Kapitel 14 Kognitiv utveckling 7-12 år Flashcards
Vad är den stora skillnaden mellan barn 3-6 år och barn 7-12 år?
Den kognitiva utvecklingen under de tidiga skolåren gör att barnen blir mindre egocentriska och mer flexibla i sitt tänkande och mer inriktade på faktiska förhållanden mellan saker och ting i omvärlden. Dessutom kan de hantera flera aspekter av ett problem på samma gång och uppfattningen om tid och rum och kausala förhållanden blir allt bättre.
I vilket stadie menar Piaget att barnet har gått in i vid 7-8 års ålder?
Det konkreta operationernas stadium. De förstår logiska principer, t.ex. konversation och reversibilitet, så länge dessa kan kopplas till konkreta saker eller händelser.
Konservation = ett föremål i allt väsentligt förblir detsamma även om dess form förändras. T.ex. 2 vattenglas: mängden är densamma, bägaren är visserligen högre men den är också smalare.
Reversibilitet = förändring kan gå åt båda hållen, dvs ändra formen på en lerklump men också ändra tillbaka den till den ursprungliga formen. T.ex. summan 14 alltid är densamma, oavsett 11+3 eller 7+7.
Minskar egocentrismen när barnet går in i det konkret operationella stadiet?
Ja, egocentrismen minskar.
Klarar ett barn i 7-12 års ålder av klassifikation?
Ja. Klassifikation innebär att barnen kan tänka på föremål i termer av kategorier eller klasser, t.ex. leksaker, djur, mat och människor. Normalt har yngre barn problem att placera in objekt i mer än ett kategori, t.ex. är det svårt att inse att pappan också är bror (till farbrodern) eller son (till farmor).
Kan ett barn i 7-12 års ålder tänka gällande transitivitet?
Ja, de kan klara att tänka gällande transitivitet. Barn som klarar transitivt tänkande kan ordna olika föremål efter längd, storlek eller färg, och de förstår relationsegenskaperna som “större” och “ljusare”. Så länge föremålen är konkreta och “framför dem”.
Förklara John Deweys “learning by doing”
Exempel på detta är när lärare tillåter elever tillämpa matematiken utanför klassrummet, t.ex. mäta avstånd på skolgården, eller lösa andragradsekvationer genom att använda sig av klossar
Hur menade Piaget att barn lär sig bäst?
Piaget menade att barn lär sig bäst genom att utforska, pröva och tillåtas vara nyfikna. De skulle lära sig saker och ting på ett betydligt bättre och mer effektivt sätt om de aktivt fick pröva sig fram genom “Learning by doing” såsom John Dewey uttryckte det.
Förklara Vygotskijs området för “proximal utveckling”
Det handlar alltså om området mellan vad barnet ytterst klarar av på egen hand och vad barnet kan klara av med hjälp av någon med större erfarenhet. Inom det området kan den vuxna ställa klargörande frågor eller ge uppgifter som går lite utöver barnets aktuella förmåga - det får kort sagt barnet att pröva sig fram. En sådan utmaning ska utgå från vad barnet redan kan, och den vuxne ska formulera lagom stora krav för att resultatet inte ska upplevas som ett misslyckande. Genom detta får barnet dels ny information, dels bekräftelse på det som det redan kan. Det handlar således om att bygga på den kunskap som barnet har, inte betona bristen på kunskap.
Vad är metakognition? Hur kommer den till nytta för skolbarnet?
Tänka på sitt eget tänkande, dvs hur man bär sig åt när man löser ett problem, fattar beslut och tolkar något som händer eller letar i minnet efter ngt man har varit med om. M.h.a sin metakognitiva förmåga har skolbarnet insett hur det ska bära sig åt för att på bästa sätt lära sig och minnas något, och det kan både planera, kontrollera och styra inlärningsprocessen medan den pågår.
Barn i denna åldern dvs tidiga skolåren ställs inför mängder av nya fakta och nya uppgifter och krav, hur kan vuxna hjälpa barnen med minnesstrategier?
Gruppera information
Använda minnesknep
Strukturera stoffet
Bearbeta stoffet genom att göra anteckningar och sammanfattningar
Ställa frågor till sig själv, t.ex. om jag skulle göra såhär, vad händer då?
Repetera
Vad är sinnesminne?
Sinnesminnen rymmer ett slags eko av vad ex någon nyss har sagt eller något man nyss hört.
Vad är arbetsminnet?
Det inriktar sig främst på vad som finns i medvetandet. Det aktiveras t.ex. när man ska komma ihåg en vägbeskrivning eller namnet på en person man nyligen har hälsat på. Arbetsminnet kan liknas vid en liten skrivtavla där man skriver upp det som är aktuellt och suddar ut det som inte längre är det. T.ex. lägga ihop 35 + 72 i huvudet.
Hur gör man för ett ett minne ska kunna lagras i LTM?
För att innehållet i arbetsminnet ska kunna lagras i LTM krävs någon form av insats som följer en viss kognitiv strategi, t.ex. repetition, understrykning eller sammanfattning. Men ju mer vi lagrar i LTM, dvs ju mer kunskap vi har, desto lättare är det att lagra ny information
Hur ser vår kapacitet ut för LTM?
Vårt långtidsminne tycks ha en obegränsad kapacitet
På vilket sätt underlättar det att informationen lagras bättre i LTM?
Ju fler sinnen som används och ju fler vinklingar eller associationer som görs vid inlärningen, desto lättare lagras informationen i LTM
