Ultraljud, DT, MR, Scint

Question 1

Vad är utraljud?

Answer 1

Ultraljud är ljud vi inte kan höra. Det är vågrörelser som svänger väldigt mycket på mycket hög frekvens (mekaniska vågor)

Question 2

Vad kan man använda ultraljud till?

Answer 2

Vi kan se insidan av organen med UL. Man kan se om det finns vätska.

Fungerar som ett komplement till konventiell röntgen och kan ersätta kontrast undersökningar (ofta görs kontrast för att se främande kropp, men UL är säkrare och smidigare sätt att se detta).

Question 3

Vad kan vara negativt med UL?

Answer 3

• Mycket beroende av användaren
• Tar mer tid än en röntgenundersökning (men kortare än kontrast undersökning)

Question 4

Hur ska man förbereda för ett UL?

Answer 4

Lugnt, svalt, mörkt rum.

Skön dyna, värme

Justerbara stol och bord, justerbara - Tänk på arbetsställningen!!

Question 5

Hur föreberder man djuret är UL?

Answer 5

Sedering - ej på hjärtUL.

Raka - I pälsen finns det massa luft därför viktigt att raka

Sprit och gel är viktigt för bra kontakt

Question 6

Varför ska man sedera vid UL?

Answer 6

Muskelaturen kommer hålla emot oavsätt hur snäll djuret är, gör det svårt att komma åt och se, därför är det att föredra att sedera.

Question 7

Hur fungerar ultraljudsproben?

Answer 7

Innehållet Piezo-elektriska kristaller. Ström/puls går ut genom kistrallerna och dom slappnar av och ändrar form och gör att de skickar ut ljudvågor, studsar mot patientens organ och går tillbaka till proben → läser av det som en bild.

Question 8

Vad finns det för olika ultraljusproben?

Answer 8

Olika probform, olika frekvens

Låg frekvens = når djupt men ger sämre detaljupplösning (bra för stora djur)

Hög frekvens = når inte lika djupt men ger bättre detaljer

Question 9

Vad ser man med UL?

Answer 9

Sagitalt (längdsnitt) - Det man ser är en tvådimesionell bild som blir tredimisionell eftersom man kollar igenom hela organet för att skapa sig en bild

Transversalt (tvärsnitt)

Question 10

Vad är organens ekogenicitet?

Answer 10

anekoisk (svart) - inget eko

hypoekoisk (grå toner)

hyperekoisk (vitt)

Question 11

Vilken ekogenicitet är vätska i UL?

Answer 11

Vätska, t ex urin → anekoisk (svart)

Question 12

Vilken ekogenicitet är organ som Njurens medulla, Njurcortex, Lever, Mjälte, Prostata, Njursinus?

Answer 12

hypoekoisk

Question 13

Vilken ekogenicitet är skelett och gas?

Answer 13

hyperekoisk (vitt)

Question 14

Vad kan man ta för prover med UL?

Answer 14

FNA (finnålsaspirat) - Kanyl, Kanyl och spruta

Biopsi - Fri hand/guide, Biopsi instrument

Question 15

Vad finns det för skillnad mellan röntgen och ultraljud?

Answer 15

Röntegn: Är joniserad strålning, olika vävnad bromsar strålningen olika mycket. Ger en momentan bild, Blir summation av tätheter. Behövs kunnig DSS för bildtagning, Bilderna kan undersökas upprepade gånger närsomhelst

Ultraljud: Reflektion och absorbtion av ljudvågor, ger kontinuelig bildinsamling och bedömnings görs samtidigt som undersökning. Två dimensionellt tvärsnitt, får 3D bild genom att flytta på bilderna. Kräver kunnig veterinär vid undersökningen

Question 16

Vad är DT?

Answer 16

Datortomografi- DT avbildar i skikt och ger en3D bild. (CT och DT är samma sak) Man får ett större djup i bilden, och man kan scrolla vidare i bilden för fortsätta se mer.

• Mått på organens täthet i förhållande till vatten.

Joniserande strålning, mer strålning än röntgen då det är längre tid. Personal ska ej vara i samma rum under undersökningen.

Djuret ska vara sövt

Question 17

Kan man göra DT på häst?

Answer 17

Det är väldigt meckigt men går, Det finns även stående också vilket är bättre för häst

Question 18

Hur fungerar DT med täthet?

Answer 18

Med DT kan vi få ett mått på tätheten och gör att vi kan se skillnad på vätska och mjukdelar.. Jämnför alla vävnaden med vatten (vatten är 0).

• Luft, gas - minst
• Fett
• Mjukdelar - vätska
• Skelett
• Vattenlösligt jodbaserat kontrastmedel
• Bariumsulfat
• Metall - mest

Question 19

Vad har DT för gråskalor?

Answer 19

DT bilden visar enorma mängder gråskalor, därför kan vi välja att bara visa en del av gråskalan beroende på vad man är intresserad av. (Olika fönster beronde på vävnad vi är intresserade av)

Question 20

Exempel på när DT kan användas

Answer 20

• En fördel med CT är att man kan skapa 3D rekonstruktioner
• Används för tex missbildningar i kärl, vid komplicerade frakturer eller liknande

Question 21

Vad är en risk med DT?

Answer 21

mer strålning

Question 22

Vad är Magnetoresonanstomografi- MR?

Answer 22

Tar bild av mittplanet.

MR är bra för mjukdelar.
Visar leder, senor, fyllnad.
Har olika frekvenser som är bra för olika saker.
(ex gör vätskan grå/svar på bild -bättre för anatomi. vätska blir vitt - bättre för diagnos. Paramagnetisk kontrast gör att man kan se förändringar.)

Har olika stark magnet - Högre magnetstryka ger i regel en bättre bildkvalitet. Men också väldigt mycket dyrare.

Question 23

Hur fungerar Lågfälts magnet (MR) vid scanning av hästben? och var scannar man ofta med MR?

Answer 23

Vid scaning av häst ben: sederade men står upp.

Scannar mycket hovar, hjärnor, ryggmärg - där vi har ben i vägen.

Question 24

Hur fungerar MagnetResonansTomografi?

Answer 24

Spole sätts omkring det man ska undersöka. Den skickar ut och läser in radiovågor.

Magneten skapar ordning i protonerna -> spolen skickar ut radiovågor som ändrar ordninge -> vågorna slutar och ordningen går tillbaka -> uppfattas av spolen och det blir en bild.

Väte är en bra magnetisk vektor- Väte finns mycket i kroppens vävnader och många patologiska förändringar.

Man sätter på och av radiofrekvensern, magneten är på hela tiden.

Maskinen är känslig för radiovågor osv därför måste det stå i specifika rum osv.

Question 25

Vilka risker finns det med MR?

Answer 25

Det är ingen joniserad stråling, men då det är ett väldigt starkt magnetfält som kan vara farligt om det kommer i kontakt med metal.

• Därför viktigt att ta av alla metaler, inte gå ni om man har pacemakers, inopererad metal kan påverkas ex.
• Man får som obehörig inte gå in. Måste ske tillsammans med utbildad personal

Question 26

Vad är Scintigrafi och hur fungerar det ?

Answer 26

joniserade stråling injeceras i kroppen. Det är Radionuklotid som sänder ut gammastrålning, De kopplas till en annan molekyl som kallas radiofarmaka som sedan binder till osteoplaster (Där det finns mycket osteoplaster tyder det på tecken på inflammation) - Radiofarmakan kommer bindas till där vi har inflammation/ trauma i ben. Detta filmas med gammakamera.

Tar ganska lång tid - 90 sek/ bild

Blå: lite stålar - ingen tecken på inflammation

Röd: högst stålar - tecken på inflammation

Man får jämföra benen, ofta strålar de lite ändå.

Question 27

När använder man scintigrafi

Answer 27

• Kan användas för studier av kontinuerliga händelser och statiska skeenden
• Fysiologiska förändringar
• Vanligast är skelettscintigrafi när det gäller undersökning av djur ex när man har halt djur men osäkert var hältan kommer från.
• Kan se förändringar tidigare än röntgen.
• Dynamisk studie, insamling av bilder för att undersöka njurfunktion (glomeruli filtration rate = GFR) - dvs Mäter utsöndrignen från njurarna för att mäta njurfunktionen. Kan göras om man ska operera bort en njure och behöver veta att den andra funderar. Men detta kan man se hur njurarna fungerar var för sig. (blodprov visar hur de fungerar tillsammans)

Question 28

Vad är viktigt att tänka på när det gäller riskfaktorer för stålning?

Answer 28

scintigrafi: kommer bli bestrålad om man jobbar med detta då man inte kan sydda sig helt mot detta med hjälp av förkläde.

viktigt med avstånd, och så lite tid som möjligt.

Man får extra utbildning om man jobbar med det och det övervakas kontinuellit hur mycket man blir utsatt för.

Urin och avföring från dessa djur blir radioaktivt avfall.