Kapitel 16-18 Ungdomsåren 13-20 år

Question 1

Vad är ett kännetecken för ungdomsåren?

Answer 1

De individuella variationerna inom varje åldersgrupp är dessutom större under ungdomsåren än under någon annan tid, bl.a beroende på att puberteten startar vid olika tidpunkter för olika individer

Question 2

Vilken del av hjärnan förändras mest under ungdomsåren?

Answer 2

Prefrontala kortex, m.a.o den främre delen av hjärnans pannlob. Prefrontala kortex är viktig för planering, riskbedömningar och impulskontroll

Question 3

När är prefrontala kortex färdigutvecklad?

Answer 3

25-års åldern

Question 4

Vad kan vara en anledning till ungdomars riskbeteende och andra beteendeproblem?

Answer 4

Den förhållandevis sena mognaden av prefrontala kortex (planering, riskbedömningar och impulskontroll) jämfört med mognaden av det limbiska systemet som styr känslor av välbehag och obehag

Question 5

Vad innebär puberteten?

Answer 5

Ordet syftar på både inre och yttre kroppsliga förändringar som leder fram till könsmognad

Question 6

Bildas nya hormoner under puberteten?

Answer 6

Nej, inga nya hormoner bildas under puberteten utan det är hormoner som funnits sedan födseln och där en del utsöndras i ökad och andra i minskad omfattning under puberteten

Question 7

Vad får den fysiska utvecklingen i samband med puberteten för sociala och psykologiska konsekvenser?

Answer 7

Tonåring - ej kommit in i puberteten och ff ser ut som ett barn - bemöts i större utsträckning som barn
Tonåring - tidigt utvecklad - genomgått de fysiska förändringarna –> bemöts som ung vuxen, även fast den psykiska mognaden är densamma.
–>Kan påverka individens självkänsla och därmed vilka beteenden som man tror förväntas av en i olika sammanhang

Question 8

Vad är anledningen bakom de olika kroppsliga förändringarna under puberteten?

Answer 8

Ökningen av de olika könshormonerna. Hormonerna stimulerar olika delar av kroppen att reagera på skilda sätt

Question 9

Vad är det tydligaste tecknet på att en tjej blivit könsmogen?

Answer 9

Tjejen har fått sin första mens

Question 10

Hur kan man veta att en kille har blivit könsmogen?

Answer 10

Inte lika tydlig markering som hos tjejer. Definitionsmässigt: när pojken får utlösning

Question 11

Vad är sekundära könsdrag?

Answer 11

Sekundära könsdrag är bl.a genitala förändringar och att brösten utvecklas (främst hos flickor men även hos pojkar), hudförändringar, uppkomsten av könsbehåring och hår på kroppen i övrigt

Question 12

Vad är primära könsdrag?

Answer 12

Det är de pubertetsförändringar som är direkt relaterade till könsmognad och som alltså möjliggör reproduktionen

Question 13

Vilken kroppslig förändring upplever många ungdomar som den jobbigaste?

Answer 13

Akne

Question 14

När får tjejer i västvärlden sin första menstruation?

Answer 14

Vid ca 12-13 års åldern

Question 15

Vad är av betydelse för när pubertetsutvecklingen startar hos den enskilda individen?

Answer 15

Arv och miljö har betydelse. När föräldrarnas pubertet började + näringsintag och hälsa (miljö). Hälsosammare näringsintag och bättre hälsa hänger samman med en tidigare pubertetsutveckling

Question 16

Det har gjorts studier på att bedöma vad för egenskaper vi tillskriver individer med attraktivt yttre - vad för egenskaper?

Answer 16

Positiva egenskaper: t.ex. hälsosam, smart, lyckling, framgångsrik och socialt kompetent

Question 17

Hur mkt påverkar kamraters attityder ungas sätt att se på den egna kroppen?

Answer 17

Det påverkar. Ungdomar som blir retade för sitt utseende har ofta en mer negativ uppfattning om sin kropp. Detta gäller speciellt om de blir retade för sin vikt.

Question 18

Vad är den vanligaste åtgärden hos ungdomar som är missnöjda med sin kropp?

Answer 18

Bantning, senare kan även utveckla någon form av ätstörning

Question 19

Varför utvecklas ätstörningar?

