Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Fodervetenskap och husdjurens näringslära > Utfodring idisslare > Flashcards

Utfodring idisslare Flashcards

1
Q

Vad karakteriserar de 4 magarna?

A

A. Vommen – papiller som ökar ytarean, upptag av
VFA

B. Nätmagen – roll för idissling och utflöde

C. Bladmagen – filter, stora partiklar förs tillbaka till
vommen. Absorberar H2O

D. Löpmagen – motsvarar magen hos enkelmagade, utsöndas slem, HCl och enzymer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Käkanatomi, betning och tuggning hos nöt?

A
  • Nötkreaturen har inga fram- eller hörntänder i överkäken, istället har de en ”förhornad kudde” (tandplatta)
  • När nötkreatur betar, sliter de av gräset med tungan, därför krävs en viss beteshöjd
  • Tuggningen mal fodret och det blandas med saliv innan det sväljs och senare idisslas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad händer i vommen?

A
  • Mikroberna blandas med fodret och utsöndrar enzymer
  • Foderpartiklarna blir mindre i storlek
  • Fermentionsgaser elimineras
  • Utflödet av digesta regleras
  • Ingen sekretion av mucus eller enzymer (från epitel)
  • Buffring genom saliv
  • Kraftiga kontraktioner regleras av vagusnerven som stimuleras av foder i svalget och i vommen
  • Små partiklar förs från våm och nätmage till bladmagen
  • Stora partiklar förs upp till munhålan igen för mekanisk nedbrytning (idissling)
  • Bladmagen är ett ”filter” genom sina blad, stora partiklar fastnar mellan bladen
  • Kontraktioner tvingar tillbaka de stora foderpartiklarna in i vommen
  • Partiklarna som passerar till bladmagen är <1mm
  • Bladmagen absorberar vatten, VFA och salter
  • Passagehastigheten genom vommen beror på fodertyp, processning och foderintag. Ca 30-80 timmar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

På vilket sätt är våmmen ett paradis för anaeroba mikroorganismer?

A
  • Näring från kons foder
  • Reglerad temperatur
  • Vatten och saliv ger en fuktig, buffrad miljö
  • VFA absorberas genom våmväggen så de inte
    påverkar mikroberna negativt
  • Syre som kommer med fodret elimineras med
    fermentationsgaser eller konsumeras av
    fakultativa anaerober
  • Fermentationen är en anaerob process där energi utvinns ur kolhydrater
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad gör mikroberna?

A
  • Mikroberna fäster på foderpartiklarna och en del utsöndrar enzymer, t.ex. cellulaser, hemicellulaser,
    amylaser, proteaser
  • VFA är restprodukter från mikroberna i fermentationsprocessen = energi till djuret
  • VFA absorberas genom våmväggen vilket är en förutsättning för mikrobernas välmående
  • Syre som kommer med fodret elimineras med fermentationsgaser eller konsumeras av
    fakultativa anaerober
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är VFA?

A

Flyktiga fettsyror

VFA är restprodukter från mikroberna i fermentationsprocessen = energi till djuret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka olika typer av mikrober finns? (6 st)

A
  • Cellulolytiska bakterier = Strukturella kolhydrater (fibernedbrytande)
  • Amylolytiska bakterier = Lättlösliga kolhydrater (stärkelse- och sockernedbrytande)
  • Proteolytiska bakterier = proteinnedbrytande
  • Protozoer: kan ”äta” foderpartiklar och genererar VFA
  • Svampar: vet vi minst om, men de kan utnyttja de flesta polysackarider och sockerarter
  • Arkéer = metanogener: förbrukar CO2 + H+ för att bilda CH4
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad betyder grovfoder för idisslare?

A

Basen i foderstaten

Ger fiber som stimulerar idissling och tillför strukturella kolhydrater som mikroberna
fermenterar till energi – utan att det sker för fort så att pH i våmmen blir för lågt för snabbt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad består grovfoder (gräs) av?

A

Till största delen vatten

Cellinnehåll
- Socker
- Lipider
- Protein
- Mineraler
- Annat

NDF
- Cellulosa
- Hemicellulosa
- Lignin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kolhydrater (CHO) i växter delas in i?

A

(CHO: Kol, väte, syre)

Strukturella CHO
- Cellulosa, hemicellulosa -enzymer behövs för att bryta ꞵ-bindningarna
mellan glukosmolekylerna

Lignin – är inte en CHO men binder till cellulosa och hemicellulosa
- Ej smältbar och påverkar därför fodrets
tillgängliga näring

Icke-strukturella CHO (ingår inte i cellväggarna)
- Stärkelse
- Vattenlösliga CHO

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

2-stegsprocess när kolhydrater smälts/fermenteras?

A
  1. Komplexa kolhydrater bryts ner till enkla socker genom mikrobernas enzymer
  2. De enkla sockerarterna tas omedelbart upp av mikroberna och metaboliseras
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är mikrobprotein?

A

Mikrobprotein är protein från bakterier, protozoer och svampar i vommen som når tunntarmen. Det är bakterierna som står för det mesta av det mikrobprotein som lämnar vommen.

Kallas för AAT i foderstaten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är AAT?

A

Aminosyror absorberade i tunntarmen

Ett högt värde på dessa är bra till högproducerande djur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är PBV?

A

Det är proteinbalansen i våmmen. Denna behöver vara i balans för att mikroberna ska kunna föröka sig så bra som möjligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad behövs kväve till i protein digestion?

A

Kväve (NH4) behövs för
mikrobtillväxt, men
överskott kan bli toxiskt
→ urea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Protein i foderstaten till idisslare?

A
  • Råprotein
  • Smältbart råprotein
  • Aminosyror absorberade i tunntarmen (AAT)
  • Proteinbalans i våmmen (PBV)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka begrepp främst till mjölkkor när man pratar om protein i foderstaten?

A

För mjölkkor används främst AAT, PBV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka begrepp främst för växande nötkreatur när man pratar om protein i foderstaten?

A

För växande nötkreatur används råprotein och AAT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka begrepp främst för får och getter när man pratar om protein i foderstaten?

A

För får och getter används både AAT och smältbart råprotein

20
Q

Lipid digestion idisslare?

A
  • Lipiderna hydrolyseras av bakteriella lipaser → glycerol och fettsyror delas
  • Hydrolys (delning/spjälkning)
  • Därefter hydrogeneras de omättade fettsyrorna så att de blir mättade (till exempelvis C18:0)
  • Biohydrogenering (mättas med H+)
  • Glycerolen fermenteras till propionat
  • Biohydrogenering (mättas med H+)
  • Vissa lipider hinner inte hydrogeneras (eller kan skyddas genom fodertekniska processer)
    och fortsätter ut genom våmmen omättade och absorberas i tunntarmen.
21
Q

Energiomsättning idisslare?

A
  • Största delen från VFA
  • En stor del av energin hos mjölkkor går till mjölkbildning
  • Propionsyra omvandlas i levern till glukos
  • Vid god tillgång på glukos i levern lagras det som glykogen
  • Kroppsfett = energireserv, särskilt i början av laktationen när aptiten inte är i fas med mjölkproduktionen
  • Aminosyror kan vid behov omvandlas till glukos i levern för att ge energi
  • Energiutbytet (netto/brutto) hos en mjölkko är ca 25-30%
22
Q

Vad är kroppsfett?

A

Kroppsfett = energireserv, särskilt i början av laktationen när aptiten inte är i fas med mjölkproduktionen

23
Q

Vart omsätts största delen av energin hos idisslare?

A

Från VFA

24
Q

Hur varierar energibehovet för en mjölkko/digivande hondjur?

A

Underhåll, laktation, tillväxt/hullförändring, dräktighet

25
Q

Hur varierar energibehovet för växande djur?

A

Underhåll, tillväxt/hullförändring.

26
Q

Hur varierar energibehovet för ett växande djur som är dräktigt?

A

Underhåll, tillväxt/hullförändring, dräktighet

27
Q

Vilka fodervärderingssystem används för nöt?

A
  • SLU-systemet (AAT/PBV systemet)
  • Omsättbar energi
  • AAT och PBV
  • Kan användas för får
  • NorFor
  • Tar hänsyn till nedbrytningshastighet och
    passagehastighet i våmmen.
  • Nettoenergi (ca 60% av OE)
  • AAT och PBV
28
Q

Underhållsbehov (för att leva) beräknas?

A

en faktor × levande vikten (LV) ^0,75

Ex. SLU systemet (MJ OE): 0,507 × levande vikten (LV) 0,75

En ko som väger 600 kg har ett underhållsbehov på:
0,507 × 600 0,75 = 61,5 MJ omsättbar energi (OE)

29
Q

Hur beräknas energibehov vid tillväxt?

A

SLU systemet: Tillväxt 1:a kalvare (som mjölkas i sin första laktation; växer ca 250 g/d): 8 MJ OE per
dag i tillägg till underhåll, laktation, och ev. dräktighet.

Exempel: en tjur av mjölkras som växer 1,1 kg per dag behöver 71 MJ OE per dag vid en vikt på 226-
275 kg. När han väger 426-475 kg behöver han 102 MJ OE för samma tillväxt.

30
Q

Hur beräknas energibehov vid mjölkproduktion/laktation?

A

Kalvning - Topplaktation - Sinas

Mjölkproduktion: 5 MJ OE/kg energi-korrigerad mjölk (ECM)
(beräknat enligt SLU-systemet)

Så 30 kg mjölk per
dag kräver 30 x 5 =
150 MJ

31
Q

Hur beräknas energibehov vid dräktighet?

A

SLU systemet: Tillägg från 7:e dräktighetsmånaden: 5-27 MJ OE per dag beroende på LV och tidpunkt.

32
Q

Vad ska man tänka på vid beräkning av foderstat?

A
  • Vilka behov har djuret av energi och protein?
    – underhåll, tillväxt, dräktighet, mjölkproduktion
  • Ta reda på vad fodret innehåller – analysvärden
  • Räkna ut rätt mängd för att uppfylla behoven
  • Hur mycket orkar djuret äta?
33
Q

Annat att ta hänsyn till (mjölkkor): Grovfoder?

A

Minst 35% grovfoder av totalt ts-intag, i Sverige 50-60% vanligt för mjölkande
kor. Grovfoder innehåller stor mängd kolhydrater som inte är lättlösliga, vilket är bra.

34
Q

Annat att ta hänsyn till (mjölkkor): NDF?

A
  • Minst 30 % NDF av totalt ts-intag (fiber krävs för att stimulera idissling bl.a.)
  • Max 1,5 % NDF av levandevikten (LV) (djuret orkar inte äta hur mycket fiber som helst, våmmen blir full och passagehastigheten saktas ner om fibern dessutom har låg smältbarhet).
35
Q

Annat att ta hänsyn till (mjölkkor): Fett?

A

Max 5% fett (EE) av totalt ts-intag (mikroberna känsliga för långa omättade
fetter)

36
Q

Annat att ta hänsyn till (mjölkkor): Stärkelse?

A

Max 25 % stärkelse av totalt ts-intag (stärkelse är lättlösligt och kan ge snabb
pH sänkning i våmmen).

37
Q

Annat att ta hänsyn till (mjölkkor): Maximalt intag av LV?

A

Max totalt dagligt foderintag: ca 3,8-4% av LV

38
Q

Övriga begränsningar/ta hänsyn till vid utfodring av idisslare?

A
  • Hygienisk kvalitet
  • Bakterier, mögelsvamp
  • Giftiga substanser
  • Mykotoxiner, giftiga metaller, fungicider, pesticider, andra gifter
39
Q

Sammanfattning av det svenska klassiska systemet (SLU)?

A
  • Baserat på omsättbar energi och protein (AAT/PBV)

ENERGI
a) Underhåll: 0,507*levande vikten (LV) ^0,75

b) Mjölkproduktion: 5 MJ OE per kg energikorrigerad mjölk (ECM)

c) Tillväxt 1:a kalvare (ca 250 g/d): 8 MJ OE

d) Tillägg/avdrag för ändring av LV (äldre kor)

  • För lakterande kor korrigeras energimängden (Y) för utfodringsnivå:
    Y = 1,11*(a+b+c+d) - 13,6

Därutöver görs ett tillägg för
e) Dräktighet, per dag från 7:e månaden med 5-27 MJ beroende på kons
LV.

40
Q

Exempel foderstatsberäkning

  • 650 kg mjölkko, 40 kg ECM/d, 3:e laktation, dräktig i 4:e månaden
A

ENERGI
a) Underhåll: 0,507*6500,75 = 65 MJ OE

b) Mjölkproduktion: 5MJ*40 = 200 MJ OE

c) Tillväxt: -

d) Viktsförändring: -

  • Korrigering:
    Y = 1,11*(a+b+c+d) - 13,6

1,11*(65+200) – 13,6 = 281 MJ OE

e) Dräktighet: -

En ko som producerar 40 kg mjölk/d behöver alltså ca 4-5 ggr
underhållsbehovet av energi

(underhållsbehovet: 65 MJ OE)

41
Q

Rekommendation för protein (svenska systemet)? (proteinbehov)

A
  • 7,6 g aminosyror absorberade i tunntarmen (AAT) per MJ OE
  • 0-300 g proteinbalans i våmmen (PBV) per dag

Exempel för proteinbehov (baserat på exemplet för energibehov
innan): 281 MJ OE * 7,6 = 2136 g AAT

42
Q

Vad ingår i färdigfoder till idisslare?

A
  • Spannmål, kli, skal, kvarnbiprodukter
  • Betfiber
  • Mjöl expeller (kakor) av oljeväxter
  • mineralämnen, vitaminer
43
Q

Vad ingår i koncentrat-proteinfoder till idisslare?

A
  • Kli, skal, kvarnbiprodukter
  • Betfiber
  • Mjöl expeller (kakor) av oljeväxter
  • mindre av mineralämnen, vitaminer
44
Q

Vilka två varianter av fodermix finns?

A

fullfoder eller blandfoder

45
Q

Vad är fullfoder? (äkta fullfoder)

A

Total mixed ration = TMR = Fullfoder

a) Endast fullfoder. En blandning. Alla
mjölkande kor i en grupp.

b) Endast fullfoder. Två eller fler blandningar till olika grupper, mer krf i
högmjölkargruppen, mer grf i lågmjölkargruppen

46
Q

Vad är blandfoder?

A

Partial mixed ration
PMR = Blandfoder

En fullfoderblandning som motsvarar lågmjölkarna. Kompletterar med krf i
automater till högmjölkare. Möjliggör alla kor i en grupp.

Fodervetenskap och husdjurens näringslära (20 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions