Utvecklingspsykologi kapitel 2 Teoretiska perspektiv Flashcards
Berätta allt du kan gällande Bowlbys anknytningsteori!
Enligt B har spädbarnet ett medfött behov av att söka närhet och kontakt med andra människor. En konsekvens av detta är att barnet inte kan låta bli att knyta an till en vuxen person.
Vår art - miljö där barnets överlevnad berott på dess förmåga att befinna sig i närheten av en beskyddande vuxen
4 grundläggande stadier i den sociala utvecklingen:
Relaterar barnet till andra, oberoende av “person”
Etablerar relationer till vissa utvalda personer
Aktivt kontaktbeteende gentemot vissa utvalda personer
Målinriktade relationer - barnet börjar förstå andra människors känslor och avsikter
Enligt B skaffar sig då barnet inre arbetsmodeller för personliga relationer. Utifrån dessa relationer lär sig barnet att uppfatta och tolka händelser samt förutsäga framtiden och upprätta planer för sitt eget handlande.
Ett barn som har föräldrar som är känslomässigt tillgängliga och stödjande kommer som en följd av detta att må bra och kommer förhoppningsvis att utvecklas väl.
Berätta allt du kan om det interaktionistiska perspektivet!
Viktigaste hos människan är att aktivt tolka budskap, relationer och situationer.
Allt beteende bestäms av förväntningar, roller och status, som i sin tur bestäms av det omgivande sociala systemet. Gruppen är med sina roller, normer och målsättningar avgörande för individens självbild och jaguppfattning.
M menade att det enda sättet för barnet att utveckla en medvetenhet om sig själv är att göra sig till objekt för sig själv, dvs se sig själv utifrån. Det innebär att barnet måste ta andra människors roller och sätta sig in i deras perspektiv i synen på sig själv.
Barnet övertar andras attityder eller förhållningssätt och gör dem till sina egna, dvs internaliserar och identifierar sig med dem
Den identitet barnet först tillägnar sig är den som viktiga personer i omgivningen tillskriver det.
Först främst föräldrar/syskon
Umgås med andra barn och vuxna i t.ex. Skolan → den generaliserade andre
Berätta allt du kan om det psykodynamiska perspektivet, grundare, viktiga begrepp som kännetecknar och hur perspektivet ser på utveckling!
Freud - m.h.a hypnos och fria associationer (säga allt som dyker upp i medvetandet, som kunde få bortträngda tankar och impulser att komma fram ur en persons omedvetna, trots att det samtidigt förekom motstånd hos personen)
Överjaget - koncentrat av förmaningar, förhållningssätt och fostran som härstammar från föräldrar och andra för barnet viktiga vuxna
Psykoanalytisk teori ser således människans utveckling som styrd av omedvetna drifter och motiv. Det omedvetna påverkar allt en människa gör och tänker, allt från livsavgörande beslut till vardagliga detaljer som vanor och dagdrömmar. Allt mänskligt beteende har en orsak, det finns inget som är tillfälligt eller slumpartat. Dock ej förutsägbart, alltför många faktorer är med och påverkar, men viss “eftersägbarhet”
Av drifterna menar F att sexualdriften (ibland aggression också) är grundläggande. Allt som var lustfyllt var sexuellt.
Den psykiska energi som F knöt till sexualdriften kallade han libido = libidon utvecklades i takt med att barnet växte, t.ex. Orala stadiet barnets lustupplevelser förbundna till munnen.
Huvudidé - samspelet mellan föräldrar och barn under dessa stadier bestämmer och formar barnets personlighet. Framförallt spelar barnets uppfattning och tolkning av de eventuella konflikter som behovstillfredsställelsen gett upphov till stor roll. Enligt klassisk psykoanalys är människans personlighet i huvudsak färdigformad vid ca 5 år.
Fixering - begrepp som innebär att om ett visst stadium har rymt alltför starka eller alltför många olösta konflikter “fastnar” eller fixeras energi på detta stadium. Därmed mindre mängd energi till nästa stadium och då begränsad förmåga att hantera de nya situationer och problem som uppstår då.
Detet, jaget och överjaget. - 3 skikt i personligheten.
Detet - källan till de impulser som är omedvetna och som går ut på att tillfredsställa behov och drifter. Detet verkar enligt lustprincipen, d.v.s omedelbar tillfredsställelse “allt genast”
Jaget är kontakten med verkligheten och fungerar enligt realitetsprincipen: jagets funktion är att medla mellan verklighetens krav och detets begär. Jaget har många uppgifter: bl.a skilja på fantasi & verklighet, skydda mot inre och yttre hot, tillfredsställa behov och drifter på ett acceptabelt sätt samt att lösa problem “realistiskt”, dvs på ett socialt godtagbart sätt
Överjaget - som ett slags samvete som skiljer mellan rätt och fel och vars främsta syfte är att hålla detet i schack. Detta är barnets inre styrmekanism som själv kan avgöra frågor gällande rätt och fel och behöver inte föräldrerns tillsägelse. Överjaget ger upphov till känslor som skam och skuld och som skapar rädslan för straff. Överjaget utgör grunden för hög respektive låg självkänsla och bra respektive dåligt självförtroende
Försvarsmekanismerna - hjälper jaget motstå och neutralisera krav som hotar att bli för starka. När jaget hotas av både detet och överjaget använder jaget sig av diverse försvar mot farliga impulser och överkrav, t.ex. Försvarsmekanismen rationalisering (en form av bortförklaring)
Försvarsmekanismerna går ut på att delvis omtolka verkligheten och på så sätt hindra eller mildra upplevelsen av psykiska konflikter.
Berätta allt du kan om det utvecklingsekologiska perspektivet
Det utvecklingsekologiska perspektivet
Bronfenbrenner - modell som består av 4 så kallade system på olika nivåer:
Mikro (lägsta och minst övergripande nivån) - närmiljöer som omger barnet: föräldrar, syskon etc. För att barnet ska må bra krävs det att detta systemet är i balans.
Meso - utgörs av kopplingar och förhållanden mellan de olika mikrosystemen. T.ex. hur en elev fungerar i skolan styrs inte bara av det som sker i skolan utan även av hur familjen fungerar och vilka kamrater eleven har
Exo - miljöer som individen själv inte är delaktig i men som ändå indirekt påverkar: föräldrarnas arbetssituation, skolans personalsituation
Makro (högsta eller mest övergripande nivå). - generella dragen i det samhälle individen lever i, t.ex. Levnadsstandard, familjepolitik, skolpolitik etc
Kronossystemet - dimension gällande tiden som gäller utöver de fyra systemnivåerna. Både miljön och individen förändras med tiden.
Berätta allt du kan om inlärningsperspektivet. Vem/vilka var grundarna? Vad för viktiga begrepp kännetecknar detta perspektiv? Hur ser detta perspektivet på just utveckling?
Ett inlärningspsykologiskt perspektiv utgår från att människor utvecklas via samma inlärningsmekanismer oavsett ålder
Ivan Pavlov, John B.Watson och B.F.Skinner. Människors beteende påverkas av miljön. Genom att göra kopplingar mellan stimulus och respons eller retning och reaktion, kan man beskriva och förklara varför en människa uppför sig som hon gör.
En del responser är medfödda: t.ex. Blinkreflexen. Medan andra är betingade (inlärda) som t.ex. Rädsla för clowner.
Livet är en pågående inlärningsprocess och att det sker genom 2 principer:
Klassisk betingning - inlärning sker via association, där ett visst stimuli eller händelse automatiskt utlöser en viss reaktion
Operant betingning - inlärning via konsekvenser av ett beteende
Klassisk betingning - Ivan Pavlov utvecklade denna. Hundar och salivutsöndring. Ser mat vattnas det automatiskt i munnen. Saliv = obetingad reaktion och mat = obetingad stimulus. Ringklocka - mat. Ljud betingat (inlärt) stimulus till en betingad reaktion där saliv utsöndras för man vet att mat är på g.
John B.Watson - Se en mus + slå hammare på en järnstång. Sedan började gråta bara han fick se musen: utvecklat en betingad (inlärd) rädsla för djuret. Den rädslan generaliserades också till leksaksdjur och saker som bomull och en tomtemask som Albert inte hade varit rädd för tidigare.
Operant betingning - B.F Skinner. Vid operant betingning har man lärt sig att ett visst beteende ger upphov till en viss respons varför man, om responsen är positiv, tenderar att utföra eller upprepa det beteendet för att få just den responsen från omgivningen - eller tvärtom avstå från ett visst beteende för att slippa en viss repons.
Operant=man gör något för att något annat ska hända (eller inte hända)
Operant betingning spelar alltså en större roll för viljestyrda beteenden. Om konsekvensen av ens beteende är positiv tenderar man att upprepa detta beteende. På motsvarande sätt tenderar man att minska på beteenden som leder till negativa konsekvenser.
När beteende väl lärts in kommer den som lärt sig ett visst beteende att fortsätta med detta, även om det bara ibland leder till en belöning. Men om det aldrig kommer någon belöning kan beteendet försvinna, vilket kallas utsläckning.
Skinner visade att en förstärkning som bara kommer då och då är mycket svårare att utsläcka.
Berätta allt du kan om Vygotskij och den kulturhistoriska skolan
Enligt V är barnets utveckling helt beroende av vilken kulturell situation det växer upp i: utvecklingen är så att säga kulturspecifik. Men utvecklingen till största del är universell på det sättet att alla barn i hela världen går igenom samma stadier vid i stort sett samma ålder. Utvecklingen resultat av barnets sociala samspel med bl.a föräldrar, syskon och lärare. Barnet utvecklar sitt psykologiska verktyg: språket. Språket hjälper barnet att frigöra sig från den omedelbara situationen här och nu och att rikta sin uppmärksamhet mot framtiden och i någon mån styra denna. Språket verktyg delta i sociala samspel. Språk och kultur påverkar den kognitiva utvecklingen. Utvecklingen sker alltså både “inifrån-och-ut” och tvärtom.
Vad jag kan - vad jag kan lära mig med lite hjälp (zonen för proximal utveckling. Vuxen fungera som en byggnadsställning då man bygger hus. Formulera nya men uppnåeliga mål) och vad som ligger bortom min förmåga just nu
Berätta allt som du kan gällande det kognitiva perspektivet!
Människan uppfattas som intentionell, dvs att hon har avsikter med sitt beteende och att hon förutsätter att andra också har det. Människan ses som en tänkande, rationell och medveten varelse som konstruerar sin bild av världen utifrån sina erfarenheter. Hon söker aktivt kunskap för att bygga upp en meningsfull bild av den yttre verkligheten.
Piaget
0-2 år Sensori-motoriskt - Tänkandet är begränsat till handlingsscheman
2-6 år Preoperationellt - representationer. Intuitivt, men inget logiskt tänkande.
6-12 år Konkret operationellt - Systematiskt och logiskt tänkande, men bara i samband med konkreta faktorer.
12- år Formellt operationellt. Abstrakt, logiskt tänkande.
Piagets idé är att alla människor strävar efter mental jämvikt, dvs en balans mellan olika motverkande krafter i medvetandet. Människor strävar ständigt efter att förstå och begripa omvärlden och det som händer i den. För att uppnå denna jämvikt anpassar människan sitt gamla tänkande till ny information och nya erfarenheter. Detta sker på 2 sätt:
Assimilation - nya erfarenheter läggs till de tidigare utan att några strukturer/scheman behöver ändras
Ackommodation - man förändrar sin kunskap i enlighet med den nya informationen och erfarenheten
Jämvikten uppnås m.h.a scheman som skapar harmoni mellan den gamla bilden i medvetandet och de nya erfarenheterna. Det första schemat som ett barn lär känna världen utifrån är ett som säger till barnet “sug på” och “grip tag i”
Piagets klassiska experiment 2 likadana glas med lika mycket vatten i, hälla vatten till ett tredje glas - vilken av glasen innehåller mest vatten? Högre = mer. Äldre barn - mängden vatten inte förändras bara för att man byter kärl. Barnen har olika mentala strukturer.
Alla hundar skäller inte → kognitiv obalans - förvirring skapas
Beskriv kort inlärningsperspektivet, psykodynamiskt perspektiv, kognitiva perspektivet, interaktionistiskt perspektiv, utvecklingsekologiska perspektivet och socialkonstruktionistiska perspektivet!
Inlärningsperspektivet - människans beteende starkt påverkat av sin miljö. T.ex. människor lär sig saker utifrån vilka konsekvenser deras beteende fått. Förstärkning och bestraffning. Social inlärningsteori fokuserar på att vi lär oss genom modellinlärning, att vi imiterar andra personer i både ord och handling
Psykodynamiskt perspektiv - förklarar beteende utifrån krafter som verkar inom den enskilda individen. Tidiga erfarenheter under barndomen anses påverka beteende och upplevelser senare i livet. Omedvetna faktorer som utgör drivkraften bakom beteenden, känslor och försvarsmekanismer.
Kognitiva perspektivet - hur vi tar emot, lagrar, bearbetar och använder information. Man betraktar människan som intentionell, dvs hon har avsikter med sitt beteende , och man menar att hon i grunden är en aktiv varelse.
Interaktionistiskt perspektiv - kommunikationer och relationer mellan människor sätts i fokus. Man menar att det viktigaste för människor är att aktivt tolka budskap, relationer och situationer och att detta kräver ett samspel där man strävar efter att göra budskapen meningsfulla.
Utvecklingsekologiska perspektivet - fokuserar på hur individen utvecklas i samspelet med sin sociala miljö. För barnets del inte bara närmiljö (föräldrar, syskon, barnomsorg och skola) föräldrarnas arbete, kultur och ekonomi.
Socialkonstruktionistiska perspektivet - samhälleliga faktors betydelse för individens utveckling. Man uppfattar t.ex. Identiteten som en ständigt pågående process och som en historisk och kulturell skapelse. Allt eftersom man får nya erfarenheter konstrueras och omkonstrueras identiteten och självbilden.
Förklara allt om Erikssons psykosociala teori!
Freud hade sett barns utveckling som i huvudsak avslutad efter puberteten, men Eriksson utsträckte utvecklingen till att omfatta hela livet.
8 utvecklingsfaser - kunde uppnå en övervägande bra/dålig utveckling i varje fas
Tillit / misstro (barnet lär sig antingen lita på eller misstro andras förmåga och vilja att tillgodose deras grundläggande behov av föda, värme, skydd, närhet och kontakt)
Autonomi / tvivel (18 månader-3 år. Då lär sig barnen att vara självständiga i sina dagliga aktiviteter.)
Initiativ / skuld (Slutar vid 6-års ålder. Barn vill då kunna göra som de vuxna, vilket ibland innebär att det går över gränsen för vad det klarar av eller får lov att göra)
Aktivitet / underlägsenhet - 6-12 år. Handlar om huruvida barnet får känna sig kompetent, att det duger för vad det gör och att det därmed klarar av att själv söka kunskap och inrätta sitt eget liv även tillsammans med andra
Identitet / identitetsförvirring - puberteten och framåt. Frågor ketsar kring “vem är jag? Vem skulle jag kunna vara?”
Närhet / isolering - 20-40 år. Det handlar om att kunna komma en annan människa nära utan att känna rädsla för att förlora “sig själv” och om att kunna växla mellan att vara ensam och att vara tillsammans med andra
Generativitet / stagnation - Skapa bra uppväxtvillkor för de barn som man har satt till världen. Stagnation innebär att man tycker sig ha fastnat i gamla hjulspår, att det inte längre händer något nytt i livet.
Integritet / förtvivlan - integritet innebär att man så småningom accepterar livets begränsningar. Man betraktar sig som en del av en större helhet där både tidigare och kommande generationer ingår, en helhetskänsla som ger mening åt livet. Medan förtvivlan - inte kan acceptera det som har gått snett, ångrar valen man har gjort och ångest inför döden.
Utesluter teorier varandra?
Sällan teorierna utesluter varandra, utan de kompletterar istället oftast varandra.
Vad innebär den transaktionella modellen?
Barn utvecklas som en följd av samspelet och utbytet mellan flera olika system. T.ex. ett foster påverkas t.ex. Av den blivande moderns livssituation.
Vad innebär det socialkonstruktionistiska perspektivet?
Världen byggs upp eller konstrueras i medvetandet utifrån när och var individen lever. Inte endast innehållet i medvetandet utan också själva medvetandet uppfattas som ett resultat av socialt samspel och kulturella värderingar. Identiteten är en ständigt pågående process, en historisk och kulturell skapelse.
Vad kännetecknar relationinramningsteori, som är en modern inlärningsteori?
Vårt språk och förmåga att tänka abstrakt spelar en stor roll i vår inlärning.
Språket gör att vi kan lära oss om världen även utan någon direkt egen erfarenhet av konsekvenserna av ett visst beteende genom att andra berättar för oss vad som är farligt eller önskvärt
Vad kännetecknar vetenskapliga teorier?
Vetenskapliga teorier - mer allmängiltiga. Tillkommit under kontrollerade betingelser, tydligt uttryckta, öppna för kritik och möjliga att pröva. Mer generella och tydligare formulerade än vardagsteorierna.
Vad är social inlärningsteori? Grundare? Hur ser detta perspektivet på utveckling? Vad för viktiga begrepp kännetecknar denna teori?
Bandura “Barn gör inte som du säger, utan som du gör”
Observationsinlärning - barn som fick se vuxna bete sig aggressivt hade en benägenhet själva att bete sig på samma sätt. Barn är inte passiva vid denna sortens inlärning, utan faktorer som kognitiva faktorer som uppmärksamhet, tolkning och minne spelar en viktig roll.
Modellinlärning (en form av observationsinlärning) där individen använder sig av andra människor som mönster eller modeller. Dessa andra är ofta personer som man ser upp till och gärna vill efterlikna. T.ex. lugn lärare i klassrummet → avspeglas i klassen.
Self-efficacy = självtilltro. Tron på att man framgångsrikt kan hantera olika situationer och utmaningar som man ställs inför. Individer med god självtilltro uppfattar svårare uppgifter som utmaningar och inte ngt som ska undvikas. Det innebär också att man har en vilja och förmåga att komma igen, se vad det var man gjorde mindre bra och lära sig till nästa gång. Istället för att resignera och lägga skulden på sig själv. Påverkar utvecklingen av självtilltro är erfarenheter av olika situationer.
Social inlärningsteori kan på ett bättre sätt än den äldre inlärningsteorin förklara hur individer lär sig komplicerade saker som värderingar och sociala färdigheter. Lär sig genom att observera och delta i det sociala livet.
