Utvecklingspsykologi kapitel 9 Socioemotionell utveckling spädbarn 0-2 år Flashcards

1
Q

Behöver temperament/medfödda egenskaper stabila och även vara så när man är vuxen?

A

I mötet med miljön påverkas de medfödda egenskaperna, de kan både försvagas och förstärkas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Det finns olika synsätt på socioemotionell utveckling - förklara Bowlbys syn på det.

A

Bowlby menade att spädbarn liksom apungar har ett medfött behov av närhet och kontakt. En konsekvens av detta är att människobarnet inte kan låta bli att försöka knyta an till en vuxen person. Vår miljö förr där barnets överlevnad berott på dess förmåga att befinna sig i närheten av en beskyddande vuxen. Det dröjer innan barn kan förflytta sig på egen hand. Istället måste barnet använda sig av signaler för att locka den vuxne till sig. Gråten, leendet, kontaktsökandet, separations- och främlingsrädslan syftar alltså ytterst till att skydda barnet och öka dess chanser att överleva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Det finns olika synsätt på socioemotionell utveckling - förklara Eriksons syn på det.

A

E menar på att utvecklingen äger rum via en serie av grundläggande konflikter.
Grundkonflikten under den tidiga barndomen är en fråga om tillit kontra misstro. Barnet lär sig lita på omgivningen om det får omvårdnad. Om det utsätts för vanvård grundläggs istället misstron.
E:s andra stadium: autonomi / skam och tvivel. T.ex. en 2-åring vill bestämma själv, om omgivningen är för sträng/förbjudande uppstår en känsla av skam och av att inte räcka till. För de flesta barn kretsar kampen för autonomi kring potträningen.
Den motoriska utvecklingen påverkar barnen att aktivt söka nya och spännande erfarenheter och att lämna negativa och tråkiga saker bakom sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Det finns olika synsätt på socioemotionell utveckling - förklara Sterns syn på det.

A

Sterns utvecklingsmodell kännetecknas av utvecklingslinjer och inte faser…
Ett viktigt begrepp “sense of self”=självuppfattning, som bl.a handlar om hur vi upplever oss själva i relation till andra
-Spädbarnet är aktivt när det gäller att skapa en inre bild av sin värld
-Ur själv uppstår språk och medvetenhet, bl.a kontinuitet, avsikt, agens (förmåga att påverka och vara aktiv) och koherens
-Självet grundar sig på ett samspel med andra personer, och självet och relationer till andra personer utvecklas pararellt med varandra
-Alla upplevelser av själv fortsätter att vara aktiva resten av livet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Finns det forskning som stödjer att vissa temperamentsdrag är stabila över tid och kan bidra till senare problem med anpassningen?

A

Ja det finns forskning som stödjer det. Men många undersökningar som också bara visar svagt samband i olika åldrar när det gäller temperament.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur delar Bowlby in anknytningsutvecklingen i 4 olika grundläggande faser?

A
  • Sociala relationer oberoende av person - spädbarnet särskiljer människor som kategori och som skilda från resten av omgivningen
  • Sociala relationer till vissa personer - barnet känner igen vissa människor och utvecklar sedan speciella band till en eller flera av dem
  • Aktivt kontaktbeteende - barnet söker aktivt efter “utvalda personer”
  • Målinriktade relationer - barnet börjar på allvar förstå andra människors känslor och avsikter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur lär sig barn strategier för hur känslomässiga tillstånd kan hanteras och strategier för det?

A

Från sina föräldrar/omgivande vuxna, eftersom det är de som förmedlar strategier för hur känslomässiga tillstånd kan hanteras och dessa strategier övertas sedan av barnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur vet vi att spädbarns känslor verkligen rör sig om känslor?

A

Vi kan se det på likheten mellan barnens uttryck och de vuxnas uttryck för känslor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

När har barnet vanligen utvecklat en god kontroll över sitt eget beteende och blir därmed allt mindre beroende av föräldern för sin känsloreglering?

A

Mot slutet av andra levnadsåret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Stern beskriver utvecklingen av självet i olika steg… förklara och beskriv dessa…

