Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

DoDos 2 > Röntgen > Flashcards

Röntgen Flashcards

1
Q

Vilka två grupper delas strålning in i?

A

Joniseande stråling (röntgen) och icke joniserad strålning (ljus, radiovågor)

Joniserande stråling: kan påverka vävnad, kan skada vävnad.

  • Ultraljud: ljud med kort våglängd, icke joniserande strålning
  • Magnet resonans tomografi (MRT): radiovågor som stör protoner i ett magnetfält
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad används bilddiagnostik till?

A

Används som stöd för en diagnos, och att reducera antalet differentialdiagnoser.

Det måste finnas en tydlig medicinsk indikation, en fråga som bilddiagnostiken kan ge svar på. Man får ej utsätta djur för strålning utan anledning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka fördelar har röntgen som bilddiagnostisk metod?

A
  • Ger en bild av patienten som kan behållas, arkiveras, skickas för utlåtande mm.
  • Snabbt och relativt billigt (jämfört med andra tekniker).
  • Till stor hjälp för diagnostiken.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad betyder attenuering?

A

Bromsa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur delas nyansen av röntgen bilder in och vad beror de olika skalorna på?

A

Röntgen har olika grå nyanser. Delas in i olika tätheter. Vit-grå-svarta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad bestämmer vilken gråskala som vävnaden på bilden får?

A

Vilken grå skala en vävnad får beror på densiteten (elektron densiteten.)

Ju mer elektroner ett ämne har ju mer bromsar det röntgen strålningen: mer attenuering

Ju mer ämnen med mycket elektroner ju vitare på bilden.

Ökad vävnadstjocklek ger mer attenuering - samma vävnad kan bli olika färg om de är olika tjocka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilken färg får luft, gas på röntgen bilder?

A

svart - Luft och gas har lägst täthet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilken färg får fett på röntgen bilder?

A

mörkgrått

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilken färg får mjukdelar och vatten på röntgen bilder?

A

ljusgrått

kan inte skilja mjukdel och vätska på röntgen bild

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilken färg får skelett/mineral på röntgenbilder?

A

ljusljus grått/mörkt vitt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilken färg är metal på röntgen bilder?

A

Helt vitt - ljusast

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur fungerar röntgen röret? - läs igenom

A

glascylinder som inehåller vaccum och metaldelar.

Finns en minus pol (katod) och en plus pol (anod)

För att ta bild kopplar på ström på minus polen, så ett moln av elektroner bildas (vid den lilla gula delen). Sätter på en spänning så att molen flyger mot anden och när de träffas bildas värme och röntgenstrålning. Plus polen snurrar så att värmen ska sprida ut sig. Trycker ner knappen lite och då börjar anoden snurra innan.

strålningen går ut och genom patienten.

Hålet som släpper ut strålningen kan vi kontrollerna och bestämma hur stort strålfält vi har.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad menas med exponering?

A

Ett samspel mellan kV (kilovolt) spänning och mAs (milliamperesekund) strömstyrka och tid. Ställs in vid röntgen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är mAs?

A

mAs är strömmen, när vi ändrar mAs värdet ändrar vi antalet elektroner och påverkar svärtan i bilden. (ffa analoga bilder)

högre mAs = högre svärta

mAs är också exponeringstid (mAs=milliamperesekund). Så om man har en hög mAs är risken att bilden blir suddig om man har rörelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är kV?

A

kilovolt- spänningen

påverkar hastigheten av elektronerna (ej antalet)

Påverkar gråskalorna/kontrasten på bilderna. men även viss effekt på svärtan

Högre kV = mer gråtoner / lägre kontrast
Lägre kV = färre gråtoner / högre kontrast/ mer svart-vit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad menas med kV-mAs kombinationer?

A
  • Exponeringen är en kombination mellan kV och mAs.
  • För optimal information från bilden krävs finjustering av förhållandet mellan mAs och kV.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är grundtekniken för röntgen av Thorax?

A

hög kV (för att vi vill kunna se skiftningar (små gråa områden i lungan) och låg mAs (då man har rörelse i lungan vid andning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är grundtekniken vid röntgen av abdomen?

A

medel kV och medel mAs

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är grundtekniken vid röntgen av skelett?

A

låg kV och hög mAs då vi vill ha kontrasrika bilder, och då vi inte ska ha rörelse så vi kan ha högre mAs

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är viktigt när det gäller avståendet mellan fokus på röntgen röret och mottagarenheten?

A

Viktigt att detta är konstant - Höjden kommer vara fast och röntgenbordet höjs och sänks istället (På häst är det dock rörligt och kan flyttas)

Avståndet har betydelse för avbildningsgeometri och svärtningen - objektet kommer förstoras och få oskarpa kanter om man är för nära - om man är längre ifrån behöver man höja exponeringsvärdet då röntgenstrålningen blir mindre ju längre bort man kommer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Olika namn på mottagarenheten

A

kassett, bildplatta, detektor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är röntgen relief?

A

Bildplattan får info om de olika kontrasten bilden ska ha - diagram av hur bilden ska se ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är skillnaden på detektor och bildplatta?

A

Båda är digitala tekniker.

Detektorn - skickar bilden direkt till datorn.

Bildplatta- lägg i framkallningsmaskin som sen skickar den till datorn.

Bildplattorna är fortfarande lite bättre när det gäller detaljer och små delar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Digital teknik- bildplatta : läs igenom

A
  1. Innehåller fosfor som bestrålas och en elektron flyttar på sig
  2. När den sedan framkallas så stoppas den in i läsaren med laser → elektronen hoppas tillbaka och det utsöndras ljus
  3. Ljuset leder in i ett PM-rör och leder vidare till en konverterare som gör om det till en digital bild
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur ser en underexponerad bild ut?

A

Bilden ser kornig ut, Vissa delar blir oskarpa, som gryniga och då svårläsliga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hur ser en överexponerad bild ut?

A

Höga värden är svårare att urskilja på digitala röntgen bilder eftersom datorn kompenserar. Men vid överexponering (hög mAs) har man utsatt patienten för onödigt mycket strålning

På analoga bilder blir överexponerade bilder svarta. Mjukdelarna försvinner?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Har analog eller digitala bilder bättre detaljupplösning?

A

Analog. Men då de är så opraktiska används de ej.

  • Upplösning mäts i linjepar per millimeter (lpm)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Har digital eller analog bild bättre kontrastupplösning?

A

Digital, man kan tex skilja vissa mjukdelar bättre på digital bild. (ex se brosk)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är risken med att processa bilderna i efterhand?

A

Risk att man processar bort vissa detaljer i bilden beroende på hur man hanterar den. Ex att man bearbetar bilden så mycket så man får ett tydligt och skarpt skelett men processar istället bort mjukdelar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Ska mjukdelar synas på röntgen bilder?

A

Ja, mjukdelar behöver finnas med på bilden. Man ska kunna se konturen av mjukdelen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad kan hända om man röntgar metal implantat?

A

Vid röntgen av delar med metal implantat kan man få kantförstärkning. Det blir då en mörk zone längst kanterna på implantatet. Om man får inflammation eller att implantatet fyttat på sig får man minskad täthet runt, vilket också visar sig som en mörk zone, om man då har kantförstärkning kan det vara svårt att veta vad som är vad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Varför är det viktigt att alltid använda rätt exponeringsvärden trotts att datorn kan processa bilden?

A

Vid analog teknik är det ett smalt intervall i exponeringvärden för att få en diagnostisk bild medans vid digital teknik är detta intervall betydligt bredare eftersom datorn i processningen kan förstärka små kontrastskillnader så de blir synliga för ögat. Men av strålskyddsskäl är det mycket viktigt att detta inte missbrukas och att man ALLTID använder korrekta exponeringsvärden!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad är ett raster?

A

Finns i röntgen bordet. Är en platta av metal som består av by lameller och som filtrerar bort röntgenstrålar vars riktning avviker från primärstrålen s.k sekundär strålning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad är primärstrålning vs sekundär strålning?

A

primärstrålning kommer direkt från röntgen röret. När det träffar patienten kommer en del reagera vid vävnaden och bli sekundär strålning och stutsa iväg åt alla olika håll och kommer inteagera med alla olika saker som man inte vill ha.

Rastret kommer filtrera bort sekundär strålningen och göra så bara primär strålningen går igenom till bildplattan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Hur gör man om man inte vill använda raster?

A

Bildplatta på bordet: använder ej raster då.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

När ska man använda raster och varför?

A

När tjockleken på den del man ska röntga överskrider 10 cm.

Ju tjockare objekt desto mer sekundärstrålning bildas och den stör bildkvaliteten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad måste man göra med exponeringsvärdet när man använder raster?

A

Man måste samtidigt öka exponeringsvärden.

38
Q

Varför vill man inte ha sekundärstrålning?

A

Tillfogar personal strålning

Försämrar röntgenbilden (ger en gråslöja)

39
Q

Vad minskar sekundärstrålningen?

A
  • Raster (använd vid >10cm)
  • Primärbländare (kollimator) som sitter direkt under röntgenröret
40
Q

Vad betyder kollimator?

A

ändra storlek strålfältet

41
Q

Vad gör primärblanare?

A

Primärblandare styr storleken på strålfältet. Storlek på strålfältet styrs av blylameller i bländaren och visualiseras med hjälp av en lampa.

  • Mindre strålfält = mindre sekundärstrålning!
42
Q

Vad innebär det att blylamellerna i primär-bländaren jobbar i par?

A

Det går inte att endast kollimera från ett håll

43
Q

Hur påverkar avståndet mellan röntgenröret och objektet bilden?

A

Avståndet mellan fokus på röntgenröret och det man ska röntga (objektet) kommer påverka hur vi ser det vi röntgat. Man vill ha objektet så nära mottagardelen som möjligt!

Långt avstånd mellan objekt och mottagardel → Objektet förstoras och får indistinkta konturer. (Objektet lyfts upp från bildplattan → blir oskarpt då det förstoras)

Röntgenrören för nära objektet→ blir oskarpt

44
Q

Var ska krysset vara när man centrerar?

A

krysset ska vara på det man ska röntga

45
Q

Vad händer om man inte centrerar rätt?

A

Centrering vid sidan av objekt eller ”tippat” röntgenrör → Det blir bilddistorsion dvs ex det runda objektet avtecknas som en oval=bilddistorsion

Om röntgen bilden träffar snett kommer det orasaka en distortion och det avbildas inte som det ser ut.

46
Q

Vad händer om objektet inte är parallelt med “mottagaren”?

A

Objekt ska vara parallelt med mottagardelen. Om det ej är paralellt med mottagardelen kommer benet se kortare ut än det är, och en del större än det andra.

Viktigt med positionering av djuret och den del som röntgas.

47
Q

4 regler för god avbildningsgeometri

A
  • Långt fokus-objekt avstånd
  • Kort objekt-mottagar avstånd
  • Röntgenstrålarna vinkelrätt mot objektet
  • Objektet parallellt med mottagaren
48
Q

Hur namnges ofta projektioner?

A

röntgenstrålarna går genom kroppen

Dorso-palmar projekttion = från dorsalt till palmart

Craniokaudal projektion = från kranialt till caudalt

49
Q

Vilka undantag finns det för namngivning av projektioner?

A
  • Vid lateralbilder av buk, thorax , hals, bäcken så benämns bilden efter vilken sida djuret ligger på.
  • Vä sida = Vänster lateral projektion
  • Hö sida = Höger lateral projektion
50
Q

Vad kallas en projektion från insidan och på sidorna?

A

Medio-lateral = från insidan och ut på utsidan

51
Q

Vad menas med flexad projektion?

A

Böjd projektion

52
Q

När ska man inte böja vid projektion

A

Böj inte om man misstänker fraktur.

53
Q

Varför ska man böja vid projektion?

A

Om man böjer får man en bättre bild på mellanrummet och se om det är inflammation, benpålagringar eller liknande.

54
Q

Vad menas med Summerad (röntgen)?

A

Summerad: överlappad

ex muskler har överlappats och summerats på bilden.

55
Q

Vad menas med fri projektion?

A

friprojecerat: ser något själv- ej överlappat.

56
Q

Kan man se vilken sida som man röntgat benet från?

A

Nej, trotts att benet ser olika ut från olika sidor kommer bilden se likadan ut oavsett var man tar bilden från då bilden blir en summering av benet.

57
Q

Hur väljer man vilken sida man ska ta bilden från?

A

Man väljer sida av att man vill ha den delen man ska ha bild på närmast bildplattan.

58
Q

Exempel på anledningar till att man tar om en bild:

A

Felaktig position på djuret

Felaktig projektion, t ex fel vinkling

För thorax – utandningsbild

Felaktig exponeringsteknik

Avsaknad av märkning

Saker som skymmer

59
Q

Varför vill man undvika att ta om bilder?

A

Ny bild innebär dubblerad strålning - förbered och kontrollera innan man tar bild

60
Q

Varför är det viktgt att dra undan benen vid röntgen tagning?

A

Benen kan skymma, viktigt att dra undan dessa. Det blir också felaktig bild eftersom strålarna måste gå igenom även benet.

61
Q

Hur kan det påverka om en bild är roterad?

A

roterad kan göra att man ser ben som man inte ska göra, ex dubbelt (ex på en rak bild av thorax ser man inte bröstbenet vilket är korrekt)

Exempel: Ventro-dorsal projektioner: Hjärtat ser större ut på den till vänster pga rotation

62
Q

Hur ska tornutskotten vara på en rak bild?

A

Tornutskotten (små strecken i kotorna) ska vara mitt i kotkropparna

63
Q

Vilken ordning ska man hanter röntgen inställningarna?

A

placera→ centrera → kollimera

64
Q

Varför vill man ha ett mindre stålfält?

A

Optimeras för det anatomiska område som ska röntgas → mindre strålfält = bättre bildkvalitet om vi har ett mindre strålfält.

65
Q

Vad är viktigt att tänka på när man kollimerar?

A

Viktgt att ha med allt som man vill ha i bilden så man inte missar något

66
Q

Hur bestämmer man den korrekta exponeringsvärderna?

A
  • Mät djurets höjd från bordet
  • Listor med exponeringsvärden anpassas efter respektive utrustning och tjockleken på det som ska röntgas
  • Kan med fördel även göras först
67
Q

Vad ska man tänka på när man exponerar?

A

Gå ut ur rummet

Kom ihåg att värma röntgenröret innan du exponerar

Titta på djuret när du exponerar

68
Q

Vilka projektioner är nödvändiga?

A
  • De som besvarar frågeställningen.
  • Minst två vinkelräta projektioner för att kunna skapa en 3D bild.
69
Q

Hur påveras bilden på lungorna av vilken sida djuret ligger på?

A

Höger lateral projektion (Hunden ligger på höger sida) = vänster lunga ses bäst

Vänster lateral projektion (Hunden ligger på vänster sida) = höger lunga ses bäst

När en förändring finns på ena sidan av lungan, kan man missa saker om man inte tar båda lateral projektionerna.

70
Q

Varför är det viktigt att man märker bilden?

A

Om bilderna är märkta efteråt är gäller det inte juridiskt.

71
Q

Var ska man märka bilden?

A

Sätt märkskylten lateralt (Ibland måste du placera märkningen på andra ställen)

72
Q

Vad är en VD projektion?

A

strålningen från ventral → dorsal sidan: djuret ligger på rygg

73
Q

Varför vill man ha olika positioner på djuret?

A

Olika positioner är bra för att se olika saker.

Ex olika frågeställningar= olika position på benen

74
Q

Kan man jämnföra ett friskt ben och ett “sjukt” ben?

A

Ja, Det kan vara ett sätt att jobba. Man kan se om de är skillnad på friskt och sjukt ben.

75
Q

Hur ser tillväxt zoner ut på unga djur?

A

Svarta linjer genom benet är öppna tillväxt zoner = unga djur.

76
Q

Varför lägger man alla djur åt vänter?

A

våra ögon har lättare att hitta förändringar om de är samma varje gång.

77
Q

Vilket håll ska man placera djur vid lateral projektion vs mage/rygg?

A
  • Lateral proj. – djuret går åt vänster
  • Djuret ligger på mage eller rygg – djurets vä sida är till vår höger
78
Q

Varför gör man kontrast undersökningar?

A

Görs för att framhäva delar av organ vi inte kan se på en vanlig röntgenbild samt för att förtydliga t ex innehållet i magtarmkanalen.

79
Q

Vad finns det för naturliga kontrastmedel?

A
  • Luft i lungorna gör att kärl och stora bronker kan ses.
  • Gas i mag-tarmkanalen gör att magsäcken och tarmarna kan ses.
  • Fett utlinjerar bukorganen.
80
Q

Vilka ideala egenskaper har ett kontrastmedel:

A
  • Hög kontrasteffekt
  • Inert substans, dvs påverkar inte organet
  • Lätt att administrera
  • Kommer snabbt in i organet och utsöndras snabbt
  • Billigt
81
Q

Vad ska man alltid göra innan man kontrastundersöker?

A
  • Tänk igenom undersökningen innan du börjar
  • Ta slätbilder före kontrast ges (vanliga röntgenbilder) annars kan kontrasten dölja förändringar.
  • Tänk på förberedelser såsom svält, rastning, sedering, i.v kanyl
  • Andra förberedelser såsom att ta fram rätt kontrast, sprutor, kateter
82
Q

Vilken färg blir negativ kontrast?

A

Svart

83
Q

Vilken färg blir positiv kontrast?

A

Vitt - Positiva kontrasten visar bra att struktur är ojämna

84
Q

Vad är en negativ kontrast?

A

Luft via tub eller kateter, ovanligt vid undersökning

Är Billigt.

Används mest vid urinblåsan.

Är opålitlig i magtarm kanalen, används mest för att lokalisera magsäckens position.

85
Q

Vad är positiv kontrast?

A
  • Bariumsulfat – bara till esophagus och magtarmkanalen (ges via munnen)
  • Vattenlösligt jodbaserat kontrastmedel
86
Q

Vad är bariumsulfat?

A

För oralt bruk eller per rektum.

Används för att utvärdera esofagus, magsäck, tarmkanal - väldigt retande i andra organ, men ej toxiskt för magtarmkanalen

Absorberas ej

Är Billigt

87
Q

Vilka doser av bariumsulfat används?

A

Olika dos för olika stora djur

  • 10 ml/kg till katt och liten hund
  • 5 ml/kg till medel och stor hund
88
Q

Varför är det viktigt att man ger rätt mängd konstrast?

A

Ge inte för lite kontrast, då kommer vi inte vet hur lång tid det tar för kontrasten att gå igenom.

Blanda ej kontrasten med mat-påverkar även då tiderna.

89
Q

Vad gör man under en kontrastundersökning?

A

Man följer kontrastens väg med kontrast undersökning. ger kontrast och sen tar bilder vid specifika tidpunkter. Oftast letar man efter stopp, då kontrasten kommer inte kunna åka vidare om djuret ex ätit något som stoppar upp.

90
Q

Vad är ett jodbaserat kontrast?

A

Vanligt kontrastmedel som kan användas för undersökning av många olika organ och organsystem vid både vanliga röntgen och datortomografi

91
Q

Vad använder man jodbaserade kontrastmedel till och hur?

A

Intravenös urografi - injecerar kontrasten i blodet, tittar på uriorganen (Detta görs nu mer med DT)

Retrograd uretro- eller cystografi - injecerar kontrasten via urinröret med kateter, tittar på urinvägarna (urinrör, urinblåsa) - Görs vanligen med röntgen

Myelografi - injecerar i ryggmrgen. Kontrast i subarachnoidalrummet, kan visa ex diskbråck med komprimering av ryggmärgen. Görs ffa med MR.

Fistulografi - injecera i fistu

Artrografi - injecera i led

Ej till mag-tarmkanalen

DoDos 2 (26 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions