Endokrina sjukdomar och klinisk nutrition häst

Question 1

Vilka Endokrina sjukdomar kan påverkas av nutrion?

Answer 1

Övervikt, Ekvint metabolt syndrom (EMS), Hypofysär pars intermedia dysfunktion (PPID), Fång (hovsjukdom som kopplar mycket till EMS och PPID), Hyperlipemi (blodförfettning)

Question 2

Vilka övriga sjukdomar kan påverkas av nutrion?

Answer 2

Korsförlamning, Osteokondros (OC), magsår, kolik, kronisk njursvikt, leversvikt, pre-&postoperativt

Question 3

Vad är insulinets funktion?

Answer 3

Insulin är ett anabolt hormon som styrs av koncentrationen av glukos i blodet, men även till viss del styrs det av fettsyror, aminosyror i blodet.

Insulinet ser till att kroppen lagrar energi i olika celler - glukos (skelettmuskulatur & fettväv), fett (fettväv) och protein (skelettmuskulatur).

Question 4

Vad är Insulinresistens (IR)?

Answer 4

”Nedsatt förmåga att reagera på normala nivåer av insulin”

Glukos sätter igång insulinfrisättning från bukspottskörteln → insulin binder till recepter i cell → cell svarar och släpper in glukoset och lagrar det.

Vid insulinresistens svarar inte receptorn, signalen går inte fram och bukspottskörteln frisätter ännu mer inslutin och kan leda till väldigt höga halter insulin i blodet. Kroppen får tillslut receptorn att svara med onormala mängs insluin och cellen tar då in glukos, men man lämnas med onormalt höga halter insuin i blodet (hyperinsulinemi).

Question 5

Vilka typer av Insulinresistens finns det?

Answer 5

Kompenserad IR & hyperinsulinemi

och

Icke kompenserad IR = diabetes - har då normala insulin nivåer men har hyperglukemi.

Question 6

Vilken typ av insulinresistens påverkar häst?

Answer 6

kompenserad IR & hyperinsulinemi - Hästar blir inte diabetiker.

Question 7

Hur vanligt är övervikt hos häst?

Answer 7

Väldigt vanligt, ca 20-50%.

svårt att se på hästar om de är överviktiga - Upp till 40% av djurägareunderskattar hästens hull!

Question 8

Vad har överviktiga hästar ökar risk för?

Answer 8

• Insulinresistens (IR)
• Förhöjt blodtryck
• Hyperlipemi
• Försämrad reprodukion - fertiliteten minskar
• Sänkt prestation
• Försämrad termoreglering - ffa på sommaren
• Intraabdominella lipom - ascessotion, ingen direkt koppling.

Question 9

Vad är en normalviktig häst på Body condition score (BCS)?

Answer 9

Normalvikt (BCS 4-5)

Question 10

Hur många skalor har BCS häst?

Answer 10

Body condition score (BSC) är en 9-gradig hullskala för häst.

• Normalvikt (BCS 4-5)
• Lindrig övervikt (BCS 6)
• Övervikt (BCS 7)
• Fetma (BCS 8)
• Grav fetma (BCS ≥9)

Question 11

Vad är viktigt att ha i åtanke när man bedömer hästar med BCS?

Answer 11

Skalan är utvecklad på Quarterhästar som är kompakta, finns därför individuella och rasvariationer. Den hästen man ska mäta kan ha en annan uppbyggnad än häntarna som skalan är framtagen då och är inte därför inte optimal, men är ändå den bästa vi har.

Blir även en subjektiv bedömning eftersom man bedömer det med syn och palpation.

Att använda scalan när man pratar med DÄ och säga att djuret hamnar på en viss scala tas ofta lättare emot än att säga at tman tycker djuret är tjockt.

Question 12

Vad är Cresty neck score (CNS)?

Answer 12

En skala 0-5 som bedömmer hur mycket nackfett hästen har.

Då det inte finns någon muskel över nackbandet är allt övanför det fett. Nacken ska vara rak, inte en bulle.

Question 13

Vad är en normal nacke i CNS skala?

Answer 13

• Normal nacke (CNS 1-2)
• Lindrig fetansättning (CNS 3)
• Kraftig fetansättning (CNS 4-5) - så mycket fett så fettet faller över och vinklar på en sida av halsen.

Question 14

Kan man använda viktband för att hullbedöma?

Answer 14

Att hullbedöma är inte alltid så lät och man kan kompletteras med viktband och andra kroppsmätningar.

Viktband är inte så bra för olika individer, men kan fungera för att mäta samma individ och se förändringar som skett. Kan vara bra att be DÄ raka där de mäter så de mäter samma ställe hela tiden, även se om man mäter på utandning eller inandning och mäter på samma varje gång.

Viktigt att om man använder mått band mäta runt bröstkorgen då bukomfången påverkas av vad de äter och korrelerar inte nödvändigtvis med kroppsfett - en häst som äter mycket bete och gräs som innehållet mycket vätska kommer bli rundare om buken.

Question 15

Hur mycket ska man minska fodret för viktminskning vid övervikt hos häst?

Answer 15

Fodra hästen 70 – 75% av energibehovet (baserat på målvikt). Men har man inte jättebråttom kan man börja på 80% och se vad som händer.

OBS!
Aldrig ge under 1 kg ts grovfoder (inkluderar halm)/ 100 kg kroppsvikt/dygn!
Aldrig banta dräktigt/digivande sto!

Question 16

Vad kan vara en svårighet med viktminskning hos häst?

Answer 16

Kan vara svårt att uppnå complience -djurägaren tycker ofta synd om sina hästar

Question 17

Hur ofta ska man följa upp viktnedgång?

Answer 17

var 2-4 vecka, följs upp med hjälp av hullbedömning, kroppsmätningar mid måttband.

Question 18

Vad är en förväntat viktnedgång för en häst?

Answer 18

0,5-0,7% minskning av ursprungsvikten /vecka

Question 19

Hur hanterar man de hästar som är “resistent” mot viktminskning?

Answer 19

Hästar som är ”Resistent” mot viktminskning kan man behöva minska till 60 – 65% av energibehovet. Dock endast i samrådan med djurhälsopersonal! Finns många risker med att minska så mycket. Rekomenderas inte att göras dels pga det blir väldigt lite tugg till hästen.

Question 20

Sammanfattnig övervikt - läs igenom

Answer 20

• Övervikt och fetma är vanligt i hästpopulation
• Fetma är kopplat till en ökad risk för en rad olika sjukdomstillstånd
• Det är vanligt att djurägare underskattar hästens hull!
• I regel är det rimligt att fodra hästen 70 – 75 % av underhållsbehovet för målvikten för att inducera viktnedgång.
• Vi behöver hjälpa, och stötta djurägare i samband med viktminskning hos häst
• Aldrig ge < 1 kg ts grovfoder*/ 100 kg kroppsvikt/dygn och aldrig banta dräktigt/digivande sto

Question 21

Vad är fång?

Answer 21

En Inflammation i hovens mjukdelar, Inflammation i lamellagret i hästens hovar. Lamellagret i hoven är det som ”fästet” mellan hovkapseln och hovbenet och inflammation i lamellagret ledet till en sänkt hållbarhet i lamellagret vilket innebär en risk för att hovbenet roteras och/eller sänks i hovkapseln. - Upphängningsanordningen” av hovbenet i hoven påverkas

Hästen får ofta ont på både fram (men kan även ha ont bak) och visar därför ingen regelrätt hälta och blir svårt att upptäcka.

Question 22

Orsaker till fång?

Answer 22

1. Endokrina sjukdomar som EMS och PPID – vanligaste!
2. Kraftfoderförätning / överintag av spätt (”färskt”) gräs
   
   • Massivt intag av stärkelse och socker som inte klarar av att tas upp och hamnar i gorvtarmen → feljäsning → grovtarmsacidos → bakterier dör och endotoxiner frigörs
   • Endotoxinemi ger ofta fång men man vet inte varför
3. Systemisk inflammation - Kolit, enterit, Kvarbliven efterbörd
4. Överbelastning - Tex vid annan skada i rörelseapparaten - ovanligt i sverige

Question 23

Hur bedöms allvarlighetsgraden av fång?

Answer 23

Vid klinisk bedömning av fång används Obelgrader - en skala 1-4 med ökad allvarlighetsgrad som bedömer alvarlighetsgraden

• Obelgrad 1: Skiftar vikt mellan benen, ingen hälta i skritt men korta steg i trav (lite hälta i trav)
• Obelgrad 4: Förflyttar sig endast vid tvång

Question 24

Vanliga kliniska symptom vid fång

Answer 24

• Skiftar vikten onormalt ofta
• Rör sig stelt, framför allt på hårt underlag
• Kan uppvisa sk. dubbelslag - oftast mer ont fram i tån, då de sätter ner bak först innan tån.
• Vill ej lyfta ben vid tex kratsning
• Ovillig att röra sig
• Fördelar vikt mot bakdelen, står med ”bakdelen under sig” - sågbocksställning, försöker avlasta fram hovarna
• Ligger mer än normaltLåggradig kronisk fång kan vara svårt att fånga upp, kan vara väldigt subtilt.Fång kan även vara så pass akut grav form att de måste avlivas.

Question 25

Behandling av fång

Answer 25

• Identifiera och behandla bakomliggande orsak
• Smärtlindring!
• Boxvila
• Mjukt underlag, ”Fångtofflor” (soft ride boots) - tar av skor och har tofflor som har gele i.
• Anpassad utfodring
  
  • Låg WSC(socker)-innehåll om insulinresistent
  • Fodra med hönät →längre ättid och slipper böja sig mot marken vilken kan vara smörtsamt för dessa hästar
  • ha vatten nära så hästen slipper gå
• Mental stimulans - blir ofta ledsna av att stå på boxvila
• Godkänd duktig hovslagare att verka hovarna när akuta fasen är över

Question 26

Vad är Ekvint metabolt syndrom (EMS)?

Answer 26

Hästar som har Insulinresistens (IR) och Hyperinsulinemi (onormalt höga nivåer av insulin i blod) och har en ökad risk att utveckla fång har EMS.

Question 27

Vad kallas det när hästar har IR och hyperinsulinemi?

Answer 27

Insulindysreglering - Kombination av IR och hyperinsulinemi

Question 28

Vilka hästar drabbas vanligast av EMS?

Answer 28

• Fetma (generell eller regional). Är ofta överviktiga eller lätta att de blir överviktiga. Är lättfödda hästar ”easy keepers”, dvs de behöver inte så mycket energi för att tillgodose sina behov.
• Raser som är lite mer “ursprungliga” (fjordhästar, islandshästar, ponnyraser mfl.)

Question 29

Varför har hästar med EMS en ökad risk för fång?

Answer 29

Insulin kan trigga fång. Hästar med EMS har IR och hyperinsulinemi vilket innebär mer insulin → ökad risk för fång.

Question 30

Leder fettma till IR?

Answer 30

Nej, beror på vad de äter. Alla feta hästar har inte EMS.

Question 31

Vad är den kliniska bilden vid EMS (Ekvint metabolt syndrom)?

Answer 31

• Regional eller generell fetma - Finns dock normalviktigahästar med EMS
• Ofta betesassocierad fång - Fång kan dock ske på annan tid av året när de äter hö

Question 32

Vilka diagnostiska tester kan man göra vid misstänkt EMS (ekvint metabolt syndrom)?

Answer 32

• Fasteprover - glukos och insulin
• Oralt glukostoleranstest (OGT)
• Meal tolerance test (MTT)
• Uteslut PPID som är en annan sjukdom som ger IR och fång (om klinisk misstanke föreligger!)

Question 33

Hur görs Oralt glukostoleranstest (OGT)?

Answer 33

Man efterliknar utfodring av kolhydratrik diet → kraftigt insulinsvar hos häst med EMS.

Hästen fastas i 8-12 h (vanligvis över natten så gör man provet på morgonen). Blodprov tas före, sedan ger man glucos kontrollerat genom munnen (Viktigt att det är glukossirap och inte något annat) och tar sedan blodprov efter 60-90minuter. Sedan Analys av glukos och insulin.

Question 34

Kan man lite på glukosanalys för att bedöma EMS?

Answer 34

Man kan inte kolla enbart på glukos eftersom den kan vara frisk trots hög spike, kan ha bra möjlighet att kompensera med insulin.

Question 35

Kan man lite på insulinanalysen för att bedöma EMS?

Answer 35

På insulinet är det lättare att se vilka som är sjuka eftersom de får väldigt höga insulinvärden vid OGT.

• Man har inte bara EMS - utan man har också olika grad av EMS

Question 36

Hur behandlas hästar med EMS(ekvint metabolt syndrom)?

Answer 36

1. Utfodring
   - Reducera mängden lättlösligt socker (WSC) och inducera viktminskning
   - Kan vara utamnande med underviktiga patienter med IR
2. Motion
   - Ökad fysisk aktivitet → viktminskning, bättre insulinkänslighet
   - Kan vara utamannande med patienter med fång då om de haft fång tar det ca ett år innan hoven har normal hållfasthet och bör tills dess inte ha ökad motion och belastning på hoven.

Question 37

Finns det medicinsk behandling för hästar med EMS (ekvint metabolt syndrom)?

Answer 37

Det är fortfarande på forskning nivå, men håller på att utvecklas medicinsk behandling med SGLT-2 hämmare.

Question 38

Vad ska man tänka på efter behandling är insatt för hästar med EMS (ekvint metabolt syndrom)?

Answer 38

• Det är viktigt med complience då mycket ansvar på djurägaren i behandling (foder och motion)
• Följ upp med OGT eller MTT (utfodringstest) efter klinisk förbättring!
• Har hästen blivit bättre, gör vi rätt saker? Efter viktminskning och korrigerad foderstat (I framtiden kanske efter insatt medicinsk behandling?)

Question 39

Hur fungerar motion som behandling vid EMS (ekvint metabolt syndrom)?

Answer 39

Ökad fysisk aktivitet = ökar insulinkänslighet

Dock används det ofta för låg intensiv träning, men få studier gjorda på detta.

Question 40

Hur ska hästar med EMS (ekvint metabolt syndrom) utfodras?

Answer 40

• Man ska ha ett lågt socker innehåll < 100g (10%) WSC/kg ts / dygn (allt foder)
• Sent skördat bete (mindre socker inehåll på sen botanisk ålder på växten)
• Foder med låg energi så man inte behöver ge en så liten mängd - öka ättiden.
• Undvik kraftfoder och bete då det är okontrollerat kaloriintag.
• Komplettera med mineraler
• bra hygienisk kvalitet viktigt

Normal- eller underhull? Komplettera med fett- och proteinrika fodermedel

Question 41

Hur kan man reducera WSC i vallfoder?

Answer 41

koncervering påverkar sockerhalten: ensilage har 75% lägre WSC än hö, och hösilage har 54% lägre WSC än hö.

Blötläggning av hö&hösilage kan minska sockerhalten. Dock osäker metod, ger minskar hygienisk kvalitet, samt löser äver ut vattenlösliga mineraler.

Ingen förändring av sockerhalten i lagrat hö(fjolårshö)- äldre hö har inte mindre socker.

Question 42

Är konservering eller blötläggning de bästa sättet för att få reducerad WSC i vallfoder?

Answer 42

Vad är den rekomenderade mängden WSC för friska hästar?

Nuvarande rekommendation (<10% WSC) ej tillräcklig för häst med kraftig IR.

Question 43

Räcker det att behandla hästar med EMS med utfodring?

Answer 43

Nej, Viktigt med övriga åtgärder: motion, långa ättider, viktminskning, ev. medicinsk behandling

Question 44

Kan hästar med EMS som behandlar rätt med utfodring fortfarande få fång?

Answer 44

Sjuka hästar som äter lågsocker foder kan ändå gå högt i insulin. Dvs de kan få fång trotts rätt hållning och behandling.

Ett bra sätt att kontrollera insulin nivån är utfodringstest där man testar insulin nivån på hästens vanliga utfodring

Question 45

Vilken MTT gräns är risken för fång?

Answer 45

MTT=mått på insulin

Går hästens insulin nivå över 200MTT har hästen väldigt ökad risk att få fång. Men även hur länge de ligger högt påverkar risken.

Man tror att man bör ligga under 100

Question 46

Kan hästar med EMS gå på bete?

Answer 46

Kanske om IS har normaliserats - Utvärderas med OGT eller MTT

Men viktigt att ha kolla på att den metabola ”grundstörning” kvarstår så var försiktigt!

Question 47

Vilka strategier kan man använda för att hästar med EMS kan gå på bete?

Answer 47

Kanske kan anpassa hagen, välja hagar med mindre socker plantor, mindre växter.

• Begränsa betestiden (1 – 2 h per dag) - Ponnyer kan äta 40% av sitt dygnsbehov på 2 – 3 h.
• Begränsa betesarealen - ”Strip grazing”, liten area
• Betesreglerare - som en “munkorg”, men inte alltid så effektiv.
• Strategisk betning? - Sockerinnehållet stiger under dagen, så ex bete tidigt på morgonen.

Question 48

Sammanfattning EMS - läs igenom

Answer 48

• Motivera djurägaren att utfodra hästen korrekt!
• Motivera djurägaren vid bantning, även när det går trögt!
  
  • Uppmana att föra träningsdagbok och anteckna hullförändringar.
  • Om de ser förändring ökar motivationen
• Korrekt hovvård viktigt vid fång

Question 49

Vad är Hypofysär pars intermedia dysfuktion (PPID)?

Answer 49

PPID = brist på dopamin

Question 50

Hur fungerar sjukdomen Hypofysär pars intermedia dysfuktion (PPID)?

Answer 50

Dopamin har en hämmande effekt på POMC från hypofysens Pars intermedia som hämmar ACTH-frisättning → påverkar frisättningen av kortisol från binjuren.

Iom PPID har de minskad dopamin→ minskad hämmning på ACTH → leder till ökad ACTH i plasma.

• OBS! PPID leder inte per automatik till högt kortisol, men de får störd frisättning av kortisol. Dvs man kan inte mäta kortisol för att sätta diagnosen

Question 51

Vilka hästar drabbas oftare av Hypofysär pars intermedia dysfuktion (PPID)?

Answer 51

Drabbar oftast äldre hästar! (>15 år)

Question 52

Tidiga symtom på Hypofysär pars intermedia dysfuktion (PPID)?

Answer 52

Nedsatt prestation, slöhet/håglöshet, Regional hypertrikos (ökad behåring, minskad fällning, - kan börja i jugulärfåran), minsad muskelmassa (överlinjen), fång

Question 53

Senare symtom av Hypofysär pars intermedia dysfuktion (PPID)?

Answer 53

Slöhet/håglöshet, fång, generell hypertrikos, försenad fällning, muskelatrofi, buskighet (tappar mycket muskler så bukmassan inte klarar av att hålla emot bukorganan och de blir runda om magen - men inte tjocka, är muskeltunna), PU/PD, Svettning, Återkommande infektioner, Regional fetma (ex regional fettkudda över ögat)

Question 54

Hur diagnoserar man PPID (hypofysär pars intermedia dysfunktion)?

Answer 54

• Mäter Plasma-ACTH. Är inte en optimal metod då det påverkas av många andra faktorer (som stress, annansjukdom, årsvariation; aug-okt säkrast diagnostik), men det är det bästa dignostiska testen vi har just nu - Blir säkrare om man provtar hästan flera gånger.
• Finns dexametasonhämningstest - ger kortisol och ser hur de reagerar - men görs inte så ofta på hästar.
• Man bör även testa Insulinresistens med OGT (Oralt glukostoleranstest), då Hästar som har PPID kan ofta ha insulinresistens och då ökad risk för fång. Behöver göra OGT för att få reda på om hästen även har detta och då ökad risk för fång. Kan göras samtidigt som blodprov för ACTH

Question 55

Hur medicinskt behandlar man hästar med PPID (hypofysär pars intermedia dysfunktion)?

Answer 55

Behandlas med Dopaminreceptoragonist - Pergolid (Prascend®)- binder till receptorn och låtsas vara dopamin. Ger klinisk förbättring på AT, prestation, svettning, päls, fällning, ev mindre episoder av fång - men osäkrt om det hjälper mot IR-dvs de kan ändå få fång.

Har mycket biverkningar: Inappetens(ofta övergående), Slöhet, depression, Diarré, kolik, Mild ataxi, Beteendeförändringar

Question 56

Varför är det viktigt att provta för både PPID och IR?

Answer 56

Utfodringen är olika beroende på om de har IR i samband med PPID - därför viktigt att provta för både!

Question 57

Hur ska man utfodra patienter med PPID (hypofysär pars intermedia dysfunktoin) och insulinresistent (IR)?

Answer 57

Hantera som en EMS patient med analyserat vallfoder med lågt socker innehåll: under 100g (10%) WSC/kg ts/ dygn, Sent skördat (botanisk ålder).

Undvik kraftfoder och bete

Komplettera med mineraler (vitaminiserat)

Långa ättider!

Fodra efter aktuellt energibehov - Dessa hästar är sällan överviktiga och snarare muskelfattiga (med regionala fettansamlingar). Kan komplettera utforingen med fett och protein.

Är ofta äldre patienter och kan ha tandproblem och behöver anpassa utfodrngen efter det.

Question 58

Hur ska man utfodra patienter med PPID (hypofysär pars intermedia dysfunktoin) och INTE insulinresistent (IR)?

Answer 58

Här är det inte lika viktigt med lågt WSC innehåll i fordet. Man vill utfodra efter aktuellt energibehov, Anpassas för att bibehållet hull och Komplettera med fett, protein och mineraler. Undvik kraftfoder

Är ofta äldre patienter och kan ha tandproblem och behöver anpassa utfodrngen efter det.

Bete?

Question 59

Omvårdnad för hästar med PPID (hypofysär pars intermedia dysfunktoin)

Answer 59

De behöver regelbunden:

• Hovvård – duktig hovslagare viktigt!
• Pälsvård (kan ha problem termoreglering- raka vid varm sommar ex.)
• Regelbunden provtagning, ACTH + OGT/MTT
• Har ökar infektionsrisk tills det är under kontroll! Så de behöver regelbunden: Tandvård, Vaccination, Träckprov för kontroll av parasitbörda, Övervakning för tecken på infektioner
• Kärlek och omvårdnad!

Question 60

PPID sammanfattning - läs igenom

Answer 60

hypofysär pars intermedia dysfunktoin

PPID hästar som får fång är insulinresistenta - Därmed känsliga för intag av lättlösligt socker (WSC)

Extra omvårdnad av PPID-hästar - Infektionskänsliga, tänder, pälsvård, hovvård –duktig hovslagare viktigt!

Behandling med Prascend, ”livslång behandling”

• Uppmärksamma djurägaren på vilka biverkningar som förekommer
• Blir hästen bättre? mycket biverkningar av LM så man kan behöva väga risk nytta- så man inte behandlar en häst för sjukdomen så mår dom igentligen sämre av biverkningar av medinen än av själva sjukdomen.

Regelbunden uppföljning under behandling
- Kliniska symptom
- Blodprov för plasma-ACTH
- OGT/MTT –är hästen fortsatt insulinresistent eller ej?

Question 61

Vad är Hyperlipidemi?

Answer 61

Lindrigt förhöjda blodfetter (normalt vid kortvarig svält), ej kliniska symptom

Question 62

Vad är Hyperlipemi?

Answer 62

• Så pass förhöjda blodfetter så man också har kliniska symptom
• Uppstår oftast till följd av minskat foderintag (hypofagi) under längre tid
• ev i kombination med andra sjukdomstillstånd (ex förstoppning, fasta)

Question 63

Vad ger ökad risk för hyperlipemi?

Answer 63

Insulinresistens har ökad risk att drabbas
- Därför att de har en hämmat upptag av fett i celler samt ökad nedbrytning av fettväv → högre nivå av blodfetter
- Dräktighet → blir per automatik Insulinresistens för att underlättar näringstillförsel till foster. Men om de från början är insulinresistenta och blir dräktig har men extra ökad risk.
- Systemisk sjukdom → frisättning av stresshormoner (adrenalin, kortisol) → Insulinresistens

Ökat energibehov har ökad risk då man har så hög ämnesomsättning
- Laktation/ hård fysisk träning / nedkylning
- slutar man äta under denna tid ökar risken för Hyperlipemi

Övervikt

Question 64

Varför är det farligt med hyperlipemi?

Answer 64

Anorexi + ökat energibehov + insulinresistens → Snabb mobilisering av fettväv (nedbrytning av fettväv) → Levern klarar inte av att transportera ut alla fettsyror → Ansamlas i levern → Leverförfettning. Även förfettning i njurar och andra organ.

Question 65

Klinisk bild vid hyperlipemi?

Answer 65

Ospecifikasymotom, Anorexi, Letargi, Svaghet, Ataxi, Diarré/koliksymptom, Ödem, Ikterus/hepatisk encephalopati (kan bero på att levern blir påverkas, eller att de är så mycket fetter så de konkurerar ut transporten av bilirubin)

Question 66

Hur se bildprov hos patienter med hyperlipemi ut?

Answer 66

Okulär besiktning av plasma (lipemisk plasma), Triglycerider förhöjda, Ofta förhöjda levervärden (då de har inlagring av fett i levern)

Question 67

Behandling av patienter med hyperlipemi?

Answer 67

Håll koll på riskpatienter för att kunna identifiera sjukdom tidigt. Är dom riktigt sjuka är det svårt att få bukt på - hög mortalitet, då de är svårt att få dom att äta.

• ”Bota” bakomliggande sjukdom - Behandla bakomliggande systemisk sjukdom, Kan kräva abortering, Avvänj föl
• Monitorera kroppsvikt, vätske-och foderintag, avföringens utseende, slemhinnor mm
• Öka foderintag -vad som helst som hästen kan tänka sig att äta! - Här täker vi inte på ökade risken för fång även om patienten har EMS, eller insulinresistens - vi behöver bara få hästen att äta!
• Glukos po alt. glukosinfusion eller kombinerad glukos/insulininfusion
• Dålig prognos vid långt gången sjukdom → avlivning

Question 68

När ska man ge patienter med hyperlipemi glukos? CRI (continuous rate infusion)

Answer 68

• Vid normoglykemi (4,5-5,5 mmol/L) - sätt på glukos
• Vi vill få en ökad endogen (kroppsegen) insulinfrisättning från pankreas↑ Upptag av blodfetter i fettväv↓ Nedbrytning och frisättning av fetter till blod

Mål vid CRI glukos: Blodglukos under njurtröskel ~ 10 mmol/L. Men behöver komma över detta för att få insulinfrisättning.

• Regelbunden provtagning av glukos

Question 69

Varför ska man inte koppla av och på glukosinfusionen?

Answer 69

Det blir då en glukos berg-och-dalbana

Question 70

När ska man ge CRI glukos och insulin?

Answer 70

Om patienten redan har hög insuln i blodet - hjälper då inte att bara ge glukos för de kan antagligen inte tillgodose sig det. Ger då insulin.

• Vid hyperglykemi orsakad av sjukdomsstress (kolik, endotoxinemi)
• Vid insulinresistens!
• Ge exogent insulin (insulin som inte görs i kroppen) - för att få igång kroppen att svara.
• Blodglukos under njurtröskel ~ 10 mmol/L
• Kontakta veterinär om glukos < 6 mmol/L → ökning av CRI glukos
• Behöver ha noga koll.

Question 71

Vad är målet vid glukos-& insulin

Answer 71

Tillräckligt hög koncentration av insulin för att få cellerna att svara!

↑ Upptag av glukos

↑ Upptag av blodfetter

↓ Nedbrytning/frisättning av fett från fettväv till blod

Question 72

Varför får glukos aldrig stanna så länge CRI insulin pågår?

Answer 72

Då kommer glucoset gå ner och kan få hypoglykemi.

DVS man kan ej koppla av infusion för motion/bete!

Question 73

Hur genomförs provtagning på patienter med glukos dropp?

Answer 73

• Dra alltid slask med spruta om man tar i kanyl innan du tar ditt prov - annars får man med glukosen som getts i infussion och får faskt värde.
• alt ta direkt blod med vacutainer.
• Analysera blod-glukos med snabb-glukometer

Question 74

Vad innebär det om glukosvärdet man tar ej stämmer övens med den klinisk bilden?

Answer 74

• Glukos mätarna är inte helt perfekta, om symtom visas - kör om testet
• Analysera glukos i plasma
• Informera ansvarig veterinär

Question 75

Vilka hästar får Hypoglykemi?

Answer 75

Dock kan föl få det pga deras egen glucos upptag är trög, och vuxna hästar med alvarlig leversjukdom - men FRÄMST hästar som står på insulin, fått för mycket insulin i förhållande till glucosen.

Question 76

Kliniska symptom på hypoglykemi

Answer 76

(glukos < 4 mmol/L)

• Blinkningar
• Huvudryckningar
• Slickar på inredningen - dom försöker få i sig något-
• Medvetslöshet och kramper i allvarliga fall

Question 77

Behandling av hypoglykemi

Answer 77

• Bolusdos av glukos 500 mg/ml (kan upprepas)
• Dos ordineras av veterinär

Question 78

hyperlipemi sammanfattning - läs igenom

Answer 78

Mycket allvarligt sjukdomstillstånd

• Viktigt att få patienten att äta, erbjud allt som finns!!
• Om hästen har normoglykemi → Glukos po eller CRI glukos (om de har normal glukos men bedöms ha hyperlipemi börja med att ge endast gulkos)
• Om hästen har hyperglykemi / insulinresistens → CRI glukos & insulin
• Risk för hypoglykemi, monitorera noga!
• Om glukos < 6 mmol/L → ökning av CRI glukos!
• CRI glukos får aldrig stanna så länge CRI insulin pågår → hypoglykemi

Question 79

Vad är Korsförlamning?

Answer 79

muskel smärta till följd av att muskeln byts ner och faller sönder

Question 80

Klinisk bild av korsförlamning?

Answer 80

• Muskelstelhet/smärta bakben bilateralt, varierande grad - ofta symetriskt (dvs båda benen), rump muskulatur ofta påverkas.
• Symptom uppkommer ofta under eller efter träning
• Spänd svullen muskulatur
• Svettningar, muskelfascikulationer - pga väldigt alvarlig smärta
• Tachypné, tachycardi
• Hästen blir liggande och kan inte resa sig
• Myoglobinuri - myoglobin (finns i muskelcellerna) spiller över i urinet - urinen blir missfärgad - röd/brun i färg.

Question 81

Vad finns det för former av korsförlamning?

Answer 81

Finns olika former, men har samma typ av symtom - Sporadisk form, Kronisk form

Question 82

Vad är sporadisk form korsförlamning?

Answer 82

Drabbar vilka raser som helst vid enstaka tillfällen

Question 83

Vad är Risk faktorer för sporadisk form korsförlamning?

Answer 83

• Träning efter en period av vila (oregelbunden träning) och överutfodring
• Elektrolytrubbningar
• Felutfodring (fiber↓ + ↑ WSC, stärkelse) - för lite fibrer, för hög mängd socker och stärkelse.
• Selen/Vitamin E-brist?

Question 84

Vad är Kronisk form av korsförlamning?

Answer 84

Återkommande episoder av korsförlamning

Sjukdomar som gör att man är överrepresanterad för att få denna korsförlammning återkommande är:

• Polysaccharide storage myopathy, typ 1 och 2 (PSSM1 och PSSM2)
• Recurrent exertional rhabdomyolysis(RER)

Question 85

Vad är Polysaccharide storage myopathy, typ 1 och 2 (PSSM1 och PSSM2)?

Answer 85

Lagrar glykogen på felaktigt sätt

• PSSM1: Genetisk mutation glycogen synthase 1 → konstant produktion av glykogen. DVS bygger glykogen hela tiden även när hästen inte behöver mer.
• PSSM2: Abnormal grening av muskelglykogen. DVS strukturell problematik, glukogenen byggs upp på felaktigt sätt→ både dessa är riskfaktorer för att ge korsförlamning.

Question 86

Vilka predisponerande faktorer finns det för Polysaccharide storage myopathy, typ 1 och 2 (PSSM1 och PSSM2)?

Answer 86

Ras (Quarter häst, Appaloosa, Paint, draghästar, Arab), Oregelbunden träning, Utfodring (↑WSC, stärkelse)

Question 87

Vad är Recurrent exertional rhabdomyolysis (RER)?

Answer 87

Abnormal intra cellulär reglering av calcium → onormal muskelkontraktilitet → leder till muskel sönderfall.

Question 88

Predisponerande faktorer för Recurrent exertional rhabdomyolysis (RER)?

Answer 88

Ras (fullblod, varmblodig travare), Unga individer, Nervöst temperament, Utfodring (↑WSC, stärkelse), Högintensiv träning, Stress

Question 89

Diagnostik av korsförlamning?

Answer 89

Klinisk bild i kombination med anamnes

typisk anamnes: häst varit i vila, sedan får väldig smärta efter arbete.

• Blodprov: förhöjda muskelenzymer (CK, ASAT) - muskel specifika enzymer som frisätts vid muskelskada.

På kroniska former kan man ställa diagnos utan förgöjd CK, ASAT:

• Gentestning (svanstagel), DNA koll - PSSM1
• Muskelbiopsifrån drabbade muskeln- PSSM1, PSSM2, RER

Question 90

Behandling i akutskedet av korsförlamning

Answer 90

• Boxvila och smärtlindring
• Reglera elektrolytrubbningar om föreligger
• Selen/Vitamin E om brist på detta är anledning till tillståndet(OBS - får ej överdoseras!)
• Vätsketerapi (utspädning av myoglobin) myoglobin kan vara njur toxiskt och skada njuren, risk för njurpåverkan. om man dässutom ger NSIAD som också är njurtoxisk och häster är dyhedrerad ökar riskerna.

Question 91

Behandling och profylax vid korsförlamning?

Answer 91

• Gradvis återgång till arbete när muskelsönderfallet har läkt av.
• Regelbunden träning (dagligen) och mycket hagvistelse (låg-WSC) så de kan röra sig mycket fritt
• Korrekt utfodring: Undvik överutfodring (ffa av socker), fodra efter aktuellt energibehov.
  
  • < 100 g (10%) WSC / kg ts/ dygn (ffa vid PSSM). Komplettera med fettrika fodermedel

Question 92

Sammanfattning korsförlamning - läs igenom

Answer 92

• Varierande grad av smärta/stelhet i bakben som uppkommer under eller efter träning
• En spontan och en kronisk form som drabbar vissa raser
• Behandling snarlik oavsett orsak till korsförlamning
• Utfodring en mycket viktig del i behandling samt profylax tillsammans med övrig omvårdnad

Förebyggande är: Regelbunden träning, mycket hagvistelse, fodra efter aktuellt energibehov = undvik överutfodring samt utfodring med höga mängder WSC och stärksel

Question 93

Vad är osteokondros (OC)?

Answer 93

• Störning i endokondral sossifiering hos unga individer som leder till defekter i ledbrosket → kan leda till hälta
• En av flertalet ortopediska utvecklingsrubbningar

Question 94

Symptom på osteokondros (OC)?

Answer 94

• Hälta, böjprovsreaktion
• Ledgalla
• Svårigheter att resa sig

Question 95

Predisponerande faktorer för osteokondros (OC)?

Answer 95

Man vet inte så mycket om sjukdomen än.

Ett komplext sjukdomstillstånd med fler predisponerande faktorer:

• Ras (vanligare på tex varmblodig travare, fullblod)
• Brist på träning
• Genetisk predisposition
• Snabb tillväxthastighet

Question 96

Vad kan Snabb tillväxthastighet påverkas av?

Answer 96

Tillväxthastigheten kan påverkas av nutrition. Överutfodring för snabb tillväxt → ökad risk för Osteokondros.

• Fri tillgång till foder → går upp mer i vikt
• Högt energiintag (150% av energibehovet) → snabbare ökning i vikt och tillväxthastighet
• Högt energiintag → obalans mellan viktuppgång och bla. skeletal tillväxt - skelettet är inte beredd att ta emot den ökade vikten → kan då predisponera för Osteokondros

Dock även studier som inte funnit samband mellan nutrition, tillväxt och förekomst av OC!

Question 97

Vad kan Hormonella obalans (ffa insulinresistens) hos föl påverkas av?

Answer 97

Kan påverkas av nutrition. Hög WSC och stärkelse diet → IR, hyperinsulinemi hos avvanda föl.

• Insulin och tillväxtfaktor hormon påverkar endokondralossificering av kondrocyter från föl in vitro, inkonsekventa resultat från in vivostudier. (Teoretisk finns det därav en koppling mellan utfodring med hög WSC + stärkelse diet och ökad risk för OC så kan vara bra att ha med sig- men de finnns inte tillräckligt med studier för att säga att det är så.)

Question 98

Vad kan en Obalanserad koncentration av protein och mineraler leda till hos föl?

Answer 98

Ev Brist på specifika aminosyror?, Obalanserad Ca/P-kvot? - Men mer forskning behövs!

Question 99

Nutritionella rekommendationer vid utfodring av individer i sin tillväxtperiod

Answer 99

• En balanserad foderstat baserad på vallfoder som supplement till mjölk
• Balanserat innehåll av råprotein och mineraler
• Undvik att överutfodra WSC och stärkelse till unga individer - Minskar också risk för övervikt, IR, magsår mm.

Question 100

När får hästar i regel leversvikt?

Answer 100

• Uppkommer i regel när över 80% av levern är skadad
• ovanligt med lever och njursvikt hos häst

Question 101

Vad är symtom på leversvikt hos häst?

Answer 101

Ospecifika symptom, de vanligaste är:

• Viktförlust
• Nedsatt AT
• Nedsatt Aptit -Anorexi
• Ikterus
• hepatisk encefalopati - neorlogisk/pykisk påverkan
• Kolik
• Fotosensibilisering - Det bildas vissa ämnen när opigmenterad hud möter solen som levern ska ta hand om. Gör de inte det kan det bli kemiska skador i huden. Kan bli stora sår på opigmenterad hud.
• Feber
• Ökad blödningstendens

Question 102

Behandling av hästar med leversvikt

Answer 102

• Understödjande är viktigast:
  
  • Vätsketerapi, korrigera syra/bas samt elektrolytrubbningar
  • CRI glukos (pga. anorexi) - tilsätta energi, men om levern är så skadad att de inte kan göra glucogenes kan de drabbas av hypoglykomi
  • Lactulos po. för att minska produktion av ammoniak
  • Sederingkan krävas tex vid HE (neurologiska symotom som head pressing, cirkelgång, krampar, beteendeförändring.)
  • Upprätthålla nutritionell status - viktigast!

Question 103

Vad är prognosen för hästar med leversvikt?

Answer 103

Patienter med kronisk leversvikt (fibros) generellt dålig prognos

Leversvikt kan läka av om det ex är toxiskt - ex om de ätit något på betet.

Question 104

Nutritionella rekommendationer för hästar med leversvikt

Answer 104

Stor brist på studier som utvärderar nutritionell påverkan vid leversvikt på häst! men nutrion kan vara viktigt vid leversjukdom och nedsatt leverfunktion.

Generella rekommendationer

• Dålig aptit –trugas!
• Högt kolhydratinnehåll, balanserat innehåll av råprotein
  
  • protein metabolismen → blidas anomiak → levern ska ta hand om annomiak = skadad lever= nedsatt funktion att ta hand om amoniak= hepatisk encefalopati
  • lättare att ta hand om kolydrater än protein
  • för lite protein→nedbrytning av egna muskler
• Små mål som fodras ofta pga. hämmad glukoneogenes (lever så skadad så den inte kan göra glukogeneses och då inte kan lagra glucos)
• Gärna bete (men skydd från sol pga. risk för fotosensibilisering)

Question 105

Vad är symtom på kronisk njursvikt hos häst?

Answer 105

ovanligt på häst

Symptom:

• Nedsatt prestation
• Viktförlust - ffa vid kronisk njursvikt
• Anorexi
• Letargi
• PU/PD
• Ventralaödem - pga förlorad proteiner
• Ful hårrem
• Halitosis - dålig andedräkt (i det här fallet pga minskad nedbrytning av annomiak)
• Gingivit, orala ulcera - sår i munslemhinnan

Question 106

Behandling för hästar med njursvikt

Answer 106

Understödjande:
- Vätsketerapi (ffa vid akutnjursvikt. Men kan även vara relevant för kroniska som akutiserats)
- Korrigera elektrolytrubbningar (bla. hypercalcemi, hyponatremi, hypokloremi, hyperkalemi) och metabolisk acidos
- Upprätthålla nutritionell status

Question 107

Vad är prognosen för hästar med njursvikt?

Answer 107

Långtidsprognos dålig på kronisk njursvikt.
Korttidsprognos bäst för individer där aptit och hull bibehålls!

Ofta är anledningen till att man avlivar är pga aptiten och de inte kan behålla hull.

Question 108

Nutritionella rekommendationer för häster med njursvikt

Answer 108

Målsättning = Bibehålla hull och aptit

• Vad hästen ”gillar” kan variera från dag till dag!
• Gärna bete! - de flesta hästar betar trotts att de inte mår bra, men vi är begränsade av våra årstider.
• Balanserat innehåll av mineraler och protein
  
  • Undvik vallfoder med högt kalcium och proteininnehåll (lucern, klöver) - vallfoder innehåller i regel mycket kalcium.
  • Njuren påverkas av mineraler och salt balansen. Gör sig av med kalcium via njuren, om njuren då inte fungerar som den ska kan kaciumet inte utsöndras ordentliget och det blir för mycket kalcium i blodet.
  • Rek: proteinintag om 1-1,5 g/kg/dag.
  • Minska utfodring med protein för att minska ansträngningen för njuret - urea som kommer från anomiak ska ut via njuren med urinen.
• Vallfoderstat kan behöva kompletteras med kraftfoder
• Omega-3 tillskott?
• B-vitamin (ev. aptitstimulerande effekt?) - osäker effekt
• Njurdiet foder är inte så väl dokumenterad på häst som på smådjur.