Intensiv- och akutsjukvård häst Flashcards
När en dä ringer in akut, vad är viktigt att ta reda på och informera dä om?
• Att ta reda på:
- Vad har hänt?
- Vilka symtom uppvisar hästen?
- Livshotande tillstånd?
- Tecken på smittsam sjukdom?
- Är hästen undersökt av veterinär?
- Resväg?
• Att informera djurägaren om:
- Ska hästen åka in, direkt eller först veterinär hemma?
- Hur bråttom är det?
- Vad kan/ska djurägaren göra hemma?
- Ekonomi (tex försäkring)
Vad bör göras direkt vid mottagande av kolikhäst?
• Översiktlig statustagning
- AT, slh, crt, HR/RR, temp
- Bedömning av tillståndets allvarlighetsgrad
• Kontakta veterinären
• Lägg ev. kanyl i samråd med veterinär
- Beslut om vätsketerapi måste tas av veterinär
• Väg hästen
• Informera djurägarna om vad som ska hända
- Skriv in hästen i journalsystemet
Vilka tecken kan tyda på att det är en allvarlig kolik?
Påverkat allmäntillstånd/koliksymtom Cirkulatorisk påverkan Tecken på endotoxinemi Tecken på dehydrering Tympanism Påverkad respiration Feber Magsäcköverfyllnad/reflux
Vad kan cirkulatorisk påverkan vid kolik ge för symptom, och vad kan det orsakas av?
- Symptom - tachykardi, svag perifer puls, nedsatt hudtemperatur perifert, bleka/hyperemiska/cyanotiska slemhinnor, långsam crt –> allt detta kan leda till chock = kardiovaskulär kollaps –> död
- Orsaker: (smärta- tachykardi), endotoxinemi, dehydrering, strangulerande obstruktion -> venöst återflöde ockluderas -> men arteriellt flöde till vävnaden fortsätter -> ackumulation av blod i tarmväggen -> ger mindre cirkulerande blodvolym. Samt ischemi- vävnadssönderfall
Vad kan endotoxinemi vid kolik ge för symptom?
- Hyperemiska/intoxikerade slemhinnor, ”toxisk rand”, (petechier)
- Feber/hypotermi
- Påverkad cirkulation – endotoxinemi ger ffa vasodilatation
Vad är normal reflux vid sondning? Vad kan ökad mängd reflux tyda på?
- Normalt < 2 liter återflöde vid sondning
- Mer kan tyda på magsäcksöverfyllnad pga tex ileus, tunntarmsobstruktion, tryck mot magsäcken
Blodprov - hur kan laktat, hematokrit och totalprotein se ut som kan ge en indikation på kolik?
• Laktat – förhöjt laktat i blod/bukvätska, tyder på hypoxi i vävnaden, anaerob metabolism
- Prognostisk indikator (alltså indikation/tecken på att det är kolik)
- Kan ge upphov till metabol acidos
• Hematokrit
- Förhöjd hematokrit/hemokoncentration – tyder på dehydrering, tömning av mjältreserven
- Låg hematokrit/hemodilutation – tyder på blödning, kronisk inflammation
• Totalprotein
- Förhöjt TP – tyder på dehydrering, inflammation
- Lågt TP – tyder på blödning, förlust till tex tarm, nedsatt upptag från tarmen
Hur ser normal bukvätska ut?
Ljusgul, genomskinlig
Ge förslag på hur man kan behandla kolik medicinskt
- Monitorering - status, smärta, vitala parametrar, aptit…
- Svält - vid de flesta koliktillstånd (ej colit om ej ileus) för att undvika att förvärra förstoppning, dock viktigt att överväga pga svält i sig minskar tarmmotoriken
- Allmän omvårdnad – håll hästen ren och torr, tjock bädd, undvik hypo- eller hypertermi (täcke på om fryser pga kallt dropp, elr stå vid dörr om varm häst)
- Motion – stimulera tarmmotorik, smärtlindrande effekt (evidens), dock lugnt och försiktigt pga smärta och säkerhet
- Smärtlindring – avvägning mellan djurskyddsaspekter, lindra tillstånd, säkerhetsaspekter, men att ej maskera ett kirurgiskt buklidande.
- Vätsketerapi (iv/po) – utvärdera vätskebalans kontinuerligt (kliniska symtom, urinproduktion, ev vägning om föl, ev TP/hkt)
• Nässvalgssondning (NSS)
- Kan användas både för diagnostik och behandling, kontrollera mängd reflux, tömma reflux hos häst med ileus, deponera vätska/laxera (paraffinolja, glaubersalt)
Ge 3 exempel på smärtlindrande läkemedel att ge till kolikhäst som behandlas medicinskt, samt dess effekter
Läkemedel:
- Metamizol (Vetalgin) – smärtlindrande och kramplösande effekt, antipyretiskt, maskerar inte ett kirurgiskt buklidande
- NSAID (flunixin) eller meloxicam (Metacam) – nästa steg om metamizol ej hjälper, potent analgetika, antipyretiskt, antiendotoxiskt
- Opioider – Butorphanol vid ffa medicinska koliker, Buprenorfin men används sällan, Morfin/metadon används ffa preop vid buköppning
Vad finns det för indikationer till kirurgisk behandling av kolik/buköppning?
- Bristande svar på smärtlindring, tilltagande tympanism
- Fastställd diagnos där behandlingen är kirurgisk
Ge exempel på hur eftervård av kolikhäst kan se ut
- Medicinering - antibiotika, NSAID
- Tarmmotorikstimulerande medicinering/prokinetika – lidokaindropp (var uppmärksam på ev biverkningar som ataxi)
- Foder – kan börja äta efter ca 12 (-24) h om ej komplikationer för att stimulera tarmmotorik
- Motion – initialt korta skrittpromenader (2-3 min) flera ggr/dag om inte hästen står på någon CRI eller om den mår mycket dåligt
- Sköt om buksåret - såret tvättas med koksalt bara om det vätskar/blir smutsigt, det bör palperas dagligen med flat hand för ömhet/värme/svullnad, bukbandage vanligt med inget måste
När kan en häst gå hem efter buköppning?
- När den klarar sig utan vätsketerapi, inte behöver intravenös medicinering, inte visar tecken på komplikationer, är uppe i alla fall i några kilo grovfoder/dygn (dä kan dock få fortsätta uppfodringen hemma)
- Ibland ges po NSAID en tid hemma men oftast inte
- Vanligen efter ca 5 dagar om allt har gått bra!
Ge exempel på olika komplikationer efter buköppning
Postoperativ ileus (POI)
Tromboflebit
Sårinfektion
Återkommande kolik, colit, peritonit…
Vad ger Postoperativ ileus (POI) för symptom och hur kan det behandlas?
Symptom
• Nedsatt motilitet i tunntarmarna pga inflammation och ödem
• Kolik, nedsatt AT, anorexi, tachykardi, tachypné, ofta stora volymer reflux
Behandling
- tömning av reflux, varje-varannan timme initialt (lämna sonden i med munkorg, tejp)
- Prokinetika (tex lidokain)
- NSAID, ev. kompletterande smärtlindring
- Vätsketerapi – pga stora förluster
Vad är tromboflebit och hur kan man undvika det?
• Inflammation i ven - visar sig som svullnad och värme över aktuell ven
Undvik
• Ökad risk vid endotoxinemi - var uppmärksam
• Kontrollera katetern och jugularvenerna ofta
• Hygien vid hantering av katetrar
Vilken är den vanligaste komplikationen efter buköppning, symptom och risker med detta?
Sårinfektion - vanlig komplikation, ca 25 %
Symptom
• Palpationsömhet, ibland feber, sekretion
• Uppkommer tidigast några dagar efter operation
Risker
• Ger ökad risk för bukbråck och risk för infektion med multiresistenta bakterier
Hur kan första perioden efter hemgång se ut efter buköppning?
• Vila från arbete 3 månader
- Läkning av bukväggen - risk för bråck
- Skrittmotion, gradvis ökad motion
- Sjukhage efter ca 14 dagar om hästen är lugn
• Stygntagning efter 14 dagar
- Staples/suturer
- Ibland kan djurägaren ta stygnen själv (använd ev. brems, staplestagare alt spritad sax, handskar)
• Övervakning – aptit, avföring, tempas dagligen åtminstone första vecka
Vad finns det för orsaker till dyspné (övre + nedre luftvägar)?
• Övre luftvägar
- Obstruktion av pharynx – svullna retropharyngeallymfknutor tex kvarka, resistenser, svalgkollaps, bilateral laryngeal hemiplegi
- Trachealkollaps/obstruktion av trachea
• Nedre luftvägar
- Pneumoni (ffa föl), pleurit (transportsjuka), RAO/equine asthma, perforation thorax, trauma (pneumothorax)
Vad är bra att förbereda på klinik inför inkommande dyspné?
- Syrgas – syrgasuttag, koppla fuktare, slang och ta fram noskateter + suturmaterial
- Mediciner (kortison, ventipulmin)
- Utrustning för PVK
- Blodprov (arteriellt + ev. inflammationsbild)
- Utrustning för tracheotomi, pleuradränage
- Möjlighet till endoskopi, UL, röntgen
Ge exempel på hur omvårdnaden kan se ut för en luftvägspatient
- Reducera stress
- God ventilation i boxen
- Dammfritt strö och foder
- Papper, hösilage/blött hö
- Syrgas?
- Skötsel av ev. tracheostomi, pleuradrän
- Medicinering – ev antibiotika/kortison, ev inhalation (ffa vid RAO/equine asthma)
- Utevistelse – positivt om hästen reagerar på stallmiljön (tex ev. vid RAO/EA vid rel. gott AT, dock ej om dyspné), tänk på risk vid förflyttning långt till akututrustning
Vad är tracheostomi och hur utförs det?
• Akut procedur vid obstruktion i övre luftvägarna
- Utförs ca 1/3 ned på trachea (proximalt-mitten)
- Om tid finns (ej om riktigt akut) – klipp, steriltvätta, lokalbedöva
- Procedur (utförs av veterinär) – hudsnitt (med skalpell) i trachea mellan 2 ringar (självspännande sårhake) -> trakealkanyl placeras (fäst med gasbinda runt halsen, alt suturera)
• Viktigt med skötsel av tracheostomi – tvätta runt tracheotomiöppningen, ta dagligen ut och rengör trachealkanylen
Vad är pleuradrän och hur utförs det?
Dränage av vätska från thorax – då vätskan kan ge tryck, risk för lungtamponad
Metod:
• Utförs på stående häst – sedering om hästens tillstånd tillåter, lokalbedövning
• Ultraljud för att lokalisera vätska – oftast ventralt, ena eller båda sidorna
1. Klipp och steriltvätta
2. Placera pleuradränage (veterinär) - görs sterilt med lokalbedövning
3. Töm ut vätska (OBS! Risk för hypovolemi om stora mängder töms, möt upp med vätsketerapi)
4. Sutureras med chinese fingertrap, någon form av backventil krävs (tex handske), kan sitta på plats länge (kontrolleras ofta, aspirera, skydda om möjligt med bandage)
Vad kan man se för symptom vid akut blödning?
Symtom på blodförlust/blödningschock – nedsatt AT, bleka slh, förlängd crt, tachykardi, tachypné, kalla extremiteter