Utfodring idisslare Flashcards

1
Q

Vad karakteriserar de 4 magarna?

A

A. Vommen – papiller som ökar ytarean, upptag av
VFA

B. Nätmagen – roll för idissling och utflöde

C. Bladmagen – filter, stora partiklar förs tillbaka till
vommen. Absorberar H2O

D. Löpmagen – motsvarar magen hos enkelmagade, utsöndas slem, HCl och enzymer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Käkanatomi, betning och tuggning hos nöt?

A
  • Nötkreaturen har inga fram- eller hörntänder i överkäken, istället har de en ”förhornad kudde” (tandplatta)
  • När nötkreatur betar, sliter de av gräset med tungan, därför krävs en viss beteshöjd
  • Tuggningen mal fodret och det blandas med saliv innan det sväljs och senare idisslas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad händer i vommen?

A
  • Mikroberna blandas med fodret och utsöndrar enzymer
  • Foderpartiklarna blir mindre i storlek
  • Fermentionsgaser elimineras
  • Utflödet av digesta regleras
  • Ingen sekretion av mucus eller enzymer (från epitel)
  • Buffring genom saliv
  • Kraftiga kontraktioner regleras av vagusnerven som stimuleras av foder i svalget och i vommen
  • Små partiklar förs från våm och nätmage till bladmagen
  • Stora partiklar förs upp till munhålan igen för mekanisk nedbrytning (idissling)
  • Bladmagen är ett ”filter” genom sina blad, stora partiklar fastnar mellan bladen
  • Kontraktioner tvingar tillbaka de stora foderpartiklarna in i vommen
  • Partiklarna som passerar till bladmagen är <1mm
  • Bladmagen absorberar vatten, VFA och salter
  • Passagehastigheten genom vommen beror på fodertyp, processning och foderintag. Ca 30-80 timmar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

På vilket sätt är våmmen ett paradis för anaeroba mikroorganismer?

A
  • Näring från kons foder
  • Reglerad temperatur
  • Vatten och saliv ger en fuktig, buffrad miljö
  • VFA absorberas genom våmväggen så de inte
    påverkar mikroberna negativt
  • Syre som kommer med fodret elimineras med
    fermentationsgaser eller konsumeras av
    fakultativa anaerober
  • Fermentationen är en anaerob process där energi utvinns ur kolhydrater
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad gör mikroberna?

A
  • Mikroberna fäster på foderpartiklarna och en del utsöndrar enzymer, t.ex. cellulaser, hemicellulaser,
    amylaser, proteaser
  • VFA är restprodukter från mikroberna i fermentationsprocessen = energi till djuret
  • VFA absorberas genom våmväggen vilket är en förutsättning för mikrobernas välmående
  • Syre som kommer med fodret elimineras med fermentationsgaser eller konsumeras av
    fakultativa anaerober
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är VFA?

A

Flyktiga fettsyror

VFA är restprodukter från mikroberna i fermentationsprocessen = energi till djuret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka olika typer av mikrober finns? (6 st)

A
  • Cellulolytiska bakterier = Strukturella kolhydrater (fibernedbrytande)
  • Amylolytiska bakterier = Lättlösliga kolhydrater (stärkelse- och sockernedbrytande)
  • Proteolytiska bakterier = proteinnedbrytande
  • Protozoer: kan ”äta” foderpartiklar och genererar VFA
  • Svampar: vet vi minst om, men de kan utnyttja de flesta polysackarider och sockerarter
  • Arkéer = metanogener: förbrukar CO2 + H+ för att bilda CH4
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad betyder grovfoder för idisslare?

A

Basen i foderstaten

Ger fiber som stimulerar idissling och tillför strukturella kolhydrater som mikroberna
fermenterar till energi – utan att det sker för fort så att pH i våmmen blir för lågt för snabbt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad består grovfoder (gräs) av?

A

Till största delen vatten

Cellinnehåll
- Socker
- Lipider
- Protein
- Mineraler
- Annat

NDF
- Cellulosa
- Hemicellulosa
- Lignin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kolhydrater (CHO) i växter delas in i?

A

(CHO: Kol, väte, syre)

Strukturella CHO
- Cellulosa, hemicellulosa -enzymer behövs för att bryta ꞵ-bindningarna
mellan glukosmolekylerna

Lignin – är inte en CHO men binder till cellulosa och hemicellulosa
- Ej smältbar och påverkar därför fodrets
tillgängliga näring

Icke-strukturella CHO (ingår inte i cellväggarna)
- Stärkelse
- Vattenlösliga CHO

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

2-stegsprocess när kolhydrater smälts/fermenteras?

A
  1. Komplexa kolhydrater bryts ner till enkla socker genom mikrobernas enzymer
  2. De enkla sockerarterna tas omedelbart upp av mikroberna och metaboliseras
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är mikrobprotein?

