Genetik kapitel 3-4 i klinisk barnpsykologi Flashcards
Kan du förklara skillnaden pÄ genotyp och fenotyp?
En fenotyp Àr de observerbara egenskaperna hos en organism. Genotypen Àr en individs exakta genetiska egenskaper, vanligen i form av DNA. Generellt sett Àr en fenotyp en Àrvd egenskap som vi uppfattar, t.ex. ögonfÀrg, hÄrfÀrg och blodtyp. Genotyper Àr DNA som kodar för fenotypen. DNA Àr Àrvt frÄn bÄda förÀldrarna, sÄ hur kan en person ha ögon som bara matchar den ena?
FörĂ€ldrar överför ögonfĂ€rg â de passerar ner en allel (genvariant). Tillsammans Ă€r allelen frĂ„n din mamma och allelen frĂ„n din pappa din genotyp. Dina genotypkoder för din fenotyp â egenskapen vi faktiskt kan se. Om den blÄögda förĂ€ldern till exempel sĂ€nde en blĂ„ allel och den bruna ögonförĂ€ldern sĂ€nde en brun allel, kommer barnets genotyp att vara blĂ„brun och hens fenotyp kommer att vara brun. Hur vet vi att barnets ögon blir bruna? Pga brun Ă€r en dominant allel.
Generna kan Àndras (Àven kallat mutation), vad kan det ha orsakats av och vad kan bli konsekvensen?
Beroende pÄ slumpen eller orsaker som strÄlning, miljögifter och annat kan gener Àndras. Detta kallas Àven mutation, och om mutationen har skett i en av könskromosomernas gener kan den Àrvas genom att den förs över till nÀsta generation vid befruktningen. Mutationer Àr i allmÀnhet antingen harmlösa eller skadliga. Om de Àr skadliga och har skett i könscellerna leder de antingen till missfall eller till allvarliga sjukdomar eller missbildningar hos barnet.
Det faktum att vi har en inbyggd klocka för nÀr vissa gener ska aktiveras respektive stÀngas av har betydelse för det vi kallar kritiska respektive kÀnsliga perioder för utvecklingen av olika förmÄgor. Vad innebÀr detta?
Kritisk period - den Àr kritisk, om en viss egenskap/förmÄga inte utvecklas under viss tidsperiod, om det inte hÀnder dÄ hÀnder det aldrig.
T.ex. barn som föds med katarakt - grumlig syn. Om man ej opererar direkt och tar bort den grumliga linsen och sÀtter in en plastlins kommer barnet bli blint. NÀthinnan mÄste fÄ ljuset för att bilder ska fastna, om det inte utsÀtts för det blir man blind.
KĂ€nslig period - om ej kommer hĂ€r â svĂ„rare men inte omöjligt att utveckla förmĂ„gan senare.
VÀxer upp pÄ barnhem utan kroppsberöring kunde dö. MÄste fÄ fysisk stimulans. Inte haft den tidiga kontakten har man svÄrare att knyta an, ej omöjligt, men det tar lÀngre tid.
MÄnga av individens gener tillÄts inte komma till uttryck alls, vad kallas dessa?
Alleler
NÀr kommer dominanta anlag till uttryck? Ge ett exempel gÀllande ögonfÀrg som Àr ett dominant anlag.
Dominanta anlag kommer till uttryck med andra dominanta anlag (A, A) eller tillsammans med ett recessivt anlag (A, a). Anlaget för brun ögonfÀrg Àr dominant.
NĂ€r kommer recessiva anlag till uttryck?
De kommer bara till uttryck tillsammans med ett annat recessivt anlag (a, a). Anlaget för blÄ ögonfÀrg Àr recessivt.
Ărvs psykisk ohĂ€lsa?
Man brukar förklara det som att det rör sig om ett sĂ„ kallat polygenetiskt arv. Det innebĂ€r att en lĂ„ng rad gener, ibland flera tusen, samverkar och ger var sitt bidrag till en genprofil som ökar risken för en viss form av psykisk ohĂ€lsa. Tillsammans gör alla dessa bidrag att vissa tillstĂ„nd âgĂ„r i slĂ€ktenâ. Barnet Ă€rver alltsĂ„ inte en specifik gen utan en genprofil.
Varför kallar man psykiatriska syndrom som olika âspektrum-störningarâ?
Ett barn Ă€rver inte en specifik gen utan en genprofil. Denna profil blandas sedan med genprofilen frĂ„n den andra förĂ€ldern och det aktiva uttrycket kan beskrivas som variationer pĂ„ ett gemensamt tema, dvs att det finns en gemensam grundton men ocksĂ„ stora skillnader mellan olika individer med likartade profiler. Det Ă€r detta som gör att man idag i ökad utstrĂ€ckning beskriver psykiatriska syndrom som âspektrumstörningarâ, t.ex. autismspektrumstörning.
Alla mÀnniskor har ju lika mÄnga och samma gener, men vad skiljer dÄ oss Ät?
Det som skiljer oss Ät Àr de smÄ variationerna i generna som evolutionen tillÄtit.
Vad hÀnder nÀr miljön sÀtter fÀrre begrÀnsningar?
Ju fĂ€rre begrĂ€nsningar miljön sĂ€tter, desto större möjlighet att förverkliga sin genetiska potential, och dĂ€rmed kommer den genetiska andelen av variationen att öka. Ju mer socialt utsatt man Ă€r - har man inte mat för dagen, tak över huvudet, â> generna blir mindre betydelsefulla. Men ju mer vĂ€lutbildad och socialt etablerad man Ă€r desto större andel förklaras av gener (t.ex. IQ).
Nu talar man om gen-miljö-korrelation, vad avses med det?
r=korrelation
G=gene
E=environment
Med det avses hur förÀlderns eller barnets egen genetiska profil pÄverkar den miljö som barnet vÀxer upp i. FörÀldrarnas genotyper utgör en viktig del av barnets miljö, eftersom de pÄ komplicerade sÀtt bidrar till att forma den miljö som barnet vÀxer upp i. FörÀldrar vars genotyp visar sig i form av ett utprÀglat temperament (blyg, lÀttirriterad, social, aktiv) liksom förÀldrar med olika typer av speciell begÄvning (musikalisk, konstnÀrlig, verbal, bollsinne etc) kommer att erbjuda sitt barn uppvÀxterfarenheter som pÄverkas av förÀlderns genotyp. Att t.ex. duktiga musiker ofta Àr barn till förÀldrar som varit framgÄngsrika i detta avseende Àr ex pÄ hur miljö och gener samverkar. Barnet har sannolikt Àrvt en genprofil som underlÀttar för barnet att bli duktig i samma avseende som förÀldern (genotyp - genotyp). Samtidigt har förÀldern tack vare sin genotyp erbjudit barnet en miljö som underlÀttat för barnet att realisera den potential som genprofilen utgör (miljö - fenotyp)
Vad innebĂ€r âniche pickingâ?
Detta innebĂ€r att barnet aktivt vĂ€ljer att vara i miljöer som det kĂ€nner sig bekvĂ€mt i, och t.ex. leka med barn som det har lĂ€tt för att umgĂ„s med. Detta innebĂ€r ocksĂ„ att barnet âvĂ€ljer bortâ möjligheten att fĂ„ nya erfarenheter och utveckla andra sidor av sig sjĂ€lv, förutsatt att det har möjlighet att vĂ€lja
Vad Àr epigenetik?
Epigenetik handlar om hur regleringsgener, som styr om och nĂ€r andra gener aktiveras eller avaktiveras, kan pĂ„verkas av faktorer i bl.a den omgivande miljön. De tvĂ„ vĂ€gar detta frĂ€mst sker pĂ„ Ă€r genom DNA-metylering och histon-modifiering. Metylering Ă€r en kemisk process vars effekt blir att vissa geners möjlighet att âuttrycka sigâ minskar. Histon Ă€r ett protein som fungerar som en âspoleâ runt vilken DNA-molekylen rullar sig. Hur hĂ„rt DNA-molekylen packas runt histonet fĂ„r betydelse för transkriptionen av den genetiska informationen och dĂ€rmed geners möjlighet att âuttrycka sigâ. Det har visat sig att metylering har betydelse vid utvecklingen av bĂ„de schizofreni och depression. Att ha blivit utsatt för barnmisshandel har ocksĂ„ knutits till metylering och i det hĂ€r fallet den tidigare beskrivna 5-HTT-genen, vilket skulle innebĂ€ra att barnets serotoninutsöndring störs.
Vad innebÀr GxE?
G=gene
environment
interaction
Interaktion betyder att tvÄ faktorer samverkar: inte bara gener, inte bara miljön, utan samverkan dem emellan.
Grunden för den genetiska aspekten av GxE Àr polymorfism, som innebÀr att alleler av samma gen finns i olika varianter. Oftast handlar det om att en viss aminosyrasekvens upprepas olika antal gÄnger. DÄ kan man dela upp varianterna i en lÄng respektive kort, beroende pÄ hur mÄnga gÄnger sekvensen upprepas. Först undersöker man om nÄgon av varianterna (lÄng eller kort) Àr överrepresenterad hos individer med en viss form av psykisk ohÀlsa, t.ex. depression. Sedan undersöker man om det föreligger interaktion. Detta Àr fallet om den aktuella genvarianten (lÄng eller kort) Àr förenad med depression, men bara om en specifik miljöomstÀndighet, t.ex. förlust av nÀra anhörig under barndomen, ocksÄ föreligger.
Vad Àr nervsystemets grundlÀggande funktion?
Ta emot, bearbeta, lagra och överföra information
Vad bestÄr PNS av?
PNS Àr det perifera nervsystemet och det bestÄr av nervfibrer och nervkroppar ute i kroppens olika organ.
Vad gör PNS?
PNS skickar information till, och tar emot information frÄn, CNS
Vad utgörs CNS av?
CNS utgörs av storhjÀrna, lillhjÀrna och ryggmÀrg.
StorhjÀrnan bestÄr av 2 halvor, vad kallas dessa?
VÀnster och höger hemisfÀr
StorhjÀrnan delas i sin tur in i�
Frontallob (pannlob), hjÀsslob, tinninglob och nacklob.
Vad förbinder de 2 hemisfÀrerna?
HjÀrnbalken förbinder de tvÄ hemisfÀrerna
Vad styr det autonoma nervsystemet?
Hypotalamus
Vilket organ styr hormonellt andra körtlar?
Hypofysen
Vilka Àr viktiga för bl.a motorik?
Basala ganglierna och striatum
Vilket system Àr involverat vid minnesfunktioner och kÀnslor?
Det limniska systemet
Vad Àr nervsystemet uppbyggt av?
Neuroner, dvs nervceller
PNS och CNS Àr uppbyggda av vad?
PNS och CNS Àr uppbyggda av neuron (nervceller) och stödjevÀvnad.