Answer 19

• Individfaktorer - befinner man sig i riskzonen för att utveckla en ätstörning och känner stress, oro eller ångest så kanske man försöker ta kontroll över något som man upplever att man kan kontrollera, i det här fallet kroppen
• Psykosociala faktorer - riskfaktorer: kan vara bristfällig kommunikation och omsorg i familjen, otrygg anknytning och ej har fungerande relationer i omgivningen, extremt idrottande
• Sociokulturella faktorer - förändringar i samhället (antalet som insjuknar ökat senaste 50 åren), ätstörningar vanligare hos kvinnor än män (olika villkor för kvinnor och män i samhället?), vanligare i västvärlden med ätstörningar, utseendekulturen i samhället

Question 20

Vad är den mest generella kognitiva utveckling som sker hos ungdomar?

Answer 20

Förbättrade minneskapaciteten, främst hos arbetsminnet, hålla mer info aktuell i hjärnan och därmed jämföra tidigare och ny info med varandra. Kan resonera hypotetiskt, kan också nu använda fler strategier i sitt tänkande dvs planering, metakognition, minnesknep, strukturering av info och tumregler för problemlösning

Question 21

När man har gått igenom den fysiska pubertetsutvecklingen kan också omgivningen ha nya förväntningar på hur man ska bete sig utifrån de könsroller som finns i samhället. Dessa roller kan vara obekväma av flera skäl. Nämn några exempel

Answer 21

Ett skäl kan vara att de stereotypa könsrollerna ofta är mkt begränsade vad gäller vilka beteenden som är acceptabla. Ett annat skäl kan vara att man inte känner sig bekväm i de binära könsrollerna, dvs föreställningen att det bara finns två sociala kön. Det kan också vara så att man inte upplever att ens könsidentitet stämmer överens med födelsekönet och att andras förväntningar snarare utgår från födelsekönet än den könsidentitet man har. Det kan förstås också vara samtliga dessa skäl som gör att många är negativa eller tveksamma till de stereotypa könsrollerna och det beteende man möts av när man ser ut som en vuxen.

Question 22

Vilka organ gör att det manliga respektive kvinnliga könshormonerna utsöndras?

Answer 22

Hypofysen, hypotalamus och könskörtlarna. Det kvinnliga könshormonet är östrogen och det manliga androgen.

Question 23

Är den första mensen en positiv eller negativ upplevelse?

Answer 23

Det beror på hur man ser på den, antingen som en positiv upplevelse av mognad och att vara på väg att bli en vuxen kvinna –> ökad självkänsla och självmedvetenhet. Eller så kan det upplevas vara jobbigt och något som man inte är mogen för.

Question 24

Det finns i samhället begränsade normer kring mensen, vad leder detta till?

Answer 24

Dessa normer begränsar flickor och kvinnor och kan bidra till att man inte pratar med andra om problem relaterade till mensen, t.ex. mensvärk i den utsträckning som man skulle behöva

Question 25

Beskriv utvecklingen av sekundära könsdrag hos flickor

Answer 25

Bröstens utveckling det första som händer för många, men för va 1/3 av flickorna kommer könsbehåringen före det att brösten utvecklas

Question 26

Beskriv utvecklingen av sekundära könsdrag hos pojkar

Answer 26

Tillväxt av testiklar och pung, könsbehåring, penis blir större: den övriga kroppsbehåringen kommer senare liksom röstförändringen (målbrottet)

Question 27

Hudförändringar sker i samband med puberteten, vad innebär det?

Answer 27

Hudförändringarna i samband med puberteten innebär att körtlarna utsöndrar svett och talg ändras och detta leder till svettdoft och akne.

Question 28

Ungdomar förhåller sig till de ideal som finns omkring dem. När flickor och pojkar träder in i puberteten, hur förhåller det sig till samhällets ideal?

