Utfodring stationärvård Flashcards
1
Q
Varför är utfodring viktig för sjuka patienter?
A
- Tidig nutritionell support → Kortare inskrivningstider
- Ett sjukt djur som inte får tillräckligt med energi förlorar huvudsakligen ”lean body mass” ffa muskler, till skillnad från ett friskt djur som huvudsakligen förlorar fett
- Markörer för undernäring kan indikera prognos
- Ännu värre för katter - extra känsliga för svält, behöver få rätt näring varje gång dom äter
2
Q
Vilka risker finns med svält?
A
- Nedsatt foderintag → Minskat innehåll av digesta i tarmen → näringsbrist i tarmen → Tarmceller dör → Ökad permeabilitet (som små hål där det inte finns tarmceller) → läckage in i kroppen från tarmen. Även nedsatt motilitet i tarme.
- Risk för infektioner: tamren står still, ökad permibilitet = bakterier inte förflyttas i tamrmen och de kan komma in i blodet.
- Försämrat immunförsvar när man svultit i ett vissa antal dagar
- Försämrad sårläkning
- Sannolikt sämre odds för överlevnad om vi svälter
3
Q
Vad är skillnaden från svält vid sjukdom och “vanlig” svält?
A
Man får en annan typ av viktnedgång om de svälter pga sjukdom! även om de är “fetta”
- Vid vanlig svält går energibehovet ner, vid sjukdom går energibehovet upp
- Proteinnedbrytning är låg, och fett nedbrytningen hör vid “vanlig” svät medans proteinnedbrytningen är hög och fettnedbrytningen låg vid sjukodm.
- Energi vid vanligt svärt tas ffa från fett, medans vid sjukdom främst från protein.
4
Q
Vad är mål med nutritionellt stöd?
A
- Minimera komplikationsrisk
- Bibehålla lean body mass i möjligaste mån
- Undvika katabola tillstånd (kroppen bryter ner sig själv) - Vi vill kunna tillsätta det djuret behöver via kosten
- Stödja immunsystemet, sårläkning mm
- Identifiera eventuella nutritionella obalanser och åtgärda dessa
- Ge bästa möjlighet till återhämtning
5
Q
Vad är målet med att bedömma näringsstatus?
A
Behöver upptäcka de som behöver mest stöd
Mål är att:
- Identifiera riskpatienter - viktigt att fråga! vad äter djuret hemma?
- Identifiera eventuella riskfaktorer i kosten som kan ha bidragit till sjukdomstillstånd
- Status att utgå ifrån för löpande bedömning - behöver en “grund” status
- Identifiera patientens eventuella foderpreferenser eller allergier
6
Q
Vad ska man fråga om vid anamnesen av patienter som har inaptens?
A
- Viktförlust? Under hur lång tid?
- Vad äter patienten och hur mycket? Tillskott? Godis? Ges ev läkemedel i något ätbart?
- Förekomst av GI-störningar? Andra hälsoproblem eller sjukdomar?
- Tecken på svaghet (tecken på att de har näringsbrist)? Försämrad kondition?
Grundläggande sjukdom
- Hur påverkar patientens grundsjukdom metabolismen?
- Är det behandlad?
- I vilken grad?
7
Q
Vad ska man fokusera på i den kliniska undersökningen av patienter med inapptens?
A
- Kroppsvikt
- Förekomst av ödem eller ascites? - kan orsakas av näringsbrist (ex: djuret får inte i sig tillräckligt protein → ödem/ascites)
- Kondition av hud och päls
- BCS och MCS
8
Q
Vad är ideal vikt vid BCS score?
A
Använd 9 gradig skala, Mäter fett procent, säger inget om muskler
4-5 = ideal vikt!
Används ffa om vi vill veta om djuret är överviktigt
9
Q
Hur använder an MCS?
A
- Graderas A-D
- Lindrig, måtlig, kraftig muskelförlust.
- känner på huvudet, scapula, höftknölarna, lårbenet, tornutskotten längst ryggraden (ska inte känna tornutskotten - ska vara täckt av muskler.)
- Viktigt att känna på flera stället - vissa sjukdomar sätter sig bara på ett specifikt ställe
- Även på katter kan man känna på tornutskotten, men de är generellt lite benigare. Katter lägger gärna på sig fett på magen, de kan ha mycket muskelförlust men ändå ha mycket fett
10
Q
Vilka patienter borde man gröra en utforingsplan för?
A
Alla patienter där matning inte är kontraindicerad bör ha en utfodringsplan!
Vilktigt för alla men vissa prioriterade, ex Dehydrerade patienter.
