Genetik kapitel 3-4 i klinisk barnpsykologi Flashcards

1
Q

Kan du förklara skillnaden pÄ genotyp och fenotyp?

A

En fenotyp Àr de observerbara egenskaperna hos en organism. Genotypen Àr en individs exakta genetiska egenskaper, vanligen i form av DNA. Generellt sett Àr en fenotyp en Àrvd egenskap som vi uppfattar, t.ex. ögonfÀrg, hÄrfÀrg och blodtyp. Genotyper Àr DNA som kodar för fenotypen. DNA Àr Àrvt frÄn bÄda förÀldrarna, sÄ hur kan en person ha ögon som bara matchar den ena?
FörĂ€ldrar överför ögonfĂ€rg – de passerar ner en allel (genvariant). Tillsammans Ă€r allelen frĂ„n din mamma och allelen frĂ„n din pappa din genotyp. Dina genotypkoder för din fenotyp – egenskapen vi faktiskt kan se. Om den blÄögda förĂ€ldern till exempel sĂ€nde en blĂ„ allel och den bruna ögonförĂ€ldern sĂ€nde en brun allel, kommer barnets genotyp att vara blĂ„brun och hens fenotyp kommer att vara brun. Hur vet vi att barnets ögon blir bruna? Pga brun Ă€r en dominant allel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Generna kan Àndras (Àven kallat mutation), vad kan det ha orsakats av och vad kan bli konsekvensen?

A

Beroende pÄ slumpen eller orsaker som strÄlning, miljögifter och annat kan gener Àndras. Detta kallas Àven mutation, och om mutationen har skett i en av könskromosomernas gener kan den Àrvas genom att den förs över till nÀsta generation vid befruktningen. Mutationer Àr i allmÀnhet antingen harmlösa eller skadliga. Om de Àr skadliga och har skett i könscellerna leder de antingen till missfall eller till allvarliga sjukdomar eller missbildningar hos barnet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Det faktum att vi har en inbyggd klocka för nÀr vissa gener ska aktiveras respektive stÀngas av har betydelse för det vi kallar kritiska respektive kÀnsliga perioder för utvecklingen av olika förmÄgor. Vad innebÀr detta?

A

Kritisk period - den Àr kritisk, om en viss egenskap/förmÄga inte utvecklas under viss tidsperiod, om det inte hÀnder dÄ hÀnder det aldrig.
T.ex. barn som föds med katarakt - grumlig syn. Om man ej opererar direkt och tar bort den grumliga linsen och sÀtter in en plastlins kommer barnet bli blint. NÀthinnan mÄste fÄ ljuset för att bilder ska fastna, om det inte utsÀtts för det blir man blind.

KĂ€nslig period - om ej kommer hĂ€r → svĂ„rare men inte omöjligt att utveckla förmĂ„gan senare.
VÀxer upp pÄ barnhem utan kroppsberöring kunde dö. MÄste fÄ fysisk stimulans. Inte haft den tidiga kontakten har man svÄrare att knyta an, ej omöjligt, men det tar lÀngre tid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

MÄnga av individens gener tillÄts inte komma till uttryck alls, vad kallas dessa?

A

Alleler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

NÀr kommer dominanta anlag till uttryck? Ge ett exempel gÀllande ögonfÀrg som Àr ett dominant anlag.

A

Dominanta anlag kommer till uttryck med andra dominanta anlag (A, A) eller tillsammans med ett recessivt anlag (A, a). Anlaget för brun ögonfÀrg Àr dominant.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

NĂ€r kommer recessiva anlag till uttryck?

A

De kommer bara till uttryck tillsammans med ett annat recessivt anlag (a, a). Anlaget för blÄ ögonfÀrg Àr recessivt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ärvs psykisk ohĂ€lsa?

A

Man brukar förklara det som att det rör sig om ett sĂ„ kallat polygenetiskt arv. Det innebĂ€r att en lĂ„ng rad gener, ibland flera tusen, samverkar och ger var sitt bidrag till en genprofil som ökar risken för en viss form av psykisk ohĂ€lsa. Tillsammans gör alla dessa bidrag att vissa tillstĂ„nd “gĂ„r i slĂ€kten”. Barnet Ă€rver alltsĂ„ inte en specifik gen utan en genprofil.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Varför kallar man psykiatriska syndrom som olika “spektrum-störningar”?

A

Ett barn Ă€rver inte en specifik gen utan en genprofil. Denna profil blandas sedan med genprofilen frĂ„n den andra förĂ€ldern och det aktiva uttrycket kan beskrivas som variationer pĂ„ ett gemensamt tema, dvs att det finns en gemensam grundton men ocksĂ„ stora skillnader mellan olika individer med likartade profiler. Det Ă€r detta som gör att man idag i ökad utstrĂ€ckning beskriver psykiatriska syndrom som “spektrumstörningar”, t.ex. autismspektrumstörning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Alla mÀnniskor har ju lika mÄnga och samma gener, men vad skiljer dÄ oss Ät?

A

Det som skiljer oss Ät Àr de smÄ variationerna i generna som evolutionen tillÄtit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad hÀnder nÀr miljön sÀtter fÀrre begrÀnsningar?

A

Ju fĂ€rre begrĂ€nsningar miljön sĂ€tter, desto större möjlighet att förverkliga sin genetiska potential, och dĂ€rmed kommer den genetiska andelen av variationen att öka. Ju mer socialt utsatt man Ă€r - har man inte mat för dagen, tak över huvudet, –> generna blir mindre betydelsefulla. Men ju mer vĂ€lutbildad och socialt etablerad man Ă€r desto större andel förklaras av gener (t.ex. IQ).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nu talar man om gen-miljö-korrelation, vad avses med det?

A

r=korrelation
G=gene
E=environment
Med det avses hur förÀlderns eller barnets egen genetiska profil pÄverkar den miljö som barnet vÀxer upp i. FörÀldrarnas genotyper utgör en viktig del av barnets miljö, eftersom de pÄ komplicerade sÀtt bidrar till att forma den miljö som barnet vÀxer upp i. FörÀldrar vars genotyp visar sig i form av ett utprÀglat temperament (blyg, lÀttirriterad, social, aktiv) liksom förÀldrar med olika typer av speciell begÄvning (musikalisk, konstnÀrlig, verbal, bollsinne etc) kommer att erbjuda sitt barn uppvÀxterfarenheter som pÄverkas av förÀlderns genotyp. Att t.ex. duktiga musiker ofta Àr barn till förÀldrar som varit framgÄngsrika i detta avseende Àr ex pÄ hur miljö och gener samverkar. Barnet har sannolikt Àrvt en genprofil som underlÀttar för barnet att bli duktig i samma avseende som förÀldern (genotyp - genotyp). Samtidigt har förÀldern tack vare sin genotyp erbjudit barnet en miljö som underlÀttat för barnet att realisera den potential som genprofilen utgör (miljö - fenotyp)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebĂ€r “niche picking”?

A

Detta innebĂ€r att barnet aktivt vĂ€ljer att vara i miljöer som det kĂ€nner sig bekvĂ€mt i, och t.ex. leka med barn som det har lĂ€tt för att umgĂ„s med. Detta innebĂ€r ocksĂ„ att barnet “vĂ€ljer bort” möjligheten att fĂ„ nya erfarenheter och utveckla andra sidor av sig sjĂ€lv, förutsatt att det har möjlighet att vĂ€lja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad Àr epigenetik?

A

Epigenetik handlar om hur regleringsgener, som styr om och nĂ€r andra gener aktiveras eller avaktiveras, kan pĂ„verkas av faktorer i bl.a den omgivande miljön. De tvĂ„ vĂ€gar detta frĂ€mst sker pĂ„ Ă€r genom DNA-metylering och histon-modifiering. Metylering Ă€r en kemisk process vars effekt blir att vissa geners möjlighet att “uttrycka sig” minskar. Histon Ă€r ett protein som fungerar som en “spole” runt vilken DNA-molekylen rullar sig. Hur hĂ„rt DNA-molekylen packas runt histonet fĂ„r betydelse för transkriptionen av den genetiska informationen och dĂ€rmed geners möjlighet att “uttrycka sig”. Det har visat sig att metylering har betydelse vid utvecklingen av bĂ„de schizofreni och depression. Att ha blivit utsatt för barnmisshandel har ocksĂ„ knutits till metylering och i det hĂ€r fallet den tidigare beskrivna 5-HTT-genen, vilket skulle innebĂ€ra att barnets serotoninutsöndring störs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad innebÀr GxE?