Answer 28

Det finns de som menar att det kvinnliga kroppsidealet motsvarar den prepubertala kroppen, alltså då flickor skjuter iväg på längden men ännu inte har fått kvinnliga former. Om man hårdrar det kan man säga att de kulturella ideal som betonar smalhet till varje pris för kvinnor samtidigt är ett ideal som inte har med en vuxen kvinnas kroppsform att göra. Det här innebär att flickor under puberteten utvecklas bort från idealet. Pojkar, å andra sidan, utvecklas i och med att puberteten snarare mot det muskulösa ideal som föreskrivs för män. Det innebär dock inte att pojkar i och med tonår och pubertet blir nöjdare med sin kropp - även tonårskillar blir mer kritiska till sitt utseende under denna tid

Question 29

Vad finns det för fördomar gällande övervikt?

Answer 29

Att övervikt skulle höra ihop med lättja, snällhet eller tröghet.

Question 30

Vad är skillnaden mellan anorexi och bulimi?

Answer 30

Behålla eller förlora kontrollen. Den som lider av anorexi håller emot sina hungerskänslor, medan den som lider av bulimi äter på ett okontrollerat sätt. Hetsätningsstörning liknar som sagt bulimi men utan att individen i fråga försöker bli av med det man har ätit.

Question 31

Vad kännetecknas bulimi av?

Answer 31

Bulimi kännetecknas av hetsätningsperioder då man äter extremt mkt och ofta onyttig mat under kort tid och upplever en känsla av kontrollförlust även sitt ätande. Så kallade kompensatoriska beteenden, t.ex. att man försöker göra sig av med det man ätit genom självframkallad kräkning, fasta, laxermedel, överdriven motion, är också typiskt för bulimi. För diagnosen bulimi ska både hetsätning och kompensatoriska beteenden förekomma minst 1 gång i veckan och under minst 3 månader. Även bulimi kännetecknas av att självkänslan är överdrivet påverkad av kroppsform och vikt.

Question 32

Vad finns det för kännetecken gällande den kognitiva förmågan hos unga 13-20 år, ange det övergripande/generella men också mer precist och konkreta exempel.

Answer 32

Den nya tankeförmågan hos unga kännetecknas av att ha förmågan att kunna resonera hypotetiskt och systematiskt, att de klarar av att samordna olikartade idéer och kan resonera på ett logiskt sätt om värderingar och idéer.

• De är bättre på att fundera över vad som är möjligt istället för att som yngre barn begränsa sig till vad som är verkligt
• De kan tänka på alternativ och företeelser som inte är närvarande
• De kan ställa upp hypoteser och gå igenom dem systematiskt
• De kan reflektera över sitt eget tänkande. De kan t.o.m tänka på vad en annan person tänker på. En aspekt av det som kallas metakognition

Question 33

Vad sker generellt på en kognitiv nivå för ungdomarna?

Answer 33

Förbättrat arbetsminne, ökad minneskapacitet, tillgång till fler strategier t.ex. planering, metakognition, minnesknep, strukturering av information och tumregler för problemlösning

Question 34

Varför kommer det sig att unga lättare upplever ngt som pinsamt och jobbigt än vad barn och vuxna gör?

Answer 34

Förändringar i den “sociala hjärnan” under de tidiga tonåren bidrar till att ungdomar blir mer lyhörda för sociala signaler, som andra människors ansiktsuttryck och beteenden. Ungdomar är dessutom känsligare, jämfört med barn och vuxna, när det handlar om att bli socialt bedömda, vilket kan vara en förklaring till att unga upplever något som pinsamt och jobbigt än vad barn och vuxna gör.

Question 35

Hur reagerar den sociala hjärnan hos unga på social belöning (och social bestraffning)? Ge exempel på en studie.

Answer 35

Resultatet från studien tyder på att den sociala hjärnan hos unga reagerar på social belöning (och social bestraffning) på liknande sätt som på andra former av belöning och bestraffning. I en studie - nätverka genom att chatta med andra ungdomar. Halva försöksgruppen fick positiv feedback; andra ville chatta med dem, andra halvan fick negativ feedback; andra ville inte chatta med dem. När försökspersonerna fick veta att andra ville chatta med dem, aktiverades områden i hjärnan som hade att göra med belöning av olika slag som exempelvis mat, pengar eller liknande.

Question 36

Vad kännetecknas den nya tankeförmågan av hos unga?

Answer 36

• De är bättre på att fundera över vad som är möjligt istället för att som yngre barn begränsa sig till vad som är verkligt
• De kan tänka på alternativ och företeelser som inte är närvarande
• De kan ställa upp hypoteser och gå igenom dem systematiskt
• De kan reflektera över sitt eget tänkande. De kan t.o.m tänka på vad en annan person tänker på. En aspekt av det som kallas metakognition.
  Sammanfattningsvis kännetecknas den nya tankeförmågan hos unga av förmågan att resonera hypotetiskt och systematiskt, att de klarar av att samordna olikartade idéer och kan resonera på ett logiskt sätt om värderingar och idéer

Question 37

Vad kan vara orsaken till unga människors risktagande?

Answer 37

• Känsla av oövervinnlighet och osårbarhet
• Yngre ungdomar överskattar ofta risker som hör ihop med ett skadligt beteende
• Äldre ungdomar underskattar ofta riskerna i samband med t.ex. bilkörning, sexuella aktiviteter eller drogbruk
• Ungdomar är mer inriktade på potentiella belöningar i samband med risktagande, medan vuxna tar större hänsyn till negativa effekter
• Rädsla att hamna utanför en grupp eller vara utsatt för grupptryck att vara tuff och göra saker som man i vanliga fall inte skulle våga

Question 38

Vilket stadie under ungdomsåren är relevant enligt Piaget?

Answer 38

Formella operationernas period.
Den tankeförmåga som kännetecknar ett formellt logiskt tänkande enligt Piaget handlar alltså om följande nya färdigheter:
- förmåga att se det möjliga i förhållande till det verkliga
- förmåga att resonera “vetenskapligt” (dvs hypotetiskt och systematiskt)
- förmåga att samordna olikartade idéer
- förmåga att resonera på ett logiskt sätt om värderingar och idéer

Question 39

Vilka tankeförmågor blir bättre för ungdomar?

Answer 39

• Ungdomars selektiva uppmärksamhet - dvs ha fokus på en aspekt och samtidigt stänga ute en annan
• Delad uppmärksamhet blir bättre - uppmärksamma två olika aspekter eller stimuli på samma gång.
• Förbättrad uppmärksamhet överlag
• Minnesförmågan blir bättre - framförallt både arbetsminnet och LTM
• Organisera information - vilket medför att de är bättre på att t.ex. planera än vad andra barn är

Question 40

Vad för slags funderingar har ungdomar jämfört med barn?

Answer 40

Ungdomar funderar över hur de kommer att förändras i framtiden, hur deras liv kommer att påverkas av olika studier, olika yrkesval eller hur deras liv skulle ha sett ut om de hade vuxit upp i en annan tid eller på en annan plats. Jämfört med yngre barn som lever mkt i nuet, men för ungdomar är den man är bara en möjlighet av många.

Question 41

Använder sig ungdomar av hypotetiskt tänkande enligt Piaget?

Answer 41

Ja, ungdomar använder sig av hypotetiskt tänkande för att pröva sig fram “om jag nu gör på det här sättet, kanske det där händer; om det inte blir på det viset måste jag…” Ungdomar har mkt lättare än t.ex. barn att växla mellan det abstrakta och det konkreta, vilket gör att de hittar många fler alternativ och har lättare att tänka “som om” och föreställa sig många olika infallsvinklar på ett problem eller en situation.

Question 42

Vad är en central aspekt av identitetsskapande under tiden som ungdom och ung vuxen?

Answer 42

En central aspekt av identitetsskapandet under tiden som ungdom och ung vuxen går ut på att utforska de olika identitetsalternativ som finns genom att t.ex. prova på olika roller och på andra sätt söka nya personliga erfarenheter

Question 43

Vad sker för ungdomar enligt Eriksons teori? Vad är den positiva respektive negativa lösningen?

Answer 43

Identitet kontra identitetsförvirring.
Lösning: hur pass väl tidigare kriserna har lösts.

Positiv lösning: Nyckeln till en positiv lösning går via samspelet med andra, både jämnåriga och med vuxna. Andra personer fungerar som speglar som hjälper tonåringarna att skaffa sig en stabil bild av vilka de är. Optimal identitetsutveckling innebär att man hittar sociala roller och sociala grupper som går väl ihop med de egna biologiska och psykologiska förutsättningarna.

Negativ lösning: en osammanhängande och ofullständig identitet. Det kan röra sig om allt från att inte riktigt veta vem man är till mer allvarliga förvirringstillstånd. Förvirringen kännetecknas av en hög grad av besluts- och prestationsångest och svårigheter med nära relationer. Ett visst mått av rollförvirring är en nödvändig del av identitetsutvecklingen. Det som kännetecknar dem som har fastnat i identitetsförvirringen är oförmågan att exempelvis ta ansvar fullt ut. De lever livet passivt och distanserar sig från andra.

Question 44

Vad menade Erikson med behovet av ett psykologiskt moratorium under ungdomstiden?

Answer 44

Behovet av ett psykologiskt moratorium innebär ett slags andrum från ansvar och plikter. Moratoriet skulle vara en sökande period då ungdomarna kunde leva lite vid sidan av samhället och pröva tillfälliga roller. Detta skulle göra det möjligt för ungdomarna att “hitta sig själva”.

Question 45

Vilka är Marcias 4 så kallade positioner gällande identitetsutvecklingen?

Answer 45

• Uppnådd identitet - här har man etablerat en sammanhängande känsla av identitet. Man har prövat flera möjliga roller och själv tagit ställning till dem. Marcia ser detta som den mest mogna och utvecklade identitetsnivån. Individer i den här gruppen reflekterar över sina handlingar och sina mål och är beredda att förändra dessa vid behov. En person med fullbordad identitet rättar sig inte enbart efter andras önskemål utan har också egna värderingar och mål.
• Moratorium - man befinner sig här mitt i en period av utforskande och experimenterande och har ännu inte gjort några definitiva ställningstaganden. Marcia beskriver dessa ungdomar som mer osäkra. De är känsligare och tenderar att vackla i sina relationer till familjen. De växlar mellan att vara upproriska och medgörliga. Moratoriet kan ofta ses som en övergångsfas på väg mot en fullbordad identitet, men för en del blir perioden problematiskt lång.
• För tidig identitet - här har man gjort ställningstaganden utan att först ha gjort sina utforskningar. Dessa ungdomar kan vara mkt bestämda i sina åsikter och ha en stark jagkänsla. Marcia anser att de trots detta har en svag identitet och en sårbarhet inför kommande livskriser. Ungdomar i den här gruppen har ofta okritiskt övertagit värderingar från föräldrar och/eller andra auktoriteter. Deras värderingar är ofta konservativa och t.o.m ibland rigida. De står ofta sina familjer nära, men kan ha svårt att skilja ut sig från dem.
• Diffus identitet - ungdomar med diffus identitet undviker att utforska olika alternativa roller och perspektiv och har inte heller funnit några giltiga värderingar att göra till sina egna. Vissa tycks flyta genom livet på ett bekymmerslöst och oengagerat sätt, medan andra lider av ensamhet och en känsla av att sakna en inre kärna, en verklig självupplevelse.

Question 46

Är det nödvändigt enligt Erikson och Marcia att ungdomarna ifrågasätter barndomens värderingar, uppfattningar och planer för framtiden, för att kunna komma fram till en mera mogen identitet?

Answer 46

Ja, det menar Erikson och Marcia på.

Question 47

Med beskrivningen av Marcias 4 positioner i åtanke, är det alltid så att en position gäller för hela livet?

Answer 47

Nej, positionerna skiljer sig åt beroende på vilken domän i livet det handlar om, exempelvis utbildning, arbete eller livsåskådning. Dessutom är det inte heller så att de flesta personer har en och samma position under hela livet. Det är vanligt med pendlingar mellan olika identiteter, särskilt mellan s.k. fullbordad identitet och moratorium.

Question 48

Det finns så kallade MAMA-cykler enligt Marcia, vad innebär en MAMA-cykel?

Answer 48

En MAMA-cykel är den pendlingsrörelse som sker mellan olika identiteter/positioner enligt Marcias 4 positioner av identiteten.

Question 49

Hur många gånger kan en MAMA-cykel inträffa?

Answer 49

Enligt Marcia inträffar MAMA-cykler upp till 3 gånger under vuxenåren. Det kan även vara fler, då liknande cykler kan inträffa varje gång livet av någon anledning “kommer i gungning”. Hur långa dessa cykler är skiljer sig åt beroende på den enskilda individen och sammanhanget.

