Moshman Tonåringars tänkande och utveckling kapitel 7 Principer och perspektivtagning Flashcards
Vad specifikt är det som utvecklas vid ungdomars moralutveckling?
Principtänkande, perspektivtagning och moralidentitet
Förklara kort om Kohlbergs moralutveckling, vad finns det för steg?
Enligt Kohlberg skulle det finnas tre stadier i denna moralutveckling:
- den förmoraliska nivån (eng: preconventional morality),
- den konventionella nivån (eng: conventional morality),
- den autonoma nivån, principnivån (eng: postconventional morality).
Inom varje nivå urskilde han två stadier, så att det i allt blev sex kvalitativt olika steg i den moraliska mognadsprocessen.
Vilka är de 6 stegen i Kohlbergs moralutveckling, bara nämn dem vid namn
Steg 1: Lydnad och straff Steg 2: Individualism och utbyte Steg 3: Goda mellanpersonliga relationer Steg 4: Social ordning Steg 5: Samhällskontrakt och individuella rättigheter Steg 6: Universella principer
Vad innebär steg 1: lydnad och straff enligt Kohlbergs moralutveckling?
Detta steg i Kohlbergs teori om moralisk utveckling ingår i den förkonventionella nivån. Här finner vi att personer överlåter allt moraliskt ansvar till en auktoritet. De belöningar och straff som auktoritetsfiguren utdelar anger vilka kriterier som avgör vad som är rätt och fel. Exempelvis kan ett barn uppfatta att det är fel att inte göra sina läxor, bara för att hans föräldrar kommer att bestraffa honom om han inte gör det.
Detta tankesätt utesluter möjligheten att man måste acceptera att moraliska dilemman kan föreligga. Dilemman är utsagor som inte har några moraliskt tydliga svar. Anledningen till detta är att auktoritetens synpunkt formulerar villkoren och den som berörs rättfärdigar dem. Detta är den lägsta moraliska utvecklingsnivån. Den tar inte hänsyn till skillnader i intressen eller avsikter som ligger bakom beteenden. De enda relevanta faktorerna i detta steg är konsekvenserna: belöningar och straff.
Vad innebär steg 2: fokus på individualism och hedonism?
En ny idé dyker upp i andra steget av Kohlbergs teori om moralisk utveckling. Idén är att intressen varierar från individ till individ. Även om kriterierna som avgör om något är rätt eller fel fortfarande beror på handlingarnas konsekvenser, är det inte längre andra som bedömer dem. Istället anser personen i fråga att allt som gagnar honom är rätt. På samma sätt så ser han allt som innebär förlust eller obehag som fel.
Trots den själviska aspekten som underförstås i detta steg av Kohlbergs teori om moralisk utveckling, så tycker personen ibland att det är rätt att tillfredsställa andra människors behov. Men detta inträffar bara när en pragmatisk ömsesidighet eller garanti är inbegripen. Denna tankegång innebär att om jag gör något för en annan person, måste den personen göra något för mig också. Detta stadium är lite mer komplext än det föregående, för individen överlåter inte längre uppbyggnaden av sina moraliska regler åt auktoriteter. Dock fortsätter resonemanget att följa en simpel och självisk model.
Vad innebär steg 3: goda mellanpersonliga relationer?
Den konventionella fasen i moralutvecklingen börjar vid detta skede. Individen måste ge upp själviskheten som karakteriserar det föregående stadiet, eftersom han börjar utveckla mer komplicerade relationer. Det som nu är viktigt är att bli accepterad i en grupp. Därför kommer moraliteten att kretsa kring denna aspekt.
Vid detta steg bestämmer individen vad som är rätt beroende på vad som är till glädje eller nytta för andra. Avgörande är nu i vad mån beteenden styrs av goda avsikter och godtas av andra. Definitionen av moralitet bygger på att vara en “god människa”, vilket betyder att vara lojal, hederlig, samarbetsvillig och vänlig. Det finns ett mycket intressant test som avslöjar om barn har nått detta stadium. Testet går ut på att se på två videor:
- En video visar ett barn som spelar någon ett spratt (barnet gör sig skyldig till en mindre, men avsiktlig, förseelse).
- I den andra videon förorsakar ett annat barn större skada, men denna gång är det oavsiktligt (exempelvis genom att råka spilla på sina kläder eller ha sönder ett glas).
Barn som redan har införlivat avsikt som en nyanserande faktor i sin moraliska bedömning kommer att säga att det barn som handlat mest illa var det som verkligen önskade att vålla skada, även om skadan i sig inte var så stor. Däremot kommer barn som fortfarande befinner sig i de tidigare stadierna enligt Kohlbergs moralutveckling, säga att det mest klandervärda barnet är det som orsakat den största skadan, utan att ta hänsyn till att barnets agerande var oavsiktligt.
Vad innebär steg 4: Social ordning?
Individen upphör att betrakta moralfrågor utifrån grupper. Istället börjar han se på dem ur samhällsperspektiv. Nu spelar det inte längre någon roll vad som tilltalar grupperna eller människorna i hans närhet. Därför bygger kriterierna för vad som är bra eller dåligt på huruvida beteendet i fråga hjälper att bibehålla social ordning eller ej. Vid detta steg är det väsentliga ett stabilt samhälle utan kaos.
Följaktligen hittar vi här individer med djup respekt för lagar och myndigheter. Dessa får stor betydelse eftersom de begränsar individuella friheter till förmån för social ordning och det allmännas väl. Moraliska spörsmål handlar om mer än individuella band och är kopplad till den aktuella lagstiftningen. Individerna kan inte bryta mot dessa lagar om de vill bibehålla den sociala ordningen.
Vad innebär steg 5: Samhällskontrakt och individuella rättigheter?
Vid detta stadium har vi nått sista etappen i moralutvecklingen. Detta är en nivå som ytterst få individer uppnår under sin livstid. Här börjar moralitet att förstås som ett flexibelt och variabelt begrepp. Gott och ont existerar för individer, eftersom samhället har upprättat ett kontrakt som fastställer moraliska kriterier.
På denna nivå förstår människor logiken som ligger till grund för lagarna, och beroende på denna väljer de att antingen kritisera eller försvara dem. Dessutom är dessa lagar i deras ögon inte beständiga utan kan förbättras. För barn och vuxna som har uppnått detta stadium innebär moralitet ett frivilligt deltagande i ett accepterat socialt system. Alla vinner på att ha ett samhällskontrakt.
Vad innebär steg 6: universella principer?
Det sista steget i Kohlbergs teori är det mest komplicerade i hela utvecklingsprocessen. Nu skapar individerna sina egna etiska principer. Dessa principer är omfattande, rationella och universellt tillämpbara. De är abstrakta moraliska begrepp som är svåra att förklara och de går utöver existerande lagar. Individerna bygger sina egna moraliska principer i enlighet med hur de vill att samhället ska vara, och inte beroende på vad samhället föreskriver.
En viktig aspekt i detta steg är dess universella tillämpning. Individerna tillämpar samma kriterier för andra som för sig själva. Och han behandlar andra som han själv skulle vilja bli behandlad… eller åtminstone försöker han göra det. Om inte så vore fallet skulle vi befinna oss på ett mycket lägre stadium, ett som påminner mer om den individualistiska fasen.
Vad ansåg Kohlberg gällande perspektivtagningen?
Kohlberg ansåg att perspektivtagningen är avgörande för moraltänkandet liksom Piaget gjorde före honom
Har alla människor samma etiska bedömningar och motiveringar, inklusive uppfattningar om vad som överhuvudtaget är moralfrågor?
Nej, det råder tvivel om etiska bedömningar och motiveringar, inklusive uppfattningar om vad som överhuvudtaget är moralfrågor. En del människor anser t.ex. att abort är moraliskt fel under alla eller nästan alla omständigheter, några anser att abort är ett moraliskt riktigt val under vissa eller alla förhållanden.
Detta varierar mellan kulturer, dessutom rymmer de kulturella skillnaderna oenighet om vilka frågor som tillhör moralen till skillnad från sådant som tillhör den sociala konventionen eller som är individens ensak.
