Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

DoDos 2 > Klinisk Nutrition GI, Lever > Flashcards

Klinisk Nutrition GI, Lever Flashcards

1
Q

Vad tar vi hänsyn till när vi bestämmer utfodring för GI symtom?

A

Grundlidandet och sjukdomstecken spelar roll för utfodringen. Vet vi varför djuret har problem så utfodrar vi där ifrån, annars utfodrar vi efter sjukdomstecken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ska man svälta djuret vid akut diarre?

A

Nej.

Länge antagits vara indikerat för att ”låta tarmen vila”. Men nu vet man att korrekt utfodring kan ge en hälsosammare tarmvägg och då troligen snabbare återhämtning

Tarmcellerna får till stor del sin näring från tarminnehållet → ingen näring → ingen delning av cellerna → tarmen mår inte bättre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad ska man göra först med Patienter som har akut diarre?

A

Behandla först för dehydrering och syra/bas-störningar.

Dehydrerad patient→ vasokonstruktion i tarmen → svårare att ta upp näringsämnen ur tarmen → värre diarre om inte uppvätskad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur ska man sätta igång akuta diarre patienter med foder?

A

Långsam igångsättning. Ge inte mer än 25-33 % av RER första dagen

Ge små portioner ofta. Minst 4 gånger per dag, gärna 6 gånger per dag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är det absolut viktigaste för patienter med akut diarré?

A

Vätska viktigast av allt!

Vätsketerapi, fri tillgång till vatten, övervaka hydreringsgrad (Både för att se hur de mår, men också för att avgöra när de är normalhydrerade och kan börja äta)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är den viktigate foderegenskapen vid Akut diarré (gastroenterit)?

A

Hög smältbarhet → så mycket näringsämnen som möjligt kan tas upp av tarmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad finns det för kommersiell diet vid Akut diarré (gastroenterit)?

A
  • Kokt kyckling eller fisk, keso eller ägg samt ris eller potatis (välkokt)
  • Ris innehåller en faktor som kan minska risken för sekretorisk diarré → kan vara fördelaktigt. Men hund och katt har sällan sekretorisk diarre.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur ska fett, protein och fiber halten vara vid Akut diarré (gastroenterit)?

A

Fett: Måttlig halt (Både låg till hög kan vara fördelaktigt) Man får anpassa efter patienten och dess sjukdomstillstånd.

    • Fett ger långsammare magsäckstömning, och vid GI-problem vill vi inte ha foder i magsäcken så länge.
    • Fett ger högre smaklighet och hög energikoncentration, och då bra för djur som inte vill äta. (Katt klarar generellt högre fetthalter)

Protein: Hög smältbarhet (ev hydrolyserat).

  • Ökad risk för utveckling av foderallergier vid tarmsjukdom (Tarmen är extra reaktiv)
  • Diarre kan vara symtom på agllergi

Fibrer: Relativt lågt innehåll av fiber. De minskar smältbarheten och energidensiteten, men behövs för en god tarmhälsa.

  • Fermenterbara fibrer i liten mängd i princip alltid fördelaktigt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur ska elektrolyterna (Na, P, K) i fodret vara vid akut diarre (gastroenterit)?

A
  • Över minimibehov då de ska ersätta elektrolyterna som förloras.
  • Ev tillskott av Glutamin om växtbaserat foder (Glutamin = aminosyra som är energisubstrat för enterocyter).
  • Ev arginin - Kan förbättra immunsystemets funktion men normal mängd i foder bör räcka.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad finns det för olika Tarmstödjande medel?

A

Probiotika = Levande mikroorganismer

Prebiotika=Näringsämnen för bakterier

Synbiotika= Innehåller både pro-och prebiotika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur fungerar probiotika?

A

teorier är: Konkurrerar ut patogena bakterier, Producerar antimikrobiella substanser, Förbättrar tarmväggens barriärfunktion, Påverkan på immunsystemet i tarmen, Ökar upptaget av mikronäringsämnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur fungerar Prebiotika?