Question 50

Vad anser däremot Ziehe och Giddens angående identiteten?

Answer 50

De såg identiteten som i första hand en social konstruktion, dvs att identiteten inte ses som ngt inneboende utan något som skapas socialt i en kulturell kontext. Sociala innebörder och sociala relationer är på så sätt färdigformulerade i ett socialt sammanhang och individen tar till sig och blir en del av dem under sin uppväxt och förmedlar dem sedan vidare till nästa generation.

Question 51

Vad innebär begreppen social könsroll och könsidentitet?

Answer 51

När ett barn föds tilldelas det ett kön, generellt sett baserat på hur dess könsorgan ser ut. Det kön barnet tillskrivs vid födseln kommer att påverka dess egenskaper och förmågor, attityder och intressen - framförallt via de sociala roller och normer som kopplas till respektive kön i samhället. Social könsroll/genus står för socialt och kulturellt betingade skillnader mellan könen som rör beteendemönster, värderingar och normer. Dessa tillägnar sig barn via socialisationen som vanligtvis äger rum inom familjen, i förskolan och skolan tillsammans med jämnåriga.

Question 52

Vad innebär cisnormer?

Answer 52

De normer som är förknippade med föreställningen att varje människa som föds till antingen pojke/flicka och att födelsekönet avgör vilka normer och beteenden som är acceptabla kallas cisnormer.

Question 53

Vad är könsidentitet?

Answer 53

Könsidentiteten är hur en person själv uppfattar sitt kön

Question 54

Vilka faktorer har visat sig vara betydelsefulla gällande om man upplever att födelsekönet stämmer överens med sin upplevda identitet?

Answer 54

Omgivningens krav på anpassning till könsroller samt hur individen värderar den egna könsidentiteten

Question 55

Vad ingår i begreppet etnisk identitet?

Answer 55

• Upplevelse av att tillhöra en viss grupp
• Lojalitet, attityder och värderingar som finns i gruppen
• Speciella traditionen och beteendemönster som finns i gruppen

Question 56

Vill ungdomar visa på olika sätt vilken grupp de tillhör och vilken inriktning de har med sitt liv?

Answer 56

Ja, unga människor väljer klädsel, smink, frisur, smycken och andra attribut som visar vilken grupp de tillhör och vilken riktning de har med sitt liv.

Question 57

Hur ser anknytningsrelationen ut för ungdomar?

Answer 57

Anknytningen utgör en hjälp för de unga att hantera utmaningen att skapa en psykologisk självständighet och därmed ett minskat beroende av föräldrarna som anknytningspersoner. De blir alltså mindre beroende av föräldrarna, men det betyder inte att relationen till dem blir oviktig. Den finns kvar och oftast nära: det blir ett vuxet förhållande mellan unga och deras föräldrar. En strävan efter självständighet kan således mycket väl paras med positiva och hållbara relationer med föräldrarna - de går så att säga hand i hand. Tiden som ungdom verkar alltså inte vara en livsfas då anknytningsbehov och anknytningsbeteende försvinner eller raderas ut - mkt av detta riktar sig istället till jämnåriga kamrater, dvs bort från en hierarkisk anknytningsrelation till en horisontell sådan, där man både ger och tar emot stöd.

Question 58

Vad är avgörande för vänskapen mellan tonåringar?

Answer 58

Lojalitet och intimitet. Den som man kan vara ärlig mot och som man litar på är den som blir ens vän. För detta krävs empati och omtanke och en vilja att dela med sig av sina egna personliga tankar och funderingar.

Question 59

Vad brukar unga anses vara normalt gällande attityden till sexualitet?

Answer 59

Vad unga tycker är normalt, tillåtet och förväntat står alltså ofta i direkt relation till de normsystem de lever i.

Question 60

Vad genomgår ungdomar för risker och svårigheter?

Answer 60

Alkohol- och droganvändning - i värsta fall missbruk
Tobak
Alkohol - dock visar rapporter att ungdomar idag dricker mindre alkohol än förr
Narkotika
Antisocialt beteende - exempel på sådana handlingar är rymma hemifrån, skolk, stöld/inbrott, vandalisering, fysisk grymhet eller direkt våld mot människor eller djur