • Skötsel av ev. tracheostomi, pleuradrän
  • Medicinering – ev antibiotika/kortison, ev inhalation (ffa vid RAO/equine asthma)
  • Utevistelse – positivt om hästen reagerar på stallmiljön (tex ev. vid RAO/EA vid rel. gott AT, dock ej om dyspné), tänk på risk vid förflyttning  långt till akututrustning
22
Q

Vad är tracheostomi och hur utförs det?

A

• Akut procedur vid obstruktion i övre luftvägarna

  • Utförs ca 1/3 ned på trachea (proximalt-mitten)
  • Om tid finns (ej om riktigt akut) – klipp, steriltvätta, lokalbedöva
  • Procedur (utförs av veterinär) – hudsnitt (med skalpell) i trachea mellan 2 ringar (självspännande sårhake) -> trakealkanyl placeras (fäst med gasbinda runt halsen, alt suturera)

• Viktigt med skötsel av tracheostomi – tvätta runt tracheotomiöppningen, ta dagligen ut och rengör trachealkanylen

23
Q

Vad är pleuradrän och hur utförs det?

A

Dränage av vätska från thorax – då vätskan kan ge tryck, risk för lungtamponad

Metod:
• Utförs på stående häst – sedering om hästens tillstånd tillåter, lokalbedövning
• Ultraljud för att lokalisera vätska – oftast ventralt, ena eller båda sidorna
1. Klipp och steriltvätta
2. Placera pleuradränage (veterinär) - görs sterilt med lokalbedövning
3. Töm ut vätska (OBS! Risk för hypovolemi om stora mängder töms, möt upp med vätsketerapi)
4. Sutureras med chinese fingertrap, någon form av backventil krävs (tex handske), kan sitta på plats länge (kontrolleras ofta, aspirera, skydda om möjligt med bandage)

24
Q

Vad kan man se för symptom vid akut blödning?

A

Symtom på blodförlust/blödningschock – nedsatt AT, bleka slh, förlängd crt, tachykardi, tachypné, kalla extremiteter

25
Q

Hur ser patofysiologin ut vid akut blödning?

A

-Vasokonstriktion, aktivering av trombocyter, aggregatbildning, fibrinpluggar bildas

OBS!

  • Hematokrit sjunker inte initialt då erytrocyter, protein och blodvolym förloras samtidigt
  • Mjältreserv töms för att kompensera anemin
26
Q

Hur kan handlingsplanen se ut vid akut blödning?

A
  1. Stoppa blödning
    - Stas + ersmarklinda
    - Tryck
    - Kirurgi kan krävas akut eller senare
  2. Behandling av ev. hypotension
    - Restriktiv vätsketerapi (då hypertension istället ger ökad belastning på fibrinpluggar, samt att kolloider/Voluven har negativa effekter på koagulation)
  3. Förbered ev. för blodtransfusion
27
Q

Vad finns det för indikationer för blodtransfusion?

A

Sammanvägning av flera faktorer:
• Om 30 % eller mer av blodvolymen förlorats
- Blodvolym ca 8 % av kroppsvikt, dvs 40 l för 500 kg häst
- 30 % av blodvolym på 500 kg häst är ca 12 l

  • Om hematokrit < 20 % vid akut blödning, vid kronisk blödning kan lägre hematokrit tolereras
  • Laktat > 4mmol/l efter vätsketerapi
28
Q

Vem är en lämplig bloddonator?

A
  • Snäll och lugn valack, minst 500 kg
  • Korstest görs vanligen inte vid första donation – 8 blodgrupper och 30 faktorer
  • Max 15 % av blodvolym kan tas utan att ge vätska – vilket är ca 6 liter från 500 kg häst
29
Q

Hur går det till när man ger blod?

A

• Använd droppaggregat med filter – ge långsamt de första 15 min, därefter max 20 ml/kg /h, monitorera ev. biverkningar (ca 16 % får reaktioner, tex anafylaktiska reaktioner som urtikaria, piloerektion, feber, chock)

• Mängd blod som ges – ersätt 25-50 % av förlorad volym, men ofta är tillgänglig volym begränsande
- Målvolym för transfusion(ml)= Mottagarens vikt (kg) x 80 x (önskad hematokrit för mottagaren - mottagarens nuvarande hematokrit) / givarens hematokrit

30
Q

Hur kan omvårdnaden se ut för en anemipatient?

A
  • Reducera stress – lugnt i stallet, gör inga onödiga undersökningar
  • Monitorering – AT, HR, RR, slh, tecken på fortsatt blödning (byt inte bandage i onödan), följ hematokrit/TP, utvärdera hydreringsstatus, ödem
31
Q

Förmaksflimmer - hur ser patofysiologi och symptom ut?

A

• Hästens vanligaste patologiska arytmi
- Störning i hjärtats retledningssystem -> okoordinerade impulser från förmak till AV-knutan, ofullständig kontraktion av förmak, oregelbundet oregelbunden hjärtrytm

• Symptom – kan vara asymtomatiskt men kan få nedsatt prestation, näsblod, karaktäristiskt utseende på EKG

32
Q

Hur kan man behandla förmaksflimmer?