A

Mikrobprotein är protein från bakterier, protozoer och svampar i vommen som når tunntarmen. Det är bakterierna som står för det mesta av det mikrobprotein som lämnar vommen.

Kallas för AAT i foderstaten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är AAT?

A

Aminosyror absorberade i tunntarmen

Ett högt värde på dessa är bra till högproducerande djur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är PBV?

A

Det är proteinbalansen i våmmen. Denna behöver vara i balans för att mikroberna ska kunna föröka sig så bra som möjligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad behövs kväve till i protein digestion?

A

Kväve (NH4) behövs för
mikrobtillväxt, men
överskott kan bli toxiskt
→ urea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Protein i foderstaten till idisslare?

A
  • Råprotein
  • Smältbart råprotein
  • Aminosyror absorberade i tunntarmen (AAT)
  • Proteinbalans i våmmen (PBV)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka begrepp främst till mjölkkor när man pratar om protein i foderstaten?

A

För mjölkkor används främst AAT, PBV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka begrepp främst för växande nötkreatur när man pratar om protein i foderstaten?

A

För växande nötkreatur används råprotein och AAT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka begrepp främst för får och getter när man pratar om protein i foderstaten?

A

För får och getter används både AAT och smältbart råprotein

20
Q

Lipid digestion idisslare?

A
  • Lipiderna hydrolyseras av bakteriella lipaser → glycerol och fettsyror delas
  • Hydrolys (delning/spjälkning)
  • Därefter hydrogeneras de omättade fettsyrorna så att de blir mättade (till exempelvis C18:0)
  • Biohydrogenering (mättas med H+)
  • Glycerolen fermenteras till propionat
  • Biohydrogenering (mättas med H+)
  • Vissa lipider hinner inte hydrogeneras (eller kan skyddas genom fodertekniska processer)
    och fortsätter ut genom våmmen omättade och absorberas i tunntarmen.
21
Q

Energiomsättning idisslare?

A
  • Största delen från VFA
  • En stor del av energin hos mjölkkor går till mjölkbildning
  • Propionsyra omvandlas i levern till glukos
  • Vid god tillgång på glukos i levern lagras det som glykogen
  • Kroppsfett = energireserv, särskilt i början av laktationen när aptiten inte är i fas med mjölkproduktionen
  • Aminosyror kan vid behov omvandlas till glukos i levern för att ge energi
  • Energiutbytet (netto/brutto) hos en mjölkko är ca 25-30%
22
Q

Vad är kroppsfett?

A

Kroppsfett = energireserv, särskilt i början av laktationen när aptiten inte är i fas med mjölkproduktionen

23
Q

Vart omsätts största delen av energin hos idisslare?

24
Q

Hur varierar energibehovet för en mjölkko/digivande hondjur?

A

Underhåll, laktation, tillväxt/hullförändring, dräktighet

25
Hur varierar energibehovet för växande djur?
Underhåll, tillväxt/hullförändring.
26
Hur varierar energibehovet för ett växande djur som är dräktigt?
Underhåll, tillväxt/hullförändring, dräktighet
27
Vilka fodervärderingssystem används för nöt?
* SLU-systemet (AAT/PBV systemet) - Omsättbar energi - AAT och PBV - Kan användas för får * NorFor - Tar hänsyn till nedbrytningshastighet och passagehastighet i våmmen. - Nettoenergi (ca 60% av OE) - AAT och PBV
28
Underhållsbehov (för att leva) beräknas?
en faktor × levande vikten (LV) ^0,75 Ex. SLU systemet (MJ OE): 0,507 × levande vikten (LV) 0,75 En ko som väger 600 kg har ett underhållsbehov på: 0,507 × 600 0,75 = 61,5 MJ omsättbar energi (OE)
29
Hur beräknas energibehov vid tillväxt?
SLU systemet: Tillväxt 1:a kalvare (som mjölkas i sin första laktation; växer ca 250 g/d): 8 MJ OE per dag i tillägg till underhåll, laktation, och ev. dräktighet. Exempel: en tjur av mjölkras som växer 1,1 kg per dag behöver 71 MJ OE per dag vid en vikt på 226- 275 kg. När han väger 426-475 kg behöver han 102 MJ OE för samma tillväxt.
30
Hur beräknas energibehov vid mjölkproduktion/laktation?
Kalvning - Topplaktation - Sinas Mjölkproduktion: 5 MJ OE/kg energi-korrigerad mjölk (ECM) (beräknat enligt SLU-systemet) Så 30 kg mjölk per dag kräver 30 x 5 = 150 MJ
31
Hur beräknas energibehov vid dräktighet?
SLU systemet: Tillägg från 7:e dräktighetsmånaden: 5-27 MJ OE per dag beroende på LV och tidpunkt.
32
Vad ska man tänka på vid beräkning av foderstat?
* Vilka behov har djuret av energi och protein? – underhåll, tillväxt, dräktighet, mjölkproduktion * Ta reda på vad fodret innehåller – analysvärden * Räkna ut rätt mängd för att uppfylla behoven * Hur mycket orkar djuret äta?
33
Annat att ta hänsyn till (mjölkkor): Grovfoder?
Minst 35% grovfoder av totalt ts-intag, i Sverige 50-60% vanligt för mjölkande kor. Grovfoder innehåller stor mängd kolhydrater som inte är lättlösliga, vilket är bra.
34
Annat att ta hänsyn till (mjölkkor): NDF?
* Minst 30 % NDF av totalt ts-intag (fiber krävs för att stimulera idissling bl.a.) * Max 1,5 % NDF av levandevikten (LV) (djuret orkar inte äta hur mycket fiber som helst, våmmen blir full och passagehastigheten saktas ner om fibern dessutom har låg smältbarhet).
35
Annat att ta hänsyn till (mjölkkor): Fett?
Max 5% fett (EE) av totalt ts-intag (mikroberna känsliga för långa omättade fetter)
36
Annat att ta hänsyn till (mjölkkor): Stärkelse?
Max 25 % stärkelse av totalt ts-intag (stärkelse är lättlösligt och kan ge snabb pH sänkning i våmmen).
37
Annat att ta hänsyn till (mjölkkor): Maximalt intag av LV?
Max totalt dagligt foderintag: ca 3,8-4% av LV
38
Övriga begränsningar/ta hänsyn till vid utfodring av idisslare?
* Hygienisk kvalitet - Bakterier, mögelsvamp * Giftiga substanser - Mykotoxiner, giftiga metaller, fungicider, pesticider, andra gifter
39
Sammanfattning av det svenska klassiska systemet (SLU)?
* Baserat på omsättbar energi och protein (AAT/PBV) ENERGI a) Underhåll: 0,507*levande vikten (LV) ^0,75 b) Mjölkproduktion: 5 MJ OE per kg energikorrigerad mjölk (ECM) c) Tillväxt 1:a kalvare (ca 250 g/d): 8 MJ OE d) Tillägg/avdrag för ändring av LV (äldre kor) - För lakterande kor korrigeras energimängden (Y) för utfodringsnivå: Y = 1,11*(a+b+c+d) - 13,6 Därutöver görs ett tillägg för e) Dräktighet, per dag från 7:e månaden med 5-27 MJ beroende på kons LV.
40
Exempel foderstatsberäkning * 650 kg mjölkko, 40 kg ECM/d, 3:e laktation, dräktig i 4:e månaden
ENERGI a) Underhåll: 0,507*6500,75 = 65 MJ OE b) Mjölkproduktion: 5MJ*40 = 200 MJ OE c) Tillväxt: - d) Viktsförändring: - - Korrigering: Y = 1,11*(a+b+c+d) - 13,6 1,11*(65+200) – 13,6 = 281 MJ OE e) Dräktighet: - En ko som producerar 40 kg mjölk/d behöver alltså ca 4-5 ggr underhållsbehovet av energi (underhållsbehovet: 65 MJ OE)
41
Rekommendation för protein (svenska systemet)? (proteinbehov)
* 7,6 g aminosyror absorberade i tunntarmen (AAT) per MJ OE * 0-300 g proteinbalans i våmmen (PBV) per dag Exempel för proteinbehov (baserat på exemplet för energibehov innan): 281 MJ OE * 7,6 = 2136 g AAT
42
Vad ingår i färdigfoder till idisslare?
- Spannmål, kli, skal, kvarnbiprodukter - Betfiber - Mjöl expeller (kakor) av oljeväxter - mineralämnen, vitaminer
43
Vad ingår i koncentrat-proteinfoder till idisslare?
- Kli, skal, kvarnbiprodukter - Betfiber - Mjöl expeller (kakor) av oljeväxter - mindre av mineralämnen, vitaminer
44
Vilka två varianter av fodermix finns?
fullfoder eller blandfoder
45
Vad är fullfoder? (äkta fullfoder)
Total mixed ration = TMR = Fullfoder a) Endast fullfoder. En blandning. Alla mjölkande kor i en grupp. b) Endast fullfoder. Två eller fler blandningar till olika grupper, mer krf i högmjölkargruppen, mer grf i lågmjölkargruppen
46
Vad är blandfoder?
Partial mixed ration PMR = Blandfoder En fullfoderblandning som motsvarar lågmjölkarna. Kompletterar med krf i automater till högmjölkare. Möjliggör alla kor i en grupp.