Utvecklingspsykologi kapitel 19 Vuxenåren Flashcards
Hur kan man dela in vuxenåren?
- Vuxenblivande (emerging adulthood) - tiden mellan ungdom och “riktig” vuxen, mellan ca 20-30 års ålder
- De tidiga vuxenåren - 30-65 år
- De senare vuxenåren - från 65 år och uppåt
På grund av vilka faktorer gör det att vi lever allt längre, dvs blir äldre?
Förbättrat hälsotillstånd, motion, bättre arbets- och hygienförhållanden, bättre näringssituation, och högre livstillfredsställelse gör att vi idag lever längre än tidigare
Vad innebär begreppet “social klocka” (Bernice Neugarten)?
“Social klocka” är en slags tidtabell i samhället för när man förväntas ha uppnått sina mål. När är det exempelvis dags att gifta sig eller få barn? Den sociala klockan skiljer sig från generation till generation och från kultur till kultur. Om det man gör i livet inte stämmer med den sociala klockan - man får t.ex. barn “för tidigt” eller “för sent” blir man stressad ochkänner kanske att man borde göra något åt det. Enigheten kring denna tidtabell är dock betydligt mindre idag än förr. Den bestämda uppfattningen om när man ska ha påbörjat och avslutat olika perioder i sitt liv har med tiden börjat luckras upp.
När blir man vuxen?
Enligt Jeffrey Arnett (amerikansk utvecklingspsykolog) innehåller vuxenblivande 5 olika aspekter:
- Identitetsutforskning
- Instabilitet i livet
- Fokus på självet/den egna identiteten
- En känsla av att vara “mitt emellan”
- En tid av många möjligheter
Enligt Jeffrey Arnett (amerikansk utvecklingspsykolog) innehåller vuxenblivande 5 olika aspekter. Vad menar han med identitetsutforskning?
Man funderar på vem man är och hur ens vuxna liv ska utvecklas, främst när det gäller kärlek och arbete. När det gäller kärleksrelationer provar man sig ofta fram i form av kortare och längre relationer. Man söker inte enbart partner utan också det Arnett kallar för en själsfrände, någon som kan komplettera ens egen identitet och personlighet.
När det gäller arbete utforskar man olika utbildnings- och yrkesmöjligheter med en strävan att hitta ett idealt arbete. Man letar således inte enbart efter vilket arbete som helst utan efter ett arbete som innebär självförverkligande och tillfredsställelse. När man har flyttat hemifrån finns det färre personer att ta hänsyn till, man rår i hög grad för sig själv. Samtidigt finns det färre personer som kan bekräfta den delvis nya identiteten, vilket kan skapa en vilsenhet.
Enligt Jeffrey Arnett (amerikansk utvecklingspsykolog) innehåller vuxenblivande 5 olika aspekter. Vad menar han med instabilitet?
Under sökandet efter vem man egentligen är byter man ofta inriktning - man byter arbete, utbildning, partner och kanske framförallt boende.
Ett vanligt mönster i Nordeuropa är att man flyttar hemifrån i slutet av tonåren, ofta efter sin gymnasieutbildning. Man flyttar sedan ihop med kompis/partner, flyttar igen om förhållandet tar slut, ägnar en tid åt resande i Europa och världen och söker sig därefter till en högre utbildning.
Denna tid av instabilitet innebär också en tid som är fylld av optimism och välbefinnande, men den kan också innebära stress, framförallt om man själv inte är den som tar initiativ till utan utsätts för förändringarna. En viktig källa till stress och oro är förstås ungdomsarbetslösheten, som i Europa är dubbelt så hög som för vuxna.
Enligt Jeffrey Arnett (amerikansk utvecklingspsykolog) innehåller vuxenblivande 5 olika aspekter. Vad menar han med fokus på självet?
Att ha ett starkt fokus på sig själv innebär att man under vuxenblivande står förhållandevis fri från institutionella krav och skyldigheter. Tidigare var man tvungen att gå i skolan och följa de regler som fanns där och i den egna familjen, och under tiden som vuxen var det arbets- och familjeplikter som var framträdande.
Själviskheten/egocentrismen under vuxenblivande handlar mer om hänsyn, att man är upptagen av sig själv och sitt “projekt”. Det övergripande målet för detta fokus är att man ska kunna klara sig på egen hand.
Enligt Jeffrey Arnett (amerikansk utvecklingspsykolog) innehåller vuxenblivande 5 olika aspekter. Vad menar han med att vara “mitt emellan”?
Många som som befinner sig i vuxenblivandets period kan uppleva att de varken är ungdomar eller vuxna, utan att de befinner sig i ett mellanrum mellan dessa två. Det som gör att de flesta känner sig vuxna idag är: att ha en egen ekonomi, att kunna fatta beslut på egen hand och att ta ansvar för sina egna handlingar.
Enligt Jeffrey Arnett (amerikansk utvecklingspsykolog) innehåller vuxenblivande 5 olika aspekter. Vad menar han med en tid av möjligheter?
Man känner stora förhoppningar och en känsla av stark optimism. Det är få dörrar som har stängts och framtidsdrömmarna är ff levande. Kanske hitta en livskamrat och ett rimligt välbetalt arbete som man trivs med. Att framtiden sällan blir så ljus som man tänkt sig är ännu ingen realitet - skilsmässokonflikter och vantrivsel på arbetet ligger ännu i fjärran.
Vad händer med den fysiska utvecklingen under de tidiga vuxenåren?
Den fysiska utvecklingen under de tidiga vuxenåren är så individuella och olikartade att generella drag är svåra att beskriva.
Kvinnans mens upphör vid ca 50-55 års ålder –> minskad produktion av östrogen. Behöver inte påverka den sexuella lusten.
Män också hormonella förändringar men inte lika stark som hos kvinnorna. Produktion av spermier och testosteronnivån minskar ngt, men männen behåller sin fertilitet; lusten och erektionsförmågan kan dock avta med ökande ålder.
Hur ser den kognitiva utvecklingen ut för äldre?
Individen blir duktigare på att använda sina intellektuella färdigheter; man tillämpar kunskaper snarare än förvärvar dem. Den flytande intelligensen (informationshantering) avtar i medelåldern. Däremot den kristalliserade intelligensen (tidigare kunskaper och erfarenheter) uppnår sin höjd 30-40 års åldern för att sedan bli konstant.
Myt att äldre blir sämre intellektuellt sett. Det stämmer när det gäller hastigheten i informationsbearbetningen men inte när det gäller korrekthet och kvalitet - och det är lättare att kompensera hastigheten än att förbättra kvaliteten.
Vilket stadie pratar Erikson gäller för äldre?
Generativitet och stagnation. Generativitet står för skapande och handlar om att sätta en ny generation till världen och att genom föräldraskap, eller i vidare bemärkelse undervisning och ledning, fostra och vägleda de nya samhällsmedlemmarna. Enligt Erikson räcker det inte med att man skaffar sig barn utan som vuxen ska man också ta sig an både egna och andras barn och bidra på ett positivt sätt till deras utveckling.
Stagnation däremot innebär självupptagen livsleda och att man kör fast i gamla hjulspår.
Individer i denna period av livet kan känna sig fångade eller låsta mellan generationerna - man har å ena sidan barnen som nu börjar lämna hemmet men ofta fortfarande behöver hjälp och stöd, och å andra sidan de åldrande föräldrarna som också behöver stöd och hjälp.
Vilken är den sista fasen enligt Eriksons teori?
Integritet vs förtvivlan. Integritet ger mening och sammanhang i livet. Den gör att man accepterar livets begränsningar, betraktar sig själv som en del av en större helhet som inbegriper de egna föräldrarna och barnen/barnbarnen och skapar sig en helhet av allt det som har skett i livet. Integritet innebär att man accepterar att livet blev som det blev och att det har innehållit både bra och dåliga saker. “Vishet” skulle denna positiva lösning kunna kallas. Desperation och förtvivlan är den ångestfyllda sorg man känner inför att man inte fått det man velat i livet, att man ångrar de val man gjort och känner fruktan inför livets slut.
Vad händer med den fysiska utvecklingen när vi blir riktigt gamla?
Kroppsfunktionerna försämras, till exempel synen och hörseln. Mörkeradaptionen blir sämre och synfältet inskränks.
Vad händer med den kognitiva utvecklingen när vi blir riktigt gamla?
Framtagningen av minnen försämras, men kompenseras oftast av större erfarenhet och inlärda strategier för att hantera information. Inställningen man har till sin minneskapacitet kan påverka vad man faktiskt klarar av. Informationsbearbetningen är något långsammare, men kan kompenseras.