En dehydrerad patient har en generell vasokonstriktion som kan leda till nedsatt upptag av näring.
11
Q
Vad ska man göra om man först göra om man ska utfodra en dehydrerad patient?
A
Rehydrera patient innan matning inleds! Behöver hydreras innan de kan utfodras - ca 1/2 dygn. Annars ökad risk för osmotisk diarre (näringsämnen kvar i tarmen)
12
Q
När bör man ingripa vid inapptes?
A
Om de får två eller fler kryss på skalan “högrisk” bör man ingrippa!!
13
Q
Vad räknas som “hög risk”?
A
- Foder intag under80% RER i över 5 dagar
- Kraftig diarré/kräkning - Förlorar saker snabbt - är i behov av näring snabbare
- BCS <4/9
- MCS C eller D
- Förväntad sjukdom >3 dagar
14
Q
Vad säger WSAVAs guidelines om foderplan och när man ska ingrippa?
A
- 1-2 dagars anorexi: Gör skriftlig foderplan, monitorera foderintaget och följ upp klinisk bild dagligen
- 3-4 dagars anorexi: Nutritionellt stöd krävs sannolikt. Överväg sond om patienten sövs.
- 5 dagars anorexi: Nutritionellt stöd krävs NU! Placera sond eller initiera parenteral näring.
- Observera att dagar av anorexi även inkluderar dagar av anorexi i hemmet
- Obs! Om patienten är undernärd redan innan inskrivning ska nutritionellt stöd inledas direkt när patienten är hemodynamiskt stabil
15
Q
Hur många dagar av nedsatt matintag kan det går innan man djuret blir påverkat?
A
Det behöver inte ha gått så många dagar:
- På katt kan en nedsatt immunfunktion ses dag 4 av nedsatt matintag
- Hos hund kan en förändring i metabola funktioner ses dag 3 av nedsatt matintag
16
Q
Vad är enteral vs Parenteral nutrition?
A
- Enteral näringstillförsel (EN) - ges till tarmen
- Parenteral näringstillförsel (PN) - ges i blodet, används sällan
17
Q
Vad kan orsaka inapptens?
A
- Direkt effekt av underliggande sjukdom - ex illamånde, symtom av sjukdomen
- smärta
- Ileus: står still i tarmen = inget lämnar tarmen → blir inte hungriga
- Stress
- Dehydrering och elektrolyt-rubbningar = känner sig inte så hungriga, kan få tillbaka aptiten när de hydreras
- förstoppning
- Läkemedelsbiverkningar - många har inapptens som potentiell biverkning
- Illamående - vanlig orsak. Vissa är illamående för att de inte äter.
- Feber
- Förändringar i diet eller miljö
- Påverkan från miljön vid inskrivning (tex skällande hundar, smutsiga kattlådor osv). ex: Om de är stressande, inte vill gå på lådan → förstoppning → vill inte äta
18
Q
Hur kan distress påverka foderintag?
A
Distress → inapptens
Katter och distress kopplat till inappetens
Kan även påverka hundar, men de är i regel mer anpassningsbara, och påverkas inte i samma utsträckning som katter.
19
Q
Vad kan orsaka distress hos katter?
A
- Avlägsnande från vanliga miljön
- Oförmåga att gömma sig/fly
- Brist på självständighet
- Intryck från andra patienter (syn och hörsel)
- Hantering vid ingrepp och provtagningar - gör det så mycket som möjligt på kattena vilkor
- Bristande möjligheter till naturliga beteende såsom jakt
- Fysiska hinder för foderintag tex krage, foderskålar med hög kant (gillar generellt inte när morrhåren går emot kanterna), ta ha krage ibland med uppsikt, ge dom lite kännsla av egen betestämmande.
- Obekant foder
- Röreseresptrektioner (tex kragar, droppslangar, bodies)
- Avsaknad av rutin, avvikande tider flr foder och sömn
- Temperament och tidigare erfarenheter av veterinärkliniker
- Överbelastande sinnen (syn, hörsel, lukt osv).
20
Q
Hur ska man hantera omvårdnaden kring katten?
A
- Rör dig tyst och försiktigt runt katten
- Prata lugnt och var förutsägbar i ditt beteende
- Hantera katten lugnt och försiktigt. Ha gärna kontinuerlig fysisk kontakt ed katten (dock individuellt)
- Se till att ha material och all personal redo när någon åtgärd ska utföras - effektivt och lungt
- Minimera fasthållning - om det går försök inte hålla fast katten
- Om möjligt, ge möjlighet för katten att gömma sig även under praktiska moment, tex genom att tillhandahålla en stor handduk. Ta sedan försiktigt ut den kroppsdel du vill åt och arbeta med denna
- Glöm inte att ta hänsyn till eventuella smärttillstånd som katten har. Om behov finns, prata med veterinär om smärtlindrande medel
- Var uppmärksam på kattens beteende och kroppspråk. Det kan vara klokt att avbryta ett moment innan beteendet har eskalerat
21
Q
Hur ska kattens miljö vara när de är inskrivna?
A
- Försök att hålla klinikmiljön så tyst, lugn och förutsägbar som möjligt
- Undvik att blanda djurslag på samma avdelning - katter är bytesdjur och rovdjur samtidigt.
- Undvik att burar är riktade mot varandra, alltså att katterna kan stirra på varandra - ha barrierer ex
- Se till att alla Katter har någonstans i buren att gömma sig. Det kan vara exempelvis en låda eller trasportbur, eller en handduk som hängs framför ena halvan av burdörren (här måste dock hänsyn tas till kattens sjukdomstillstånd, ibland är det ej lämpligt att inte kunna övervaka katten)
- Lägg gärna ut underlag i hela buren för att minimera ljud. Om metalldörrar kan gummisnoddar användas runt lås som ljuddämpning så den inte låter hela tiden. Ljud när katten drar kragen.
- Om möjligt: försök inreda buren med ett tredimensionellt perspektiv, gillar att sitta högt.
- Använd feromoner på vårdavdelningen, både i allmänna utrymmen och spraya i kattens bur ca 20 min innan ankomst och fyll på vid behov
- Om möjligt, städa ej hela buren samtidigt under vistelsen utan punktstäda. Detta för att delvis behålla doftprofilen i buren även efter städning
- Om möjligt, låt katten ha ett föremål hemifrån med sig under vistelsen - kan vara svårt för kliniken, att hålla koll på sakerna - men kan vara bra för katten.
- Försök att erbjuda tillfällen för lugn, när belysningen är dämpad. Undvik att tända upp alla lampor samtidigt, bra om det går att dimma
22
Q
A
Vad ska man tänka på kring kattens utfodring
- Fråga djurägaren om kattens preferenser och vanliga rutiner, tex avseende foder, matskål, sällskap, mattider. dock gå inte helt på vad DÄ säger.
- Erbjud katten foder frekvent om hälsotillståndet tillåter. Se till att fodret är färskt.
- Se till att katten kan kommer åt fodret (exempelvis så inte kragen tar emot) och att katten samtidigt alltid kan komma ifrån fodret - ställ inte maten för nära katten
- Ta undan foder som inte ätits upp efter ca en halvtimme (om ni inte märkt att katten gärna äter på natten tex och fodret ställs in på kvällen) - Färskt foder varje gång!
- Inred buren så att matskålen är åtskild från vattenskål och kattlåda
- Erbjud fodret rumstempererat eller kroppstempererat. men till vissa katter med illamående kan kylskåpskall mat vara att föredra då det doftar mindre.
- Använd helst matskålar med en vid diameter för att undvika att morrhåren går emot kanten. Keramik är att föredra över metall pga ljud samt att metall kan spegla ljus vilket kan störa katten, plast inte hygieniskt.
- Var helst öppen för vilket foder katten ska erbjudas, det viktigaste är oftast att katten äter någonting, inte vad den äter. Ge inte det foder som katten ska äta hemma!
- Foder med hög proteinhalt och/eller fetthalt om djurets tillstånd tillåter
- Undvik sprutmatning och att smörja in foder på tex tassar. Tvångsmatning = mer stress, koppla foder till stress → ännu mindre benägna att äta senare
- Om nödvändigt, prata med veterinären om eventuella aptitstimulerande läkemedel, antiemetika osv. OBS att veterinären ordinerar och det ska inte överanvändas, ska inte blir ett alternativ som ersätter och används istället för att man tar tag i grund problemet!
- Om möjligt, använd gärna en mjuk krage. Ha gärna perioder av övervakade pauser från kragen, det naturliga beteendet i tex tvättning kan stimulera aptiten
- Olika individer kan föredra olika konsistens och form på fodret. Testa dig fram och fråga djurägaren
- Alla måste inte äta ur matskål. Kanske gillar vissa att äta ur handen? Utanför buren? Men tänk på hygienen!
- Dom kanske inte vill äta pga den miljön dom är i
- Bra att tänka på är dock att katter inte uppvisar contrafreeloading lika tydligt som andra arter (contrafreeloading: vill äta saker som är jobbigt för dom att komma åt, naturligt beteende att jobba för mat)