A

G=gene
environment
interaction
Interaktion betyder att tvÄ faktorer samverkar: inte bara gener, inte bara miljön, utan samverkan dem emellan.
Grunden för den genetiska aspekten av GxE Àr polymorfism, som innebÀr att alleler av samma gen finns i olika varianter. Oftast handlar det om att en viss aminosyrasekvens upprepas olika antal gÄnger. DÄ kan man dela upp varianterna i en lÄng respektive kort, beroende pÄ hur mÄnga gÄnger sekvensen upprepas. Först undersöker man om nÄgon av varianterna (lÄng eller kort) Àr överrepresenterad hos individer med en viss form av psykisk ohÀlsa, t.ex. depression. Sedan undersöker man om det föreligger interaktion. Detta Àr fallet om den aktuella genvarianten (lÄng eller kort) Àr förenad med depression, men bara om en specifik miljöomstÀndighet, t.ex. förlust av nÀra anhörig under barndomen, ocksÄ föreligger.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad Àr nervsystemets grundlÀggande funktion?

A

Ta emot, bearbeta, lagra och överföra information

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad bestÄr PNS av?

A

PNS Àr det perifera nervsystemet och det bestÄr av nervfibrer och nervkroppar ute i kroppens olika organ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad gör PNS?

A

PNS skickar information till, och tar emot information frÄn, CNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad utgörs CNS av?

A

CNS utgörs av storhjÀrna, lillhjÀrna och ryggmÀrg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

StorhjÀrnan bestÄr av 2 halvor, vad kallas dessa?

A

VÀnster och höger hemisfÀr

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

StorhjÀrnan delas i sin tur in i
?

A

Frontallob (pannlob), hjÀsslob, tinninglob och nacklob.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad förbinder de 2 hemisfÀrerna?

A

HjÀrnbalken förbinder de tvÄ hemisfÀrerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad styr det autonoma nervsystemet?

A

Hypotalamus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilket organ styr hormonellt andra körtlar?

A

Hypofysen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilka Àr viktiga för bl.a motorik?

A

Basala ganglierna och striatum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilket system Àr involverat vid minnesfunktioner och kÀnslor?

A

Det limniska systemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad Àr nervsystemet uppbyggt av?

A

Neuroner, dvs nervceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

PNS och CNS Àr uppbyggda av vad?

A

PNS och CNS Àr uppbyggda av neuron (nervceller) och stödjevÀvnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad bestÄr neuroner av?

A

Neuroner har en cellkropp (cellkÀrna) och axoner dvs utlöpande fibrer. Neuronerna har förbindelser med varandra genom dendriter - dvs mottagande utskott. Axoner och dendriter möts i synapser, som kan vara hÀmmande eller retande. Signalöverföring

29
Q

Hur har neuroner förbindelser med varandra?

A

Neuronerna har förbindelser med varandra genom dendriter - dvs mottagande utskott.

30
Q

Hur sker signalöverföring i synapsen?

A

Signalöverföringen i synapsen sker med transmittor- eller signalsubstanser, t.ex. dopamin, noradrenalin, serotonin etc

31
Q

Hur möts axoner och dendriter?

A

Axoner och dendriter möts i synapser, som kan vara hÀmmande eller retande.

32
Q

NÀr börjar utvecklingen av hjÀrna och ryggmÀrg börja?

A

Efter 3 veckor

33
Q

NÀr börjar den intensiva bildningen av nervceller, ca 200 000 / minut som migrerar till slutdestinationer? HÀlften av dessa försvinner innan födslen.

A

10-20 veckor gammal

34
Q

NÀr börjar nervcellerna för första gÄngen förgrena sig, bilda axoner, dendriter och synapser?

A

20 veckor gammal

35
Q

NĂ€r börjar thalamus (hjĂ€rnans kopplingscentral) att börja fungera? Och nerver som inte anvĂ€nds börjar försvinna (“pruning”)?

A

25 veckor gammal

36
Q

NÀr börjar hjÀrnbarken vecka sig?

A

6 mÄn

37
Q

NÀr börjar hjÀrnan kunna problemlösning, abstrakt tÀnkande, övervÀganden och planering?

A

TonÄren

38
Q

NÀr Àr prefrontala cortex fullt utvecklad?

A

20 Är, m.h.a prefrontala cortex kan man se andras perspektiv, tÀnka i flera led, konsekvenser av handlingar
 etc

39
Q

Vilken del av kroppen styr vÀnster och höger hjÀrnhalva?

A

Höger halva styr vÀnster kroppshalva och tvÀrtom

40
Q

Vad innebÀr det att axoner har isolerande fettskidor och vad kallas de isolerande fettskidorna?

A

Vissa axoner Àr tjockare och har dÀrmed isolerande fettskidor som kallas myelinskidor som gör att den elektriska signalen fÀrdas snabbare, medan andra axoner Àr tunnare och omyeleniserade

41
Q

Vad kan axoner liknas vid?

A

Axoner kan dela sig likt ett trÀd med grenar ut Ät flera hÄll och möjliggör dÀrigenom kontakt med olika omrÄden

42
Q

Vad sker nÀr en aktionspotential har uppnÄtts?

A

NÀr den elektriska aktiviteten har nÄtt en viss nivÄ - dvs aktionspotential - i nervterminalen skickas ett budskap till ett mottagande utskott, dendrit, pÄ ett annat axon som Àr berett att ta emot signalen. OmrÄdet dÀr axon och dendrit möts kallas synaps.

43
Q

Vad kallas omrÄdet dÀr axon och dendrit möts?

A

Synaps

44
Q

Vad innebÀr det att synapser kan vara hÀmmande respektive retande?

A

Synapser kan vara hÀmmande, dvs de minskar axonets benÀgenhet att skicka ivÀg signaler till andra axoner, medan andra synapser har en motsatt funktion; de Àr retande.

45
Q

Vad hÀnder om synapsen Àr hÀmmande eller blir retande?

A

Om synapsen blir hÀmmande förblir taxonet i vilolÀge, men om den retas aktiveras taxonet.

46
Q

Hur nÄr signalen frÄn nervterminalen till mottagande dendrit genom synapsen?

A

Den kommunikationen/signalen skickas med hjÀlp av kemiska substanser, transmittor- eller signalsubstanser

47
Q

Ge exempel pÄ hÀmmande signalsubstanser


A

T.ex. dopamin, adrenalin, noradrenalin, serotonin..

48
Q

Ge exempel pÄ retande signalsubstanser..

A

Glutamat och acetylkolin

49
Q

Vad Àr amygdala till för?

A

Amygdala Àr centrum för vÄra emotioner

50
Q

Vad ansvarar hippocampus för?

A

Hippocampus ansvarar för lagring av minnen

51
Q

Hur Àr de tvÄ hjÀrnhalvorna kopplade till varandra?

A

Genom axonbuntar, Àven kallat kommisurer

52
Q

Vad gör prefrontala cortex?

A

Prefrontala cortex tar emot alla slags sinnesintryck, Àr aktiverad nÀr nya saker ska lÀras in och stÄr dÄ i förbindelse med minnessystem, reglerar och samordnar alla mer avancerade och komplexa tankemÀssiga operationer och bedömer social information. DÄ prefrontala cortex mognar sÄ pass sent, sÄ innebÀr det att barns förmÄga att se andras perspektiv, att kunna tÀnka i flera led och förstÄ vilka konsekvenser handlingar kan leda till, utvecklas gradvis och lÄngsammare Àn andra funktioner, det Àr dÀrför viktigt att ha kunskap om vad barn bör klara av utifrÄn sin Älder nÀr vi misstÀnker att barn har svÄrigheter.

53
Q

Vilka delar av hjÀrnan Àr viktigast nÀr det kommer till de tvÄ viktigaste sprÄkomrÄdena?

A

Brocas area och Wernickes area

54
Q

Vad Àr brocas area inriktat pÄ?

A

SprÄkproduktion

55
Q

Vad Àr wernickes area inriktat pÄ?

A

SprÄkförstÄelse

56
Q

SpÀdbarn har en nyhetspreferens, vad innebÀr det?