A
  • Det uppvaknande självet - Barnet lever i känslornas värld. I samspelet med omgivningen utvecklas spädbarnets känsla av ett själv, och denna känsla kommer enligt S att finnas kvar resten av livet. Barn är enligt S redan från första början aktivt i samspelet med omvärlden. Existerar ännu ingen fullständig känsla av ett själv, men den utvecklas under denna tid. Tankar + känslor går inte att skilja åt utan finns tillsammans - allt är känsloladdat för barnet
  • Kärnsjälvet och kärnsjälvet tillsammans med en annan. Under denna period utvecklas spädbarnet som social varelse. Stern betonar 2 aspekter av detta: “själv och andra”, dvs en upplevelsemässig helhet, respektive “själv med andra” dvs upplevelser av relationer till andra
  • -> 4 erfarenheter utgör grunden för kärnsjälvet -
  • Agens - kan påverka både människor och den fysiska omgivningen. Skilja mellan egna och andras handlingar. Inser har egen vilja & kan kontrollera sina egna handlingar.
  • Helhet - upplevelse av fysiskt sammanhang och gränser utåt
  • Affektivitet - en upplevelse av att känslorna utgör bestående mönster som hör till upplevelser av självet
  • Kontinuitet - känsla av varaktighet “minne”
  • Det intersubjektiva självet - här börjar barnet inse att det själv har ett inre liv med avsikter, känslor och vilja, och det börjar förstå att även andra har det och inte bara är kroppar. Barnet lär sig läsa av andra människor, vilket skapar en ny erfarenhet dvs en social känsla
  • Det verbala självet - språket skapar nya möjligheter att vara tillsammans med andra, erfarenheter kan utbytas via ett nytt medium. Förmågan att symbolisera rymmer en möjlighet till självreflektion, och barnet kan nu använda symboler i sitt tänkande och i sin kommunikation
  • Det narrativa självet - barnet skapar mening och sammanhang genom att berätta sina egna historier och prata om sig själv med egna ord. Kan genom att berätta sin livshistoria därmed också förändra bilden av sig själv.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Utgör arv/miljö grunden för temperamentet?

A

Arvet lägger visserligen grunden för temperamentet, men erfarenheten formar det

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad finns det för 2 typer av otrygg anknytning hos barn?

A

Undvikande och ambivalent anknytning.
Dessa barn använder inte sina föräldrar som en trygg bas och uppvisar därför i varierande grad en otrygg anknytning.
Undvikande anknytning - dessa barn bryr sig t.ex. inte om föräldrarna är borta en kort stund, och avvisande när föräldrarna kommer tillbaka.
Ambivalent anknytning - inte konsekventa i sin kontakt med föräldrarna; de båda söker och avvisar kontakt med föräldrarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad finns det för 3 typer av regleringssvårigheter gällande känslor hos barn?

A
  • Barn som är överkänsliga för sensorisk stimulans (beröring, ljud och starkt ljus) och som reagerar starkt med antingen rädsla och hämning eller negativt och avvärjande beteende
  • Tillbakadragande eller självförsjunkna barn som är svåra att engagera i relationer och lekar
  • Motoriskt desorganiserade, impulsiva barn med hög aktivitetsnivå
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad för slags känslor kan spädbarn uttrycka?

A

Spädbarn kan uttrycka och reagera på grundkänslorna: glädje, ilska, ledsnad, avsky, rädsla och förvåning (Ekman)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad har anknytningsteorin fått för kritik?

A

Kritikerna hävdar att anknytningsteorin representerar ett västerländskt medelklassperspektiv på relationen mellan barn och förälder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad innebär begreppet “difficult children”?

A

Barn som uppvisar en kombination av flera olika specifika “besvärliga” temperamentsdrag. Man finner att dessa barn ofta reagerar negativt i vissa situationer, att de har svårt att anpassa sig och ofta har starka och intensiva reaktioner. Dessa barn kan också vara oregelbundna i sitt ät- och sovmönster. Gemensamma drag hos barn med “besvärligt” temperament tycks vara irritabilitet, att de ofta gråter, kinkar och kräver mkt uppmärksamhet av föräldrarna

17
Q

Vad innebär en desorganiserad anknytning?

A

Samspelet mellan barn och föräldrar bygger på rädsla i stor utsträckning. T.ex. föräldrar med svåra, obearbetade upplevelser, t.ex. trauman eller personliga förluster, tycks i högre grad feltolka spädbarns signaler och reagerar på dem med aggressivitet eller rädsla. Förälderns beteende blir obegripligt och därmed skrämmande för barnet.

18
Q

Vad innebär temperament?

A

En persons temperament visar på dennes typiska sätt att vara, dvs relativt likartade reaktioner och beteenden i olika situationer. Man kan se tydliga tecken på ett spädbarns temperament redan någon vecka efter födelsen genom dess reaktioner på bl.a stress.

19
Q

Vad utgör ett barns temperament (dimensioner)?

A
  • Aktivitetsnivå (hur mkt och hur länge barnet rör sig med en viss intensitet resp vilar och hur mkt energi det gör av med)
  • Anpassningsbarhet (hur lätt barn kan ändra sin första reaktion på något nytt)
  • Förhållandet mellan positiva och negativa känslouttryck (en del barn ler och skrattar ofta, andra inte), närmande - undvikande (hur barn reagerar på ngt nytt som händer), reaktivitet (hur starkt barnet reagerar på olika händelser i sin omgivning och i hur hög grad det reagerar på små förändringar)
  • Reaktionströskel (dvs barn ex vaknar även av ett svagt ljud/starkare ljud)
  • Distraheras - hur lätt barnet låter sig distraherad eller ändra aktuellt beteende
  • Regelbundna - ex. äta, sova, vara vaken
20
Q

Varför kan spädbarn le men inte apor?

A

Ett sätt att få vuxna att stanna kvar i dess närhet och därigenom skydda det. Vuxna har normalt svårt att stå emot ett leende spädbarn. Leendet och ögonkontakten utgör således en signal som leder till att de vuxna tar hand om de små.