Endokrina sjukdomar och klinisk nutrition häst Flashcards
1
Q
Vilka Endokrina sjukdomar kan påverkas av nutrion?
A
Övervikt, Ekvint metabolt syndrom (EMS), Hypofysär pars intermedia dysfunktion (PPID), Fång (hovsjukdom som kopplar mycket till EMS och PPID), Hyperlipemi (blodförfettning)
2
Q
Vilka övriga sjukdomar kan påverkas av nutrion?
A
Korsförlamning, Osteokondros (OC), magsår, kolik, kronisk njursvikt, leversvikt, pre-&postoperativt
3
Q
Vad är insulinets funktion?
A
Insulin är ett anabolt hormon som styrs av koncentrationen av glukos i blodet, men även till viss del styrs det av fettsyror, aminosyror i blodet.
Insulinet ser till att kroppen lagrar energi i olika celler - glukos (skelettmuskulatur & fettväv), fett (fettväv) och protein (skelettmuskulatur).
4
Q
Vad är Insulinresistens (IR)?
A
”Nedsatt förmåga att reagera på normala nivåer av insulin”
Glukos sätter igång insulinfrisättning från bukspottskörteln → insulin binder till recepter i cell → cell svarar och släpper in glukoset och lagrar det.
Vid insulinresistens svarar inte receptorn, signalen går inte fram och bukspottskörteln frisätter ännu mer inslutin och kan leda till väldigt höga halter insulin i blodet. Kroppen får tillslut receptorn att svara med onormala mängs insluin och cellen tar då in glukos, men man lämnas med onormalt höga halter insuin i blodet (hyperinsulinemi).
5
Q
Vilka typer av Insulinresistens finns det?
A
Kompenserad IR & hyperinsulinemi
och
Icke kompenserad IR = diabetes - har då normala insulin nivåer men har hyperglukemi.
6
Q
Vilken typ av insulinresistens påverkar häst?
A
kompenserad IR & hyperinsulinemi - Hästar blir inte diabetiker.
7
Q
Hur vanligt är övervikt hos häst?
A
Väldigt vanligt, ca 20-50%.
svårt att se på hästar om de är överviktiga - Upp till 40% av djurägareunderskattar hästens hull!
8
Q
Vad har överviktiga hästar ökar risk för?
A
- Insulinresistens (IR)
- Förhöjt blodtryck
- Hyperlipemi
- Försämrad reprodukion - fertiliteten minskar
- Sänkt prestation
- Försämrad termoreglering - ffa på sommaren
- Intraabdominella lipom - ascessotion, ingen direkt koppling.
9
Q
Vad är en normalviktig häst på Body condition score (BCS)?
A
Normalvikt (BCS 4-5)
10
Q
Hur många skalor har BCS häst?
A
Body condition score (BSC) är en 9-gradig hullskala för häst.
- Normalvikt (BCS 4-5)
- Lindrig övervikt (BCS 6)
- Övervikt (BCS 7)
- Fetma (BCS 8)
- Grav fetma (BCS ≥9)
11
Q
Vad är viktigt att ha i åtanke när man bedömer hästar med BCS?
A
Skalan är utvecklad på Quarterhästar som är kompakta, finns därför individuella och rasvariationer. Den hästen man ska mäta kan ha en annan uppbyggnad än häntarna som skalan är framtagen då och är inte därför inte optimal, men är ändå den bästa vi har.
Blir även en subjektiv bedömning eftersom man bedömer det med syn och palpation.
Att använda scalan när man pratar med DÄ och säga att djuret hamnar på en viss scala tas ofta lättare emot än att säga at tman tycker djuret är tjockt.
12
Q
Vad är Cresty neck score (CNS)?
A
En skala 0-5 som bedömmer hur mycket nackfett hästen har.
Då det inte finns någon muskel över nackbandet är allt övanför det fett. Nacken ska vara rak, inte en bulle.
13
Q
Vad är en normal nacke i CNS skala?
A
- Normal nacke (CNS 1-2)
- Lindrig fetansättning (CNS 3)
- Kraftig fetansättning (CNS 4-5) - så mycket fett så fettet faller över och vinklar på en sida av halsen.
14
Q
Kan man använda viktband för att hullbedöma?
A
Att hullbedöma är inte alltid så lät och man kan kompletteras med viktband och andra kroppsmätningar.
Viktband är inte så bra för olika individer, men kan fungera för att mäta samma individ och se förändringar som skett. Kan vara bra att be DÄ raka där de mäter så de mäter samma ställe hela tiden, även se om man mäter på utandning eller inandning och mäter på samma varje gång.
Viktigt att om man använder mått band mäta runt bröstkorgen då bukomfången påverkas av vad de äter och korrelerar inte nödvändigtvis med kroppsfett - en häst som äter mycket bete och gräs som innehållet mycket vätska kommer bli rundare om buken.
15
Q
Hur mycket ska man minska fodret för viktminskning vid övervikt hos häst?
A
Fodra hästen 70 – 75% av energibehovet (baserat på målvikt). Men har man inte jättebråttom kan man börja på 80% och se vad som händer.
OBS!
Aldrig ge under 1 kg ts grovfoder (inkluderar halm)/ 100 kg kroppsvikt/dygn!
Aldrig banta dräktigt/digivande sto!
16
Q
Vad kan vara en svårighet med viktminskning hos häst?
A
Kan vara svårt att uppnå complience -djurägaren tycker ofta synd om sina hästar
17
Q
Hur ofta ska man följa upp viktnedgång?
A
var 2-4 vecka, följs upp med hjälp av hullbedömning, kroppsmätningar mid måttband.
18
Q
Vad är en förväntat viktnedgång för en häst?
A
0,5-0,7% minskning av ursprungsvikten /vecka
19
Q
Hur hanterar man de hästar som är “resistent” mot viktminskning?
A
Hästar som är ”Resistent” mot viktminskning kan man behöva minska till 60 – 65% av energibehovet. Dock endast i samrådan med djurhälsopersonal! Finns många risker med att minska så mycket. Rekomenderas inte att göras dels pga det blir väldigt lite tugg till hästen.
20
Q
Sammanfattnig övervikt - läs igenom
A
- Övervikt och fetma är vanligt i hästpopulation
- Fetma är kopplat till en ökad risk för en rad olika sjukdomstillstånd
- Det är vanligt att djurägare underskattar hästens hull!
- I regel är det rimligt att fodra hästen 70 – 75 % av underhållsbehovet för målvikten för att inducera viktnedgång.
- Vi behöver hjälpa, och stötta djurägare i samband med viktminskning hos häst
- Aldrig ge < 1 kg ts grovfoder*/ 100 kg kroppsvikt/dygn och aldrig banta dräktigt/digivande sto
21
Q
Vad är fång?
A
En Inflammation i hovens mjukdelar, Inflammation i lamellagret i hästens hovar. Lamellagret i hoven är det som ”fästet” mellan hovkapseln och hovbenet och inflammation i lamellagret ledet till en sänkt hållbarhet i lamellagret vilket innebär en risk för att hovbenet roteras och/eller sänks i hovkapseln. - Upphängningsanordningen” av hovbenet i hoven påverkas
Hästen får ofta ont på både fram (men kan även ha ont bak) och visar därför ingen regelrätt hälta och blir svårt att upptäcka.
22
Q
Orsaker till fång?
A
- Endokrina sjukdomar som EMS och PPID – vanligaste!
- Kraftfoderförätning / överintag av spätt (”färskt”) gräs
- Massivt intag av stärkelse och socker som inte klarar av att tas upp och hamnar i gorvtarmen → feljäsning → grovtarmsacidos → bakterier dör och endotoxiner frigörs
- Endotoxinemi ger ofta fång men man vet inte varför
- Systemisk inflammation - Kolit, enterit, Kvarbliven efterbörd
- Överbelastning - Tex vid annan skada i rörelseapparaten - ovanligt i sverige
23
Q
Hur bedöms allvarlighetsgraden av fång?
A
Vid klinisk bedömning av fång används Obelgrader - en skala 1-4 med ökad allvarlighetsgrad som bedömer alvarlighetsgraden
- Obelgrad 1: Skiftar vikt mellan benen, ingen hälta i skritt men korta steg i trav (lite hälta i trav)
- Obelgrad 4: Förflyttar sig endast vid tvång
24
Q
Vanliga kliniska symptom vid fång
A
- Skiftar vikten onormalt ofta
- Rör sig stelt, framför allt på hårt underlag
- Kan uppvisa sk. dubbelslag - oftast mer ont fram i tån, då de sätter ner bak först innan tån.
- Vill ej lyfta ben vid tex kratsning
- Ovillig att röra sig
- Fördelar vikt mot bakdelen, står med ”bakdelen under sig” - sågbocksställning, försöker avlasta fram hovarna
- Ligger mer än normaltLåggradig kronisk fång kan vara svårt att fånga upp, kan vara väldigt subtilt.Fång kan även vara så pass akut grav form att de måste avlivas.
25
Behandling av fång
- Identifiera och behandla bakomliggande orsak
- Smärtlindring!
- Boxvila
- Mjukt underlag, ”Fångtofflor” (soft ride boots) - tar av skor och har tofflor som har gele i.
- Anpassad utfodring
- Låg WSC(socker)-innehåll om insulinresistent
- Fodra med hönät →längre ättid och slipper böja sig mot marken vilken kan vara smörtsamt för dessa hästar
- ha vatten nära så hästen slipper gå
- Mental stimulans - blir ofta ledsna av att stå på boxvila
- Godkänd duktig hovslagare att verka hovarna när akuta fasen är över
26
Vad är Ekvint metabolt syndrom (EMS)?
Hästar som har Insulinresistens (IR) och Hyperinsulinemi (onormalt höga nivåer av insulin i blod) och har en ökad risk att utveckla fång har EMS.
27
Vad kallas det när hästar har IR och hyperinsulinemi?
Insulindysreglering - Kombination av IR och hyperinsulinemi
28
Vilka hästar drabbas vanligast av EMS?
- Fetma (generell eller regional). Är ofta överviktiga eller lätta att de blir överviktiga. Är lättfödda hästar ”easy keepers”, dvs de behöver inte så mycket energi för att tillgodose sina behov.
- Raser som är lite mer “ursprungliga” (fjordhästar, islandshästar, ponnyraser mfl.)
29
Varför har hästar med EMS en ökad risk för fång?
Insulin kan trigga fång. Hästar med EMS har IR och hyperinsulinemi vilket innebär mer insulin → ökad risk för fång.
30
Leder fettma till IR?
Nej, beror på vad de äter. Alla feta hästar har inte EMS.
31
Vad är den kliniska bilden vid EMS (Ekvint metabolt syndrom)?
- Regional eller generell fetma - Finns dock normalviktigahästar med EMS
- Ofta betesassocierad fång - Fång kan dock ske på annan tid av året när de äter hö
32
Vilka diagnostiska tester kan man göra vid misstänkt EMS (ekvint metabolt syndrom)?
- Fasteprover - glukos och insulin
- Oralt glukostoleranstest (OGT)
- Meal tolerance test (MTT)
- Uteslut PPID som är en annan sjukdom som ger IR och fång (om klinisk misstanke föreligger!)
33
Hur görs Oralt glukostoleranstest (OGT)?
Man efterliknar utfodring av kolhydratrik diet → kraftigt insulinsvar hos häst med EMS.
Hästen fastas i 8-12 h (vanligvis över natten så gör man provet på morgonen). Blodprov tas före, sedan ger man glucos kontrollerat genom munnen (Viktigt att det är glukossirap och inte något annat) och tar sedan blodprov efter 60-90minuter. Sedan Analys av glukos och insulin.
34
Kan man lite på glukosanalys för att bedöma EMS?
Man kan inte kolla enbart på glukos eftersom den kan vara frisk trots hög spike, kan ha bra möjlighet att kompensera med insulin.
35
Kan man lite på insulinanalysen för att bedöma EMS?
På insulinet är det lättare att se vilka som är sjuka eftersom de får väldigt höga insulinvärden vid OGT.
- Man har inte bara EMS - utan man har också olika grad av EMS
36
Hur behandlas hästar med EMS(ekvint metabolt syndrom)?
1. Utfodring
- Reducera mängden lättlösligt socker (WSC) och inducera viktminskning
- Kan vara utamnande med underviktiga patienter med IR
2. Motion
- Ökad fysisk aktivitet → viktminskning, bättre insulinkänslighet
- Kan vara utamannande med patienter med fång då om de haft fång tar det ca ett år innan hoven har normal hållfasthet och bör tills dess inte ha ökad motion och belastning på hoven.
37
Finns det medicinsk behandling för hästar med EMS (ekvint metabolt syndrom)?
Det är fortfarande på forskning nivå, men håller på att utvecklas medicinsk behandling med SGLT-2 hämmare.
38
Vad ska man tänka på efter behandling är insatt för hästar med EMS (ekvint metabolt syndrom)?
- Det är viktigt med complience då mycket ansvar på djurägaren i behandling (foder och motion)
- Följ upp med OGT eller MTT (utfodringstest) efter klinisk förbättring!
- Har hästen blivit bättre, gör vi rätt saker? Efter viktminskning och korrigerad foderstat (I framtiden kanske efter insatt medicinsk behandling?)
39
Hur fungerar motion som behandling vid EMS (ekvint metabolt syndrom)?
Ökad fysisk aktivitet = ökar insulinkänslighet
Dock används det ofta för låg intensiv träning, men få studier gjorda på detta.
40
Hur ska hästar med EMS (ekvint metabolt syndrom) utfodras?
- Man ska ha ett lågt socker innehåll < 100g (10%) WSC/kg ts / dygn (allt foder)
- Sent skördat bete (mindre socker inehåll på sen botanisk ålder på växten)
- Foder med låg energi så man inte behöver ge en så liten mängd - öka ättiden.
- Undvik kraftfoder och bete då det är okontrollerat kaloriintag.
- Komplettera med mineraler
- bra hygienisk kvalitet viktigt
Normal- eller underhull? Komplettera med fett- och proteinrika fodermedel
41
Hur kan man reducera WSC i vallfoder?
koncervering påverkar sockerhalten: ensilage har 75% lägre WSC än hö, och hösilage har 54% lägre WSC än hö.
Blötläggning av hö&hösilage kan minska sockerhalten. Dock osäker metod, ger minskar hygienisk kvalitet, samt löser äver ut vattenlösliga mineraler.
Ingen förändring av sockerhalten i lagrat hö(fjolårshö)- äldre hö har inte mindre socker.
42
Är konservering eller blötläggning de bästa sättet för att få reducerad WSC i vallfoder?
Vad är den rekomenderade mängden WSC för friska hästar?
Nuvarande rekommendation (<10% WSC) ej tillräcklig för häst med kraftig IR.
43
Räcker det att behandla hästar med EMS med utfodring?
Nej, Viktigt med övriga åtgärder: motion, långa ättider, viktminskning, ev. medicinsk behandling
44
Kan hästar med EMS som behandlar rätt med utfodring fortfarande få fång?
Sjuka hästar som äter lågsocker foder kan ändå gå högt i insulin. Dvs de kan få fång trotts rätt hållning och behandling.
Ett bra sätt att kontrollera insulin nivån är utfodringstest där man testar insulin nivån på hästens vanliga utfodring
45
Vilken MTT gräns är risken för fång?
MTT=mått på insulin
Går hästens insulin nivå över 200MTT har hästen väldigt ökad risk att få fång. Men även hur länge de ligger högt påverkar risken.
Man tror att man bör ligga under 100
46
Kan hästar med EMS gå på bete?
Kanske om IS har normaliserats - Utvärderas med OGT eller MTT
Men viktigt att ha kolla på att den metabola ”grundstörning” kvarstår så var försiktigt!
47
Vilka strategier kan man använda för att hästar med EMS kan gå på bete?
Kanske kan anpassa hagen, välja hagar med mindre socker plantor, mindre växter.
- Begränsa betestiden (1 – 2 h per dag) - Ponnyer kan äta 40% av sitt dygnsbehov på 2 – 3 h.
- Begränsa betesarealen - ”Strip grazing”, liten area
- Betesreglerare - som en “munkorg”, men inte alltid så effektiv.
- Strategisk betning? - Sockerinnehållet stiger under dagen, så ex bete tidigt på morgonen.
48
Sammanfattning EMS - läs igenom
- Motivera djurägaren att utfodra hästen korrekt!
- Motivera djurägaren vid bantning, även när det går trögt!
- Uppmana att föra träningsdagbok och anteckna hullförändringar.
- Om de ser förändring ökar motivationen
- Korrekt hovvård viktigt vid fång
49
Vad är Hypofysär pars intermedia dysfuktion (PPID)?
PPID = brist på dopamin
50
Hur fungerar sjukdomen Hypofysär pars intermedia dysfuktion (PPID)?
Dopamin har en hämmande effekt på POMC från hypofysens Pars intermedia som hämmar ACTH-frisättning → påverkar frisättningen av kortisol från binjuren.
Iom PPID har de minskad dopamin→ minskad hämmning på ACTH → leder till ökad ACTH i plasma.
- OBS! PPID leder inte per automatik till högt kortisol, men de får störd frisättning av kortisol. Dvs man kan inte mäta kortisol för att sätta diagnosen
51
Vilka hästar drabbas oftare av Hypofysär pars intermedia dysfuktion (PPID)?
Drabbar oftast äldre hästar! (>15 år)
52
Tidiga symtom på Hypofysär pars intermedia dysfuktion (PPID)?
Nedsatt prestation, slöhet/håglöshet, Regional hypertrikos (ökad behåring, minskad fällning, - kan börja i jugulärfåran), minsad muskelmassa (överlinjen), fång
53
Senare symtom av Hypofysär pars intermedia dysfuktion (PPID)?
Slöhet/håglöshet, fång, generell hypertrikos, försenad fällning, muskelatrofi, buskighet (tappar mycket muskler så bukmassan inte klarar av att hålla emot bukorganan och de blir runda om magen - men inte tjocka, är muskeltunna), PU/PD, Svettning, Återkommande infektioner, Regional fetma (ex regional fettkudda över ögat)
54
Hur diagnoserar man PPID (hypofysär pars intermedia dysfunktion)?
- Mäter Plasma-ACTH. Är inte en optimal metod då det påverkas av många andra faktorer (som stress, annansjukdom, årsvariation; aug-okt säkrast diagnostik), men det är det bästa dignostiska testen vi har just nu - Blir säkrare om man provtar hästan flera gånger.
- Finns dexametasonhämningstest - ger kortisol och ser hur de reagerar - men görs inte så ofta på hästar.
- Man bör även testa Insulinresistens med OGT (Oralt glukostoleranstest), då Hästar som har PPID kan ofta ha insulinresistens och då ökad risk för fång. Behöver göra OGT för att få reda på om hästen även har detta och då ökad risk för fång. Kan göras samtidigt som blodprov för ACTH
55
Hur medicinskt behandlar man hästar med PPID (hypofysär pars intermedia dysfunktion)?
Behandlas med Dopaminreceptoragonist - Pergolid (Prascend®)- binder till receptorn och låtsas vara dopamin. Ger klinisk förbättring på AT, prestation, svettning, päls, fällning, ev mindre episoder av fång - men osäkrt om det hjälper mot IR-dvs de kan ändå få fång.
Har mycket biverkningar: Inappetens(ofta övergående), Slöhet, depression, Diarré, kolik , Mild ataxi, Beteendeförändringar
56
Varför är det viktigt att provta för både PPID och IR?
Utfodringen är olika beroende på om de har IR i samband med PPID - därför viktigt att provta för både!
57
Hur ska man utfodra patienter med PPID (hypofysär pars intermedia dysfunktoin) och insulinresistent (IR)?
Hantera som en EMS patient med analyserat vallfoder med lågt socker innehåll: under 100g (10%) WSC/kg ts/ dygn, Sent skördat (botanisk ålder).
Undvik kraftfoder och bete
Komplettera med mineraler (vitaminiserat)
Långa ättider!
