Anknytningsteori kap 2 Anknytningens utveckling under späd- och småbarnsår

Question 1

Alla barn föds med förmågan att knyta an, men för att processen ska vara möjlig vad måste då finnas?

Answer 1

Det måste finnas någon att knyta an till

Question 2

Vilka beteendesystem har barnet enligt Bowlby?

Answer 2

Närmande och utforskande - dessa 2 beteendesystem är placerade i barnet
Omvårdnad - 1 av beteendesystem finns i “någon annan”

Question 3

Vad handlar anknytning om?

Answer 3

Anknytning handlar om hur människor utvecklar och bevarar förmågan att använda sig av vissa utvalda personer som skydd (fysiskt och/eller psykiskt) i stunder när oro för eller faktisk fara hotar

Question 4

Hur definierade Bowlby anknytningssystemet?

Answer 4

Bowlby definierade anknytningssystemet som ett övergripande inre kontrollsystem med syfte att säkerställa individens, särskilt det lilla barnets, behov av skydd mot olika typer av upplevda hot eller faror

Question 5

Hur ska barnet uppnå säkerhet och trygghet enligt Bowlby?

Answer 5

För att barnet ska uppnå säkerhet och trygghet aktiveras 3 målstyrda beteendesystem vars syfte är att komplettera varandra. Ett av dem är systemet för anknytningsbeteenden, som hos det lilla barnet organiseras utifrån målet att minska avståndet till, eller vidmakthålla närheten till, anknytningspersonen. När målet är uppnått, alternativt inget hot eller obehag föreligger, aktiveras istället beteendesystemet för utforskande, som innebär att barnet bejakar sin inneboende nyfikenhet och prövar sina egna förmågor, först i den nära miljön och sedan allt längre bort. Det tredje systemet omvårdnad finns hos föräldern.

Question 6

I en separationsstudie som Bowlby gjorde tillsammans med Robertson visade barnen 3 specifika reaktioner under tiden som separationen varade och när mamman återvände, vilka var dessa?

Answer 6

1. protest
2. förtvivlan
3. losskoppling
   Dessa reaktioner som kom fram under studien var på barn under 3 år som hade varit separerade från båda sina föräldrar minst en vecka. Därav ej jämförbart med t.ex. hämta upp på förskola eller sover borta över natten.

Question 7

Vad innebär protest (en av de specifika reaktionerna utav studien där barnen var under 3 år och var separerade från sina föräldrar i mer än en vecka) ?

Answer 7

Barnet reagerar med “upprörd förvåning”
Skrek argt
Motoriskt agiterat
Inriktat på att återskapa kontakten med föräldern så snabbt som möjligt och “till varje pris”
Ointresserat av andra främmande vuxna i rummet
Avvisade försök till tröst
Ålade sig ner ur knäet på det främmande vårdaren som tog upp barnet –> tydlig signal “det är inte dig jag vill ha utan min förälder”

Barnen gav uttryck för rädsla och ilska tillsammans med motorisk aktivitet. Hopp om att föräldern skulle återvända, hårt arbete för att på olika sätt hitta sina föräldrar och återskapa kontakten med dem

Question 8

Vad innebär förtvivlan (en av de specifika reaktionerna utav studien där barnen var under 3 år och var separerade från sina föräldrar i mer än en vecka)?

Answer 8

Hopplöshet för barnet om att föräldern skulle återvända
Känslorna blev mer inåtvända än under protest-fasen, till mer tystare, mer hulkande och “inåtvänd” gråt
Drog sig undan människor och aktiviteter
Satt med tom blick, höll i något gosedjur eller plagg som föräldern lämnat kvar
Barnets känsla kan beskrivas som bedrövelse, tillbakadragenhet och sorg

Question 9

Vad innebär losskoppling (en av de specifika reaktionerna utav studien där barnen var under 3 år och var separerade från sina föräldrar i mer än en vecka)?