A
  • Vissa hästar konverterar spontant till normal sinusrytm
  • Behandlas annars medicinskt (eller med elektrokonvertering, men inte i Sverige)
  • Kinidinsulfat – antiarytmiskt läkemedel (blockerar Na-kanaler), effektivt (80 – 95 %)
  • Bieffekter – nedsatt AT, tachykardi, ataxi, kolik, diarré, penisframfall, plötslig död, kammararytmier, kramper, fång
33
Q

Hur förbereder man inför, och utför, en kinidinkonvertering vid förmaksflimmer?

A
  • Förberedelser – väg upp kinidinsulfat (använd handskar och munskydd), se till att akutmediciner finns på kliniken (ribonat som binder fritt kinidin, lidokain som är antiarytmiskt, adrenalin vid återupplivning)
  • Utförande (försök att komma igång så tidigt som möjligt på morgonen)
  1. Lägg PVK
  2. Ta status + EKG innan första givan
  3. Kinidinsulfat blandas med vatten och ges via sond (som får sitta kvar under dagen)
  4. Monitorera hästen (IVJ) – tecken på biverkningar (i princip alla hästar får någon form av biverkningar)
  5. Dags för ny giva (om hästen ej redan koncerterat)? – ny bedömning efter 2 timmar med hjärtauskulation (veterinär), EKG (om ej kontinuerligt EKG), om inte hästen konverterar upprepas givan (upp till 6 ggr, därefter var 6:e timme, eller till tecken på toxicitet)
34
Q

Vad bör göras innan en blockhalt häst kommer in akut till klinik?

A
  • Telefonrådgivning – rekommendera djurägaren att ta ut en veterinär för undersökning i stallet först (kanske hittar man en hovböld eller kanske bör hästen avlivas i fält?)
  • Immobilisering av ben – en led proximalt och en led distalt om skadan bör immobiliseras, med RJ-bandage eller Kimzley-skena
  • Om hästen bör komma in till klinik – finns möjlighet till transport med hästambulans, eller i alla fall en transport med fronturlastning?
  • Förbered på kliniken – röntgen, bandagematerial, utrustning för att undersöka hoven
35
Q

Hur bör mottagandet av blockhalt häst se ut på klinik?

A
  • Lasta av så nära röntgen som möjligt
  • Flytta hästen sakta och försiktigt – vänd den med det friska benet inåt
  • Prata med dä - vet dä vad som har hänt? Finns det några sårskador?
  • Tempa hästen
  • Ha veterinären på plats innan ev. bandage tas av – ev sedera för att undvika stress, men gör inte hästen vinglig
36
Q

Vad finns det för för- och nackdelar med att uppstallning i hängmatta?

A

• Ger hästen stöd och hindrar att den lägger sig

  • Vid tex fissur i radius/tibia, bäckenfraktur, fraktur postop
  • Även vid blockhälta utan fastställd diagnos
  • I väntan på röntgen
  • I väntan på uppföljande röntgen (7-10 dagar)

Tänk efter före:
• Är patienten en lämplig kandidat för hängmatta?
- Temperament (bör dock alltid ha handlingsplan om hästen får panik)
- Andra sjukdomar
- Finns tillräckligt med personal för att sätta upp hästen i mattan (minst tre personer)

37
Q

Hur kan omvårdnaden se ut för häst i hängmatta?

A
  • Hönät – häng det så att hästen inte kan fastna
  • Lugn del av kliniken – försiktighet vid tex spolning av stallgångar
  • Allmänt – välmående, förhindra skav (polstring hängmatta, tvätt av ffa bakstycket)
38
Q

Hur sker uppstallning i lina, vad finns det för risker?

A
  • Med balsnöre, ner ur linan flera ggr/dag

* Risk för transportsjuka, ingen REM-sömn (dock friare än hängmatta)

39
Q

Hur kan mottagandet av liggande häst (tex pga akut dålig) se ut?

A

• Säkerhet:

  • Samarbete, arbetsledning, jobba lugnt och systematiskt
  • Gör en första bedömning till orsak att hästen ligger – död, ligger fast, oförmögen att resa sig, fraktur, annat allvarligt trauma, kolik, chock?
  • Säker miljö för urlastning, tex nära box/uppvak el dyl, beroende av utformning av transport

• Gör en plan (med vet på plats):

  • Ska hästen lastas ur eller ska den avlivas i transporten? Om hästen kan resa sig är det oftast enklare än att dra ut den
  • Lägg om möjligt PVK, pga ev. kort dissociativ anestesi medan den förflyttas
  • Extra personal och underlättande redskap – platelounger, matta, fyrhjuling, truck, travers eller liknande
40
Q

Hur kan omvårdnad av liggande häst (tex pga akut dålig) se ut?

A
  • Säkerhet – jobba från hästens ryggsida, alla undersökningar kanske inte går att utföra
  • Se till att hästen ligger mjukt – tjock bädd, ströa, vändningsschema (om möjligt varje timme, med platelounger runt benen)
  • Monitorering – smärtbedömning/smärtlindring, bedömning av vitala funktioner, ev. dehydrering osv, upprepade statustagningar enl. omvårdnadsplan/IVJ, urin/avföring (ev kateter)
  • Allmän omvårdnad – håll hästen torr och ren, håll hästen lagom varm
  • Vätsketerapi (ev med glukos om äter dåligt) – underhåll pga risk att hästen dricker dåligt, monitorera elektrolytbalans
  • Ev resningsförsök, beror på prognos bla

Anestesi, intensiv- och akutvårdskurs (21 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions