Utfodring idisslare Flashcards
Vad karakteriserar de 4 magarna?
A. Vommen – papiller som ökar ytarean, upptag av
VFA
B. Nätmagen – roll för idissling och utflöde
C. Bladmagen – filter, stora partiklar förs tillbaka till
vommen. Absorberar H2O
D. Löpmagen – motsvarar magen hos enkelmagade, utsöndas slem, HCl och enzymer
Käkanatomi, betning och tuggning hos nöt?
- Nötkreaturen har inga fram- eller hörntänder i överkäken, istället har de en ”förhornad kudde” (tandplatta)
- När nötkreatur betar, sliter de av gräset med tungan, därför krävs en viss beteshöjd
- Tuggningen mal fodret och det blandas med saliv innan det sväljs och senare idisslas
Vad händer i vommen?
- Mikroberna blandas med fodret och utsöndrar enzymer
- Foderpartiklarna blir mindre i storlek
- Fermentionsgaser elimineras
- Utflödet av digesta regleras
- Ingen sekretion av mucus eller enzymer (från epitel)
- Buffring genom saliv
- Kraftiga kontraktioner regleras av vagusnerven som stimuleras av foder i svalget och i vommen
- Små partiklar förs från våm och nätmage till bladmagen
- Stora partiklar förs upp till munhålan igen för mekanisk nedbrytning (idissling)
- Bladmagen är ett ”filter” genom sina blad, stora partiklar fastnar mellan bladen
- Kontraktioner tvingar tillbaka de stora foderpartiklarna in i vommen
- Partiklarna som passerar till bladmagen är <1mm
- Bladmagen absorberar vatten, VFA och salter
- Passagehastigheten genom vommen beror på fodertyp, processning och foderintag. Ca 30-80 timmar.
På vilket sätt är våmmen ett paradis för anaeroba mikroorganismer?
- Näring från kons foder
- Reglerad temperatur
- Vatten och saliv ger en fuktig, buffrad miljö
- VFA absorberas genom våmväggen så de inte
påverkar mikroberna negativt - Syre som kommer med fodret elimineras med
fermentationsgaser eller konsumeras av
fakultativa anaerober - Fermentationen är en anaerob process där energi utvinns ur kolhydrater
Vad gör mikroberna?
- Mikroberna fäster på foderpartiklarna och en del utsöndrar enzymer, t.ex. cellulaser, hemicellulaser,
amylaser, proteaser - VFA är restprodukter från mikroberna i fermentationsprocessen = energi till djuret
- VFA absorberas genom våmväggen vilket är en förutsättning för mikrobernas välmående
- Syre som kommer med fodret elimineras med fermentationsgaser eller konsumeras av
fakultativa anaerober
Vad är VFA?
Flyktiga fettsyror
VFA är restprodukter från mikroberna i fermentationsprocessen = energi till djuret
Vilka olika typer av mikrober finns? (6 st)
- Cellulolytiska bakterier = Strukturella kolhydrater (fibernedbrytande)
- Amylolytiska bakterier = Lättlösliga kolhydrater (stärkelse- och sockernedbrytande)
- Proteolytiska bakterier = proteinnedbrytande
- Protozoer: kan ”äta” foderpartiklar och genererar VFA
- Svampar: vet vi minst om, men de kan utnyttja de flesta polysackarider och sockerarter
- Arkéer = metanogener: förbrukar CO2 + H+ för att bilda CH4
Vad betyder grovfoder för idisslare?
Basen i foderstaten
Ger fiber som stimulerar idissling och tillför strukturella kolhydrater som mikroberna
fermenterar till energi – utan att det sker för fort så att pH i våmmen blir för lågt för snabbt
Vad består grovfoder (gräs) av?
Till största delen vatten
Cellinnehåll
- Socker
- Lipider
- Protein
- Mineraler
- Annat
NDF
- Cellulosa
- Hemicellulosa
- Lignin
Kolhydrater (CHO