A

Det innebĂ€r att spĂ€dbarn föredrar nya stimuli framför redan bekanta och slutar reagera (habituerar) nĂ€r det blir “lĂ„ngtrĂ„kigt” med en minskad aktivitet i hippocampus som följd

57
Q

Förklara vad arbetsminne Àr för nÄgot

A

Arbetsminnet Àr en del av korttidsminnet och Àr en del av de exekutiva funktionerna. Arbetsminnets kapacitet brukar anges i hur mÄnga siffror man kan hÄlla i minnet. För vuxna Àr det vanligt med 7 +- 2 siffror. NÀr arbetsminnet sÀtts pÄ prov aktiveras prefrontala cortex som samverkar med andra omrÄden beroende pÄ vilken typ av information som ska bearbetas.

58
Q

Vad Àr implicita minnen?

A

Implicita minnen kallas ocksÄ för procedurminnet, dÀrför att vi frÀmst anvÀnder det för att lagra hur rörelser ska utföras. Den hjÀrnstruktur som Àr frÀmst kopplat till procedurminnet Àr striatum.

59
Q

Vad Àr explicita minnen?

A

Explicita minnen Ă€r den typ av minnen som innebĂ€r att vi “kommer ihĂ„g”, dvs har ett medvetet och “pratbart”, minne kallas explicita eller deklaration, och de finns i 2 varianter: episodiskt och semantiskt minne.

60
Q

Vad Àr episodiska minnen?

A

Episodiska minnen Ă€r representationer av hĂ€ndelser som Ă€r förankrade i tid och rum och kallas dĂ€rför ocksĂ„ hĂ€ndelseminnen. “Jag kommer ihĂ„g att jag fick en blĂ„ cykel den dagen jag fyllde 6 Ă„r”

61
Q

Vad Àr semantiska minnen?

A

Semantiska minnen Àr mer allmÀnna representationer av sÄdant vi lÀrt oss, utan att vi för den skull nödvÀndigtvis varit personligt inblandade, som t.ex. Paris Àr huvudstaden i Frankrike

62
Q

Inom den s.k affektteorin laborerar man med 8 grundlÀggande emotioner, vilka Àr dessa?

A

GlÀdje, rÀdsla, ilska, Àckel/avsky, förvÀntan, ledsnad, förvÄning och acceptans

63
Q

Vad innebÀr emotion?

A

Definitionen av en en emotion Àr att den utöver en kÀnsla ocksÄ innefattar nÄgon fysiologisk aktivitet. Emotioner förbereder handlingar, av vilka en del kan vara överhÀngande, akuta och energikrÀvande, vilket stÀller krav pÄ kroppens energiomsÀttning.

64
Q

Vad hÀnder i kroppen vid hot av olika slag?

A

Kroppen försÀtts kamp-flykt-beredskap genom att den sympatiska delen av det autonoma nervsystemet aktiveras. Detta stimulerar kroppens metabolism genom att hjÀrt-kÀrlsystemet aktiveras. Snabbare och kraftigare hjÀrtslag pumpar mer blod frÄn hjÀrtat som fördelas till muskler och hjÀrna. Andningen aktiveras för att kroppen ska fÄ ökad tillgÄng pÄ syre. Samtidigt sÀtts hormonella system igÄng, dels i hjÀrnan, dels frÄn binjurarna, vilket förstÀrker de nervstyrda effekterna via det sympatiska systemet.

65
Q

Vad kallas den biologiska stresshanteringsmekanismen?

A

HPA-axeln.

66
Q

Förklara vad som hÀnder vid akut stress

A

Kroppen gör sig beredd pÄ kamp eller flykt, hjÀrtat slÄr snabbare, blodtrycket stiger, musklerna blir blodfyllda, smÀrtkÀnsligheten minskar och immunförsvaret stÀrks tillfÀlligt

67
Q

Förklara vad som hÀnder vid kronisk stress

A

Kroppen reagerar med uppgivenhet, hjÀrtat slÄr lÄngsammare, blodtrycket sjunker, musklerna blir stela och ömma, smÀrtkÀnsligheten ökar och immunförsvaret försvagas

68
Q

Vad innebÀr hÄrd respektive mjuk kÀnslomÀssig reglering?

A

Mjuk kÀnslomÀssig reglering innebÀr att barnet har en vuxen att ty sig till, nÄgon som hjÀlper det att kÀnna sig lugnt och tryggt och ÄterfÄ sin psykologiska balans. HÄrd reglering innebÀr dÀremot att barnet inte har tillgÄng till relationsmÀssig reglering. Barnets psykobiologiska system anpassar sig dÄ successivt till en kroniskt hög belastningsnivÄ.