Fodra efter aktuellt energibehov - Dessa hästar är sällan överviktiga och snarare muskelfattiga (med regionala fettansamlingar). Kan komplettera utforingen med fett och protein.
Är ofta äldre patienter och kan ha tandproblem och behöver anpassa utfodrngen efter det.
58
Hur ska man utfodra patienter med PPID (hypofysär pars intermedia dysfunktoin) och INTE insulinresistent (IR)?
Här är det inte lika viktigt med lågt WSC innehåll i fordet. Man vill utfodra efter aktuellt energibehov, Anpassas för att bibehållet hull och Komplettera med fett, protein och mineraler. Undvik kraftfoder
Är ofta äldre patienter och kan ha tandproblem och behöver anpassa utfodrngen efter det.
Bete?
59
Omvårdnad för hästar med PPID (hypofysär pars intermedia dysfunktoin)
De behöver regelbunden:
- Hovvård – duktig hovslagare viktigt!
- Pälsvård (kan ha problem termoreglering- raka vid varm sommar ex.)
- Regelbunden provtagning, ACTH + OGT/MTT
- Har ökar infektionsrisk tills det är under kontroll! Så de behöver regelbunden: Tandvård, Vaccination, Träckprov för kontroll av parasitbörda, Övervakning för tecken på infektioner
- Kärlek och omvårdnad!
60
PPID sammanfattning - läs igenom
hypofysär pars intermedia dysfunktoin
PPID hästar som får fång är insulinresistenta - Därmed känsliga för intag av lättlösligt socker (WSC)
Extra omvårdnad av PPID-hästar - Infektionskänsliga, tänder, pälsvård, hovvård –duktig hovslagare viktigt!
Behandling med Prascend, ”livslång behandling”
- Uppmärksamma djurägaren på vilka biverkningar som förekommer
- Blir hästen bättre? mycket biverkningar av LM så man kan behöva väga risk nytta- så man inte behandlar en häst för sjukdomen så mår dom igentligen sämre av biverkningar av medinen än av själva sjukdomen.
Regelbunden uppföljning under behandling
- Kliniska symptom
- Blodprov för plasma-ACTH
- OGT/MTT –är hästen fortsatt insulinresistent eller ej?
61
Vad är Hyperlipidemi?
Lindrigt förhöjda blodfetter (normalt vid kortvarig svält), ej kliniska symptom
62
Vad är Hyperlipemi?
- Så pass förhöjda blodfetter så man också har kliniska symptom
- Uppstår oftast till följd av minskat foderintag (hypofagi) under längre tid
- ev i kombination med andra sjukdomstillstånd (ex förstoppning, fasta)
63
Vad ger ökad risk för hyperlipemi?
Insulinresistens har ökad risk att drabbas
- Därför att de har en hämmat upptag av fett i celler samt ökad nedbrytning av fettväv → högre nivå av blodfetter
- Dräktighet → blir per automatik Insulinresistens för att underlättar näringstillförsel till foster. Men om de från början är insulinresistenta och blir dräktig har men extra ökad risk.
- Systemisk sjukdom → frisättning av stresshormoner (adrenalin, kortisol) → Insulinresistens
Ökat energibehov har ökad risk då man har så hög ämnesomsättning
- Laktation/ hård fysisk träning / nedkylning
- slutar man äta under denna tid ökar risken för Hyperlipemi
Övervikt
64
Varför är det farligt med hyperlipemi?
Anorexi + ökat energibehov + insulinresistens → Snabb mobilisering av fettväv (nedbrytning av fettväv) → Levern klarar inte av att transportera ut alla fettsyror → Ansamlas i levern → Leverförfettning. Även förfettning i njurar och andra organ.
65
Klinisk bild vid hyperlipemi?
Ospecifika symotom, Anorexi, Letargi, Svaghet, Ataxi, Diarré/koliksymptom, Ödem , Ikterus/hepatisk encephalopati (kan bero på att levern blir påverkas, eller att de är så mycket fetter så de konkurerar ut transporten av bilirubin)
66
Hur se bildprov hos patienter med hyperlipemi ut?
Okulär besiktning av plasma (lipemisk plasma), Triglycerider förhöjda, Ofta förhöjda levervärden (då de har inlagring av fett i levern)
67
Behandling av patienter med hyperlipemi?
Håll koll på riskpatienter för att kunna identifiera sjukdom tidigt. Är dom riktigt sjuka är det svårt att få bukt på - hög mortalitet, då de är svårt att få dom att äta.
- ”Bota” bakomliggande sjukdom - Behandla bakomliggande systemisk sjukdom, Kan kräva abortering, Avvänj föl
- Monitorera kroppsvikt, vätske-och foderintag, avföringens utseende, slemhinnor mm
- Öka foderintag -vad som helst som hästen kan tänka sig att äta! - Här täker vi inte på ökade risken för fång även om patienten har EMS, eller insulinresistens - vi behöver bara få hästen att äta!
- Glukos po alt. glukosinfusion eller kombinerad glukos/insulininfusion
- Dålig prognos vid långt gången sjukdom → avlivning
68
När ska man ge patienter med hyperlipemi glukos? CRI (continuous rate infusion)
- Vid normoglykemi (4,5-5,5 mmol/L) - sätt på glukos
- Vi vill få en ökad endogen (kroppsegen) insulinfrisättning från pankreas
↑ Upptag av blodfetter i fettväv
↓ Nedbrytning och frisättning av fetter till blod
Mål vid CRI glukos: Blodglukos under njurtröskel ~ 10 mmol/L. Men behöver komma över detta för att få insulinfrisättning.
- Regelbunden provtagning av glukos
69
Varför ska man inte koppla av och på glukosinfusionen?
Det blir då en glukos berg-och-dalbana
70
När ska man ge CRI glukos och insulin?
Om patienten redan har hög insuln i blodet - hjälper då inte att bara ge glukos för de kan antagligen inte tillgodose sig det. Ger då insulin.
- Vid hyperglykemi orsakad av sjukdomsstress (kolik, endotoxinemi)
- Vid insulinresistens!
- Ge exogent insulin (insulin som inte görs i kroppen) - för att få igång kroppen att svara.
- Blodglukos under njurtröskel ~ 10 mmol/L
- Kontakta veterinär om glukos < 6 mmol/L → ökning av CRI glukos
- Behöver ha noga koll.
71
Vad är målet vid glukos-& insulin
Tillräckligt hög koncentration av insulin för att få cellerna att svara!
↑ Upptag av glukos
↑ Upptag av blodfetter
↓ Nedbrytning/frisättning av fett från fettväv till blod
72
Varför får glukos aldrig stanna så länge CRI insulin pågår?
Då kommer glucoset gå ner och kan få hypoglykemi.
DVS man kan ej koppla av infusion för motion/bete!
73
Hur genomförs provtagning på patienter med glukos dropp?
- Dra alltid slask med spruta om man tar i kanyl innan du tar ditt prov - annars får man med glukosen som getts i infussion och får faskt värde.
- alt ta direkt blod med vacutainer.
- Analysera blod-glukos med snabb-glukometer
74
Vad innebär det om glukosvärdet man tar ej stämmer övens med den klinisk bilden?
- Glukos mätarna är inte helt perfekta, om symtom visas - kör om testet
- Analysera glukos i plasma
- Informera ansvarig veterinär
75
Vilka hästar får Hypoglykemi?
Dock kan föl få det pga deras egen glucos upptag är trög, och vuxna hästar med alvarlig leversjukdom - men FRÄMST hästar som står på insulin, fått för mycket insulin i förhållande till glucosen.
76
Kliniska symptom på hypoglykemi
(glukos < 4 mmol/L)
- Blinkningar
- Huvudryckningar
- Slickar på inredningen - dom försöker få i sig något-
- Medvetslöshet och kramper i allvarliga fall
77
Behandling av hypoglykemi
- Bolusdos av glukos 500 mg/ml (kan upprepas)
- Dos ordineras av veterinär
78
hyperlipemi sammanfattning - läs igenom
Mycket allvarligt sjukdomstillstånd
- Viktigt att få patienten att äta, erbjud allt som finns!!
- Om hästen har normoglykemi → Glukos po eller CRI glukos (om de har normal glukos men bedöms ha hyperlipemi börja med att ge endast gulkos)
- Om hästen har hyperglykemi / insulinresistens → CRI glukos & insulin
- Risk för hypoglykemi, monitorera noga!
- Om glukos < 6 mmol/L → ökning av CRI glukos!
- CRI glukos får aldrig stanna så länge CRI insulin pågår → hypoglykemi
79
Vad är Korsförlamning?
muskel smärta till följd av att muskeln byts ner och faller sönder
80
Klinisk bild av korsförlamning?
- Muskelstelhet/smärta bakben bilateralt, varierande grad - ofta symetriskt (dvs båda benen), rump muskulatur ofta påverkas.
- Symptom uppkommer ofta under eller efter träning
- Spänd svullen muskulatur
- Svettningar, muskelfascikulationer - pga väldigt alvarlig smärta
- Tachypné, tachycardi
- Hästen blir liggande och kan inte resa sig
- Myoglobinuri - myoglobin (finns i muskelcellerna) spiller över i urinet - urinen blir missfärgad - röd/brun i färg.
81
Vad finns det för former av korsförlamning?
Finns olika former, men har samma typ av symtom - Sporadisk form, Kronisk form
82
Vad är sporadisk form korsförlamning?
Drabbar vilka raser som helst vid enstaka tillfällen
83
Vad är Risk faktorer för sporadisk form korsförlamning?
- Träning efter en period av vila (oregelbunden träning) och överutfodring
- Elektrolytrubbningar
- Felutfodring (fiber↓ + ↑ WSC, stärkelse) - för lite fibrer, för hög mängd socker och stärkelse.
- Selen/Vitamin E-brist?
84
Vad är Kronisk form av korsförlamning?
Återkommande episoder av korsförlamning
Sjukdomar som gör att man är överrepresanterad för att få denna korsförlammning återkommande är:
- Polysaccharide storage myopathy, typ 1 och 2 (PSSM1 och PSSM2)
- Recurrent exertional rhabdomyolysis(RER)
85
Vad är Polysaccharide storage myopathy, typ 1 och 2 (PSSM1 och PSSM2)?
Lagrar glykogen på felaktigt sätt
- PSSM1: Genetisk mutation glycogen synthase 1 → konstant produktion av glykogen. DVS bygger glykogen hela tiden även när hästen inte behöver mer.
- PSSM2: Abnormal grening av muskelglykogen. DVS strukturell problematik, glukogenen byggs upp på felaktigt sätt
→ både dessa är riskfaktorer för att ge korsförlamning.
86
Vilka predisponerande faktorer finns det för Polysaccharide storage myopathy, typ 1 och 2 (PSSM1 och PSSM2)?
Ras (Quarter häst, Appaloosa, Paint, draghästar, Arab), Oregelbunden träning, Utfodring (↑WSC, stärkelse)
87
Vad är Recurrent exertional rhabdomyolysis (RER)?
Abnormal intra cellulär reglering av calcium → onormal muskelkontraktilitet → leder till muskel sönderfall.
88
Predisponerande faktorer för Recurrent exertional rhabdomyolysis (RER)?
Ras (fullblod, varmblodig travare), Unga individer, Nervöst temperament, Utfodring (↑WSC, stärkelse), Högintensiv träning, Stress
89
Diagnostik av korsförlamning?
Klinisk bild i kombination med anamnes
typisk anamnes: häst varit i vila, sedan får väldig smärta efter arbete.
- Blodprov: förhöjda muskelenzymer (CK, ASAT) - muskel specifika enzymer som frisätts vid muskelskada.
På kroniska former kan man ställa diagnos utan förgöjd CK, ASAT:
- Gentestning (svanstagel), DNA koll - PSSM1
- Muskelbiopsi från drabbade muskeln- PSSM1, PSSM2, RER
90
Behandling i akutskedet av korsförlamning
- Boxvila och smärtlindring
- Reglera elektrolytrubbningar om föreligger
- Selen/Vitamin E om brist på detta är anledning till tillståndet(OBS - får ej överdoseras!)
- Vätsketerapi (utspädning av myoglobin) myoglobin kan vara njur toxiskt och skada njuren, risk för njurpåverkan. om man dässutom ger NSIAD som också är njurtoxisk och häster är dyhedrerad ökar riskerna.
91
Behandling och profylax vid korsförlamning?
- Gradvis återgång till arbete när muskelsönderfallet har läkt av.
- Regelbunden träning (dagligen) och mycket hagvistelse (låg-WSC) så de kan röra sig mycket fritt
- Korrekt utfodring: Undvik överutfodring (ffa av socker), fodra efter aktuellt energibehov.
- < 100 g (10%) WSC / kg ts/ dygn (ffa vid PSSM). Komplettera med fettrika fodermedel
92
Sammanfattning korsförlamning - läs igenom
- Varierande grad av smärta/stelhet i bakben som uppkommer under eller efter träning
- En spontan och en kronisk form som drabbar vissa raser
- Behandling snarlik oavsett orsak till korsförlamning
- Utfodring en mycket viktig del i behandling samt profylax tillsammans med övrig omvårdnad
Förebyggande är: Regelbunden träning, mycket hagvistelse, fodra efter aktuellt energibehov = undvik överutfodring samt utfodring med höga mängder WSC och stärksel
93
Vad är osteokondros (OC)?
- Störning i endokondral sossifiering hos unga individer som leder till defekter i ledbrosket → kan leda till hälta
- En av flertalet ortopediska utvecklingsrubbningar
94
Symptom på osteokondros (OC)?
- Hälta, böjprovsreaktion
- Ledgalla
- Svårigheter att resa sig
95
Predisponerande faktorer för osteokondros (OC)?
Man vet inte så mycket om sjukdomen än.
Ett komplext sjukdomstillstånd med fler predisponerande faktorer:
- Ras (vanligare på tex varmblodig travare, fullblod)
- Brist på träning
- Genetisk predisposition
- Snabb tillväxthastighet
96
Vad kan Snabb tillväxthastighet påverkas av?
Tillväxthastigheten kan påverkas av nutrition. Överutfodring för snabb tillväxt → ökad risk för Osteokondros.
- Fri tillgång till foder → går upp mer i vikt
- Högt energiintag (150% av energibehovet) → snabbare ökning i vikt och tillväxthastighet
- Högt energiintag → obalans mellan viktuppgång och bla. skeletal tillväxt - skelettet är inte beredd att ta emot den ökade vikten → kan då predisponera för Osteokondros
Dock även studier som inte funnit samband mellan nutrition, tillväxt och förekomst av OC!
97
Vad kan Hormonella obalans (ffa insulinresistens) hos föl påverkas av?
Kan påverkas av nutrition. Hög WSC och stärkelse diet → IR, hyperinsulinemi hos avvanda föl.
- Insulin och tillväxtfaktor hormon påverkar endokondralossificering av kondrocyter från föl in vitro, inkonsekventa resultat från in vivostudier. (Teoretisk finns det därav en koppling mellan utfodring med hög WSC + stärkelse diet och ökad risk för OC så kan vara bra att ha med sig- men de finnns inte tillräckligt med studier för att säga att det är så.)
98
Vad kan en Obalanserad koncentration av protein och mineraler leda till hos föl?
Ev Brist på specifika aminosyror?, Obalanserad Ca/P-kvot? - Men mer forskning behövs!
99
Nutritionella rekommendationer vid utfodring av individer i sin tillväxtperiod
- En balanserad foderstat baserad på vallfoder som supplement till mjölk
- Balanserat innehåll av råprotein och mineraler
- Undvik att överutfodra WSC och stärkelse till unga individer - Minskar också risk för övervikt, IR, magsår mm.
100
När får hästar i regel leversvikt?
- Uppkommer i regel när över 80% av levern är skadad
- ovanligt med lever och njursvikt hos häst
101
Vad är symtom på leversvikt hos häst?
Ospecifika symptom, de vanligaste är:
- Viktförlust
- Nedsatt AT
- Nedsatt Aptit -Anorexi
- Ikterus
- hepatisk encefalopati - neorlogisk/pykisk påverkan
- Kolik
- Fotosensibilisering - Det bildas vissa ämnen när opigmenterad hud möter solen som levern ska ta hand om. Gör de inte det kan det bli kemiska skador i huden. Kan bli stora sår på opigmenterad hud.
- Feber
- Ökad blödningstendens
102
Behandling av hästar med leversvikt
- Understödjande är viktigast:
- Vätsketerapi, korrigera syra/bas samt elektrolytrubbningar
- CRI glukos (pga. anorexi) - tilsätta energi, men om levern är så skadad att de inte kan göra glucogenes kan de drabbas av hypoglykomi
- Lactulos po. för att minska produktion av ammoniak
- Sederingkan krävas tex vid HE (neurologiska symotom som head pressing, cirkelgång, krampar, beteendeförändring.)
- Upprätthålla nutritionell status - viktigast!
103
Vad är prognosen för hästar med leversvikt?
Patienter med kronisk leversvikt (fibros) generellt dålig prognos
Leversvikt kan läka av om det ex är toxiskt - ex om de ätit något på betet.
104
Nutritionella rekommendationer för hästar med leversvikt
Stor brist på studier som utvärderar nutritionell påverkan vid leversvikt på häst! men nutrion kan vara viktigt vid leversjukdom och nedsatt leverfunktion.
Generella rekommendationer
- Dålig aptit –trugas!
- Högt kolhydratinnehåll, balanserat innehåll av råprotein
- protein metabolismen → blidas anomiak → levern ska ta hand om annomiak = skadad lever= nedsatt funktion att ta hand om amoniak= hepatisk encefalopati
- lättare att ta hand om kolydrater än protein
- för lite protein→nedbrytning av egna muskler
- Små mål som fodras ofta pga. hämmad glukoneogenes (lever så skadad så den inte kan göra glukogeneses och då inte kan lagra glucos)
- Gärna bete (men skydd från sol pga. risk för fotosensibilisering)
105
Vad är symtom på kronisk njursvikt hos häst?
ovanligt på häst
Symptom:
- Nedsatt prestation
- Viktförlust - ffa vid kronisk njursvikt
- Anorexi
- Letargi
- PU/PD
- Ventralaödem - pga förlorad proteiner
- Ful hårrem
- Halitosis - dålig andedräkt (i det här fallet pga minskad nedbrytning av annomiak)
- Gingivit, orala ulcera - sår i munslemhinnan
106
Behandling för hästar med njursvikt
Understödjande:
- Vätsketerapi (ffa vid akutnjursvikt. Men kan även vara relevant för kroniska som akutiserats)
- Korrigera elektrolytrubbningar (bla. hypercalcemi, hyponatremi, hypokloremi, hyperkalemi) och metabolisk acidos
- Upprätthålla nutritionell status
107
Vad är prognosen för hästar med njursvikt?
Långtidsprognos dålig på kronisk njursvikt.
Korttidsprognos bäst för individer där aptit och hull bibehålls!
Ofta är anledningen till att man avlivar är pga aptiten och de inte kan behålla hull.
108
Nutritionella rekommendationer för häster med njursvikt
Målsättning = Bibehålla hull och aptit
- Vad hästen ”gillar” kan variera från dag till dag!
- Gärna bete! - de flesta hästar betar trotts att de inte mår bra, men vi är begränsade av våra årstider.
- Balanserat innehåll av mineraler och protein
- Undvik vallfoder med högt kalcium och proteininnehåll (lucern, klöver) - vallfoder innehåller i regel mycket kalcium.
- Njuren påverkas av mineraler och salt balansen. Gör sig av med kalcium via njuren, om njuren då inte fungerar som den ska kan kaciumet inte utsöndras ordentliget och det blir för mycket kalcium i blodet.
- Rek: proteinintag om 1-1,5 g/kg/dag.
- Minska utfodring med protein för att minska ansträngningen för njuret - urea som kommer från anomiak ska ut via njuren med urinen.
- Vallfoderstat kan behöva kompletteras med kraftfoder
- Omega-3 tillskott?
- B-vitamin (ev. aptitstimulerande effekt?) - osäker effekt
- Njurdiet foder är inte så väl dokumenterad på häst som på smådjur.
109