Answer 9

Ytligt sett betedde sig barnet som om det helt enkelt inte kände igen sin mamma. Bowlby menade att barnet, för att klara av att överleva när separationen blivit alltför långdragen, “stuvat undan” en rad svåra känslor. Beroende på barnets ålder och mognad kunde det röra sig om rädsla, ilska, sorg, besvikelse och hopplöshet. Begreppet losskoppling ska alltså förstås som att barnet “delvis” kopplar loss anknytningen till föräldern. När föräldern återkommer sätts relationen på hårda prov. Så länge barnet relaterar till föräldern utifrån “föräldern som främling” kan det upprätthålla en vardaglig relation, även fast det givetvis blir smärtsamt för föräldern

Question 10

Vad är enligt den systemteoretiska grunden till anknytning?

Answer 10

Anknytning handlar om funktionen att “skydda barnet mot inifrån eller utifrån kommande fara som hotar barnets överlevnad”
I begreppet funktion ligger inte något antagande om syfte eller medveten vilja.

Question 11

Vad finns det för 3 stadier till anknytning?

Answer 11

Fas 1: förstastadium till anknytning - orientering och signaler som inte riktas till en specifik person - från födseln upp till 8-12 veckor
Fas 2: anknytningen påbörjas dvs orientering och signaler som är riktade mot en eller flera specifika personer - från ca 8-12 veckor upp mot 6-9 månader
Fas 3: anknytningens höjdpunkt - dvs upprätthållande av fysisk närhet till en eller flera specifika personer (från mellan 6-9 månader till ca 3 år)

Question 12

Förklara förstastadium till anknytning

Answer 12

I korthet är det orientering och signaler som inte riktas till en specifik person, detta pågår från födseln och upp till ca 8-12 veckor.
Spädbarnet behöver lära sig att känna igen dem som erbjuder omvårdnad, i de flesta fall föräldrarna. Deras uppgift är att känna igen sitt barns behov, och erbjuda skydd mot alltför starka stimuli, t.ex. hunger, smärta och starka ljud, men också att stimulera med prat och sång. Än så länge reagerar barnet ganska likartat på olika vuxna som uppvisar ett kompetent omvårdnadsbeteende, förutsatt att de läser av barnets signaler och tillfredsställer deras behov. Barnets upplevelser är ännu av on-off karaktär.

Question 13

Kan spädbarnet vid förstastadiet inom anknytningen skilja sig själv från andra?

Answer 13

Nej spädbarnet har ännu inte förmåga att skilja mellan sig själv och andra, och kan därmed inte heller klart urskilja varifrån olika intryck kommer (inifrån- utifrån, från mig - från andra etc)

Question 14

Förklara andrastadiet till anknytningen, som även kallas anknytningen påbörjas

Answer 14

I korthet är det orientering och signaler som är riktade mot en eller ett par specifika personer (från 8/12 veckor upp mot 6-9 månaders ålder)
Övergången mellan den första och andra fasen sker gradvis och kännetecknas av att barnet nu har vad Stern kallar ett “kärnsjälv”. Det innebär att barnet har en egen kroppsuppfattning, någorlunda kontroll över sin motorik och en större minneskapacitet. Barnet utvecklar en tydligare förmåga till ömsesidighet och kan både initiera, upprätthålla och avsluta en samspelssekvens. Det innebär t.ex. att affektuttryck hos barnet, t.ex. att skrika, nu börjar kunna ställas under viljemässig kontroll, blir mer varierande och kan uttrycka olika behov, t.ex. att barnet är hungrigt, har ont eller vill ha sällskap
- Det räcker inte nu med vilken kompetent vuxen som helst, utan antalet anknytningspersoner minskar
-Barnet börjar på olika sätt visa att det föredrar att vara med den person/utvalda personer som det har erfarenhet av och har lärt sig att “umgås med”

Question 15

Förklara den tredje fasen till anknytningen, dvs anknytningens höjdpunkt

Answer 15

I korthet innebär det upprätthållande av fysisk närhet till en eller ett par specifika personer (från mellan 6-9 månaders ålder till ca 3 år)

1. Barnet söker närhet till den utvalda personen
2. Barnet följer efter när den utvalda personen går mot dörren för att gå ut ur rummet
3. Barnet använder den utvalda personen som en trygg bas - en utgångspunkt för sitt utforskande av världen runt omkring
4. Barnet använder den utvalda personen som en säker hamn - en tillflyktsort - när det upplever en förhöjd farosignal under sitt utforskande av världen

Question 16

Hur lång tid tar det för ett barn att knyta an till en vuxen?

Answer 16

Alla barn knyter an, men processen kan naturligtvis ta olika lång tid beroende på barnets temperament och individuella utveckling, liksom de faktiska erbjudandena av omvårdnad.

Question 17

Piaget myntade begreppet objektpermanens, vad innebär den?

Answer 17

Piaget beskrev objektpermanens som att förstå att något är beständigt även om det betraktas ur olika vinklar och till och med försvinner ur synfältet. För barnet innebär detta att pappa är densamma oavsett om han har pyjamas eller ytterkläder på, eller att mamma fortfarande finns fast hon har gått ut i köket och inte längre syns.

Question 18

Barn bygger upp händelserepresentationer, annat ord för det är representationer av generaliserade interaktionssekvenser, vad innebär det?

Answer 18

Barnets beteende bestäms också av tidigare erfarenheter av samspel, t.ex. om det har förstått att det måste kräva uppmärksamhet därför att föräldern är upptagen av annat och inte har fokus på barnet. Barnets samspelshistoria med föräldern lagras i barnets hjärna i form av så kallade representationer av generaliserade interaktionskonsekvenser. Dessa sekvenser används för att bygga upp barnets kognitivt och känslomässigt laddade så kallade inre arbetsmodeller av sig själv och andra

Question 19

Vad innebär det intersubjektiva självet? När växer det fram?

Answer 19

Det intersubjektiva självet vilar på förmågan att kunna förstå någon annan - liksom man själv - är ett eget subjekt. Detta växer fram under första levnadsårets andra halva enligt Stern. Förmågan bygger initialt på att barnet nu har förmåga att dela uppmärksamhet, t.ex. att barnet och föräldern tittar på något (t.ex. en brandbil) och barnet förstår att båda tittar på samma sak. Vidare förstår barnet nu att känslor kan delas (t.ex. både barnet och föräldern tycker att det är roligt att titta på brandbilen). Den tredje viktiga ingrediensen i denna förmåga är att barnet förstår innebörden av intentioner och kan förmedla sin egen vilja, t.ex. att peka på brandbilen för att föräldern ska uppmärksamma den.

Question 20

Är språket en viktig faktor till känslan av närhet och samförstånd?

Answer 20

Ja, det bidrar också. När barnet kan kommunicera med olika beteenden som blick, beröring, röst och känsla vidgas det sociala samspelet med andra. Men barnet behöver samtidigt den vuxnas hjälp för att kunna utveckla sin egen känslokommunikation.

Question 21

Spädbarnet föds med en “affektsmitta”, vad innebär det?

Answer 21

Affektsmitta innebär att spädbarnet utan att förstå varför, påverkas av någon annans oro och t.ex. skriker när ett annat barn gör det.

Question 22

Vad innebär en trygg bas och säker hamn?

Answer 22

När barnet har tillräcklig erfarenhet av att den trygga basen finns som utgångspunkt för utflykter i världen, och själv kan söka sig tillbaka till den säkra hamnen när det behövs, ges nya möjligheter att utveckla och pröva sin förmåga att förstå hur världen är organiserad. Barnet måste nu börja träna sig på att förstå de regler som andra satt upp för vad man “kan och får” göra på egen hand. Men barnet ska inte utsättas för alltför stora faror så måste anknytningen utvecklas parallellt med att barnet prövar sin ökande förmåga, så att den trygga basen och den säkra hamnen hela tiden kan utgöra ett heltäckande skyddsnät.

Question 23

De barn som har erfarenhet av att föräldern uppfattar utforskande som farligt, hur beter sig dessa barn?

Answer 23

De barnen kommer lättare att hålla sig i närheten av denna och till sist vilseleda inte bara föräldern utan även sig själv om att det inte är lika roligt att gå på utflykt som att vara hemma. På så sätt väcks ingen oro hos vare sig barnet eller föräldern.

Question 24

De barn som har erfarenhet att uppmuntras till självständighet, hur beter sig dessa barn?

Answer 24

Dessa barn beter sig orädd och oblygt och kommer vilseleda sig själva till att närhet inte behövs. Barnet kan av omgivningen uppfattas som emotionellt självgående och “duktigt”, fast det egentligen inte är så.

Question 25

Vad händer för barnet i en trygg och resursstark omgivning?

Answer 25

Barn kan lättare ge sig iväg på utflykt, men också känna sig säkra på att kunna återvända till föräldern om utforskandet blir alltför farligt.

Question 26

Vad har en avgörande betydelse för om barnet utvecklar en trygg anknytning?

Answer 26

Förälderns lyhördhet till barnets signaler, och förutsägbarhet i reaktionerna på signalerna har avgörande betydelse för om barnet ska utveckla en trygg eller otrygg anknytningsrelation till denna person

Question 27

Kan barn utveckla olika anknytning?

Answer 27

Ja, barnet kan utveckla en trygg anknytning till den ena föräldern och en otrygg till den andre, alternativt tryggt eller otryggt till båda två.

Question 28

Är det en hierarki gällande anknytning för barnet?

Answer 28

Ja, barn utvecklar flera anknytningsrelationer men alla är inte utbytbara eller lika viktiga. I toppen av hierarkin finns i allmänhet den som har varit den mest fasta punkten i spädbarnets tillvaro under det första levnadsåret.

Question 29

Hur fungerar anknytningshierarkin i praktiken?

Answer 29

När ett barn som är ledset eller oroligt söker sig till den omvårdare som står högst upp i hierarkin. Om denna är mamman kommer det lilla barnet primärt att vilja vara hos henne - om hon finns i närheten. Men om hon inte skulle vara tillgänglig kan någon av de andra välbekanta omvårdnadspersonerna duga. Ju äldre ett barn är, desto mer kan vi anta att betydelsen av hierarkin minskar, men i hallen på förskolan är den t.ex. ofta synlig när ett barn våldsamt protesterar mot att föräldern ska gå. När den olyckliga föräldern dröjer sig kvar, i tro atthen ska hjälpa barnet, så förhindrar hen effektivt förskolepedagogen att träda in som en alternativ trygghetsperson. Först när föräldern till sist försvunnit runt knuten kan barnet ta pedagogens hand och bege sig in till de andra barnen.

Question 30

Vad innebär en trygg anknytning?

Answer 30

Trygghet betyder att barnet kan förlita sig på att föräldern är tillgänglig och beskyddande om dess närhetsbehov aktiveras, men att hen också uppmuntrar barnets utforskande. Barn som vet att de kan lita på att föräldern lyhört och förutsägbart reagerar på deras signaler får också en tilltro till sin egen förmåga att samspela med andra.

Question 31

Vad innebär en otrygg anknytning?

Answer 31

En otrygg anknytning innebär att barnet visar aggressivitet. B jämförde detta med barns protestreaktion vid separation från sin vårdare. Genom att visa ilska försöker barnet förhindra upprepning av vad det upplevt tidigare, dvs att föräldern inte märker, alt inte orkar besvara, barnets anknytningssignal.

Question 32

Det finns två typer av otrygg anknytning, nämn dessa och vad de innebär

Answer 32

Det finns två typer av otrygg anknytning: ambivalent och undvikande anknytning.

Ambivalent - barn med ambivalent har en låg tröskel för upplevd farosignal och maximerar uttrycken för sitt behov av föräldern. De signalerar, som reaktion på tidigare erfarenhet av bristande pålitlighet från förälderns sida, tidigt och starkt att de kräver förälderns beskyddande närvaro. Strategin är funktionell genom att den ökar sannolikheten för att barnet ska få behövligt beskydd, samtidigt som den inte är optimal - den låga tröskeln minskar barnets möjligheter till att utforska världen och träna på egen anpassning

Undvikande - barn med undvikande anknytning har istället erfarenhet av att föräldern har avvisat eller i värsta fall även förlöjligat barnets anknytningssignaler, lär sig minimera signalerna. De undviker att signalera sitt aktiverade anknytningssystem, och utvecklar istället olika sätt att själva deaktivera systemet. Det funktionella i detta ligger i att barnet inte “i onödan” väcker förälderns negativa känsla gentemot det (“vad du är gnällig, vad är det nu då?”) så ökar chansen att föräldern beskyddar när det verkligen behövs. Problemet med den här strategin är att den lämnar barnet själv att hantera situationer som det ännu inte är känslomässigt eller kognitivt moget att klara av. Barnet lär sig kommunicera utifrån vad som behövs för att nå föräldern - inte för att tillgodose de egna behoven.

Question 33

Vilka typer av anknytningssystem är organiserade?

Answer 33

Både den trygga och de två typerna av otrygg anknytning är organiserade, dvs de har en struktur.

Question 34

Vad är syftet med främmandesituationen?

Answer 34

Syftet med främmandesituationen är att väcka barnets anknytningssystem genom att utsätta det för måttlig stress genom två korta separationer från föräldern följda av återförening.

Question 35

Beskriv trygg anknytning i främmandesituationen

Answer 35

Barn med trygg anknytning varierar mkt starkt när det gäller hur de hanterar separationerna i Främmandesituationen. Det viktiga är hur barnet hanterar återföreningen. Om barnet blivit ledset av separationen, förväntas det aktivt söka föräldern vid återföreningen, och kontakten med föräldern gör att barnet lugnar sig och kan återgå till att leka. Om barnet inte blivit ledset av separationen, förväntas det signalera något i stil med “Jag har haft det bra när du var borta, men det var trevligt att se dig igen.” Men för att spädbarnet ska kunna använda föräldern som en trygg bas, utifrån vilken det kan utforska världen, måste det ha tillräckligt mkt erfarenhet av att föräldern hört, förstått och velat hjälpa barnet. Det tryggt anknutna barnet skaffar sig genom dessa erfarenheter en flexibel relation till föräldern, som tillåter det att växla mellan utforskande och trygghetssökande.

Question 36

Beskriv det otrygga/undvikande anknytningen i främmandesituationen

Answer 36

Detta mönster utmärks av att barnet inte använder föräldern som en trygg bas, utan tvärtom undviker kontakt med föräldern direkt när denna kommer in i rummet efter separationen. Skillnaden mellan trygg och otrygg/undvikande anknytning ligger alltså inte i om barnet börjar gråta när föräldern lämnar rummet eller inte, utan huruvida det aktivt “hälsar” på föräldern vid återföreningen. Barn som undviker kontakt med föräldern efter de korta separationer som de utsätts för i Främmandesituationen visar en losskoppling i miniformat. Barn som i 1 års ålder beter sig på det här viset har, i större utsträckning än de tryggt anknutna barnen, erfarenhet av ett samspel där föräldern visat att hen inte är bekväm med de känslomässigt krävande behov som barnet har som också är typiskt under det första levnadsåret. Eftersom små barn behöver närhet till föräldrarna för att deras säkerhet ska garanteras, lär sig barn med undvikande anknytning snart att möjligheten att uppnå en optimal närhet är beroende av att det inte alltför påtagligt ger uttryck för behov av tröst och omsorg. Man ska inte “gnälla för småsaker” - allt enligt den vuxnas definition av småsaker - det är bäst att ta sig samman och hålla dessa behov för sig själv.

Question 37

Beskriv den ambivalenta anknytningen i Främmandesituationen

Answer 37

Även detta mönster speglar att barnet inte använder föräldern som en trygg bas. Dessa barn kännetecknas av att de “maximerar” sina anknytningsbehov. Problemet för barn med ambivalent anknytning är att kontakten med föräldern inte bidrar till att anknytningssystemet att gå i vila. Detta gör att barnet blir frustrerad, vilket det visar genom olika grad av irritation. Barn som utvecklar ambivalent anknytning har i större utsträckning än andra barn levt i relationer som präglats av för barnet oförutsägbart samspel. Det har svårt att lära sig vad det kan förvänta sig av föräldern när anknytningssystemet aktiveras. Samspelet är m.a.o i hög grad sker på den vuxnas villkor. När det passar föräldern kan denna vara en mkt närvarande förälder, men hen styrs mer av egna behov än av barnets signaler.

Question 38

Beskriv desorganiserad anknytning i Främmandesituationen

Answer 38

Barn som lever i utsatthet tvingades till “kroniskt påslagna” anknytningssystem. Försvarsmekanismer träder in i funktion när barnets anknytningssystem aktiveras samtidigt som det då saknas en vuxen som kan hjälpa det att reglera ner stressen så att anknytningssystemet kan försättas i viloläge igen. Helt enkelt inte använder sig av någon annan större och klokare som hjälp för att reglera sin stress.