A

Substrat för vissa positiva bakterier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad finns det för övriga tarmsödjande tekniker/medel?

A
  • Ris- eventuell faktor, lättsmälta kolhydrater
  • Lera- binder upp toxiska substanser och tar med ut ur systemet
  • Elektrolyter- djuret förlorar massa elektrolyter när de har diarre
  • Lättsmält energi- ris, maltodextrin mm
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka krav finns det från lagstiftningen om foder vid akut diarré?

A

Särskilt näringsbehov: Minskade absorbtionsstörningar i tarmsystemet (helfoder)

Viktiga näringsegenskaper:

  • Mycket lättsmält föda.
  • reglerad natrium, kalium och vatten mängd.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur kan bakomliggande orsak tilll kronisk diarré påverka valet av foder?

A
  • Om bakomliggande sjukdom känd behöver man anpassa efter detta.
    • Tex pancreatit, lymfangiektasi (tarmens lymfkärl är dilaterade) – Lågt innehåll av fett
    • PLE (kroniskt tillstånd där djuret förlorar protein till blodet) - Troligtvis bra med lågfettfoder
    • Fodermedelsallergi – Allergifoder
    • Annan sjukdom?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka foderegenskaper bör foder till patienter med Kronisk diarré ha?

A
  • Hög smältbarhet: ska kunna ta upp näringsämnen bra
  • Protein: Många djur svarar bra på hydrolyserade proteiner eller ny proteinkälla - men börja inte med detta direkt om trasig tarm → Större risk för allergi
  • Fett: Som regel relativt låg fetthalt, (sällan dessa är helt inappetenta)
  • Ev tillskott av omega 3-fettsyror pga den antiinflammatoriska egenskaperna
  • Fibrer: relativt lågt då de minskar smältbarheten. MEN vid fiberresponsiva diarréer kan de bidra till bättre tarmhälsa och ska ha lite högre halt (ca 20%)
  • Men viktigast av allt – Individuellt!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är Kolit?

A

Kolit = inflammation i grovtarmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

foderegenskaper vid kolit?

A
  • Måttligt energiinnehåll
  • Protein: Medel till högt (anpassa efter om de kan läcker protein från tarmen), Hög smältbarhet så att de inte kommer vidare proteiner till grovtarmen då de är här de har problem. Ny proteinkälla eller hydrolyserat
  • Fett: Måttliga halter
  • Fiber: Hög eller låg beroende på patientens kliniska svar
19
Q

Vad gör Gastrin?

A

Gastrin påverkar saltsyrakoncentrationen. Ju mer gastrin vi har desto mer saltsyra kommer vi få. saltsyra → pHt minskar i magsäcken

20
Q

Vad påverkar magsäckstömningens hastighet?

A

Fett och höga koncentrationer av peptider gör att vi tömmer magsäcken långsammare

21
Q

Hur vill vi att amgsäckstömninen ska fungera?

A
  • Vill vi ha en långsam magsäckstömning → fett och protein bra
22
Q

Vad kan Peptiders och fettsyrors ha för påverkan på magtäcken?

A
  • Peptider i magsäcken påverkar och ökar gastrinnivåerna → mer saltsyra → lägre pH i magsäcken
  • Fettsyror töms till duodenum → påverkar CCK → triggar galla + pancreas skickar ut enzymer
23
Q

Vad är foderegenskaper som bör finnas i foder för Gastrit?

A

Protein: Måttliga halter. Hög smältbarhet

  • För mycket protein → Gastrin ↑ → Sänker pH i magsäcken
  • Enstaka / hydrolyserade proteinkällor är fördelaktigt

Fett : Ej högre än måttliga halter fett (Fett fördröjer magsäckstömning och vi vill inte ha mat kvar i magen)

Fibrer: Lågt, Undvik lösliga fibrer (Fördröjer magsäckstömning)

Elektrolyter: K, Cl och Na viktigt att kommer över miniminivåer

24
Q

Gastrit- utfodring

A
  • Ge flera mindre mål men oftare
  • Våtfoder är att föredra då det minskar tiden digestan befinner sig i magsäcken.
    • Värm gärna maten lite innan utfodring → Minskar tiden maten är i magsäcken
    • Om inte våtfoder går att få till – blöt gärna torrfodret
25
Q

Utfordning vid Pancreatit

A
  • Syftar till att minska pancreas stimuli att utsöndra enzymer och ge pancreas chansen att vila lite
  • Om kraftiga kräkningar – ev kräva parenteral näring men detta ovanligt
  • Svält inte långa perioder (dåligt för tarmen, predisponerande faktor för pancreatit och Kan öka risken för hepatisk lipidos hos katt)
  • Om anorexi kan sond övervägas
  • Om varit inappetens/anorexi – försiktig igångmatning (Börja med ca 25 % av RER)
26
Q

Pancreatit- foderegenskaper

A

Hög smältbarhet!!

Fett: lågt! (stimulerar CCK → pancreas enzymer stimuleras)

  • Hund: <10 %
  • Katt: ofta ca 15-25 %, lägre vid ex övervikt eller hypertriglyceridemi

Protein: Måttliga nivåer då höga aminosyranivåer stimulerar utsöndring av pancreasenzymer

  • Hund: Ca 15-30%
  • Katt: Ca 30-40 %

Kolhydrater: högre andel

Antioxidanter har visat sig på humansidan kunna ha effekt på tillfrisknandet

B12 tillskott

27
Q

Orsaker till förstoppning

A

Många orsaker till liknande problem

Dehydrering, Njurproblem, Felaktig utfodring, Benkoprostas (att de ätit stora mängder ben), Brist på motion, Smärta, Fickbildningar

28
Q

Vad kan förstoppning leda till?

A
  • Kan få vattnig diarré pga vätska som passerar runt stoppet
  • Kan bli en ond cirkel→ de har ont eftersom de är förstoppade → vill inte gå på toa → ännu mer förstoppning
29
Q

Vad ska man börja med när det gäller förstoppning?

A

Jätteviktigt att börja med att lösa stoppet! Vätsketerapi, Medicinsk behandling, Ev lavemang.

Till en början mycket små portioner energirikt foder med hög smältbarhet- ex foder som passar vid akut diarre

30
Q

Förstoppning foderegenskaper när stoppet löst.

A

Högt fiberinnehåll ofta lämpligt: Kombination av fermenterbara(förbättra mikrofloran) och icke fermenterbara fibrer (öka peristaltiken), hög halt lösliga fibrer - Långsam övergång till hög fiberhalt för att inte få biverkningar (Minimun 7 % fibrer)

31
Q

Vad ska man ge om man inte kan byta foder?

A

Fibertillskott tex visiblin-pulver, men I allmänhet bättre att byta foder än att addera fibrer.

32
Q

Vilka patienter med förstoppning ska man inte ge fiberrikkost?

A

Inte till patienter med megacolon eftersom de inte kommer kunna kontrahera sin colon på rätt sätt

33
Q

Förebyggande till förstoppning

A
  • Vatten - Våtfoder, Olika vattentillgångar, Smaksätta vatten
  • Försiktig med mängd ben. Ge ej ben till predisponerade.
  • Motion!
  • Om övervikt – gå ner i vikt
  • Åtgärda grundproblem om går
  • Katter behöver en god miljö i sin låda – anpassa individuellt
34
Q

Vad ska man ta hänsyn till vid val av foder vid leversjukdom?

A

Ta hänsyn till djurets patologi vid val av foder - Leversjukdom är ett brett spektrum och det finns inget foder som är ”bra mot allt”

35
Q

Vad är målet med urfodringen vid leversjukdom?

A
  • Tillräcklig mängd näring
  • Stödja regeneration av skadad vävnad
  • Sakta ner progressiva sjukdomar
  • Lindra och motverka ytterligare komplikationer
36
Q

Vad för egenskaper bör foder till patienter med leversvikt ha?

A

Leversvikt= levern fungerar inte längre.

Energi: Högt energiinnehåll - Minska att djuret bryta ner sina kroppsegna aminosyror och Motverkar användningen av inlagrade fettreserver.

Protein: Högkvalitativa proteiner med hög smältbarhet. Måttliga halter generellt bra (För lite→ katabolt stadium dvs muskler bryts ner, För mycket → mer restprodukter tex ammoniak.

Bör inte använda protein som energi

Fett: Generellt måttliga halter - få upp energiinnehållet

Kolhydrater: Hög smältbarhet. Ofta hög andel då behöver mycket energi

  • Vid vissa tillstånd behövs foder med lägre kolhydrathalt och/eller mer komplex karaktär
37
Q

Vad ska foder för leversvikts patienter innehålla för vitaminer och mineraler?

A

Vitaminer

  • Ökad mängd vattenlösliga vitaminer - pga de förlorar mer iom PU/PD samt minskad lagringskapacitet
  • Ofta högre halter fettlösliga vitaminer - pga lägre lagringskapacitet (fettlösliga vitaminer lagras i levern)

Mineraler

  • Lägre halter koppar och järn då risk för ansamling

Antioxidanter

  • Ofta högre halter av ex zink, vit E och C - Pga ökat behov vid cellskada och inflammation i levern samt minskad lagringsfunktion i levern
38
Q

Vad kan man ge för tillskott till patienter med leversvikt?

A

Tillskott av tex Silymarin och SAMe kan vara fördelaktigt. Detta är specifika antioxidanter som har visat sig vara bra vid leverproblem

39
Q

Vad säger lagstiftningen om diet foder vid leversjukdom?

A

Särskilt näringsbehov: Understödjande av leverfunktionen vid kronisk leversvikt (leverinsufficiens)

Viktiga näringsegenskaper: Måttlig proteinhalt och Utvalda proteinkällor. Rekommenderad smältbarhet hos protein i födan ≥ 85 %

40
Q

Hur ska man ufoder vid ”höga levervärden”?

A
  • Ingen specifik sjukdom- kan skilja sig från patient till patient
  • Oftast inte lämpligt med ”leverfoder” eftersom de inte är utformade efter dessa behov
  • Hög smältbarhet (ofta behöver vi inte tänka på lågt protein eller liknande), Relativt högt energiinnehåll
  • → Ofta lämpligt med tex foder för GI-problem alternativt hydrolyserade foder (Hydrolyserade foder extra bra om de har problem med gallstas)
41
Q

Vilka foderegenskaper ska foder för Hepatisk lipidos ha?

A

Energi: Relativt högt energiinnehåll

Protein: Måttlig till lite högre halter protein eftersom katterna behöver tillverka sina transportproteiner för att få bort fett från leven. Tillräckliga mängder arginin och taurin viktigt!

Kalium: Relativt höga halter då riskerar hypokalemi

Klorid: Relativt låga halter för att minska risk för ascites

L-karnitin: L- Karnitin hjälper till att öka fettomsättningen i mitokondrierna och har visat god effekt vid hepatisk lipidos

42
Q

Hur ska man utfodra vid Hepatisk lipidos?

A
  • Kräver ofta sond!
  • Frekvent utfodring med små mängder varje gång
  • Försiktig igångmatning för att undvika refeeding syndrome - ca 25 % av RER första dagen sedan försiktigt öka med ca 25 % av RER per dag om tolererar utfodring väl
43
Q

Vad för foderegenskapet ska finns i foder för Portosystemiska shuntar/hepatisk encephalopati?

A
  • Energi: Relativt högt energiinnehåll
  • Protein: Låg andel protein (Vegetabiliska protein eller mjölkprotein bäst)
  • Kolhydrater: Relativt högt innehåll
  • Fibrer: Lösliga fibrer kan vara fördelaktiga eftersom de kan plocka upp ammoniak och ta med sig detta ut
44
Q

Vid vilka tållstånd ska man utfodra med dietfoder för leversjukdom?

A

Leversvikt och Portosystemiska shuntar/hepatisk encephalopati

DoDos 2 (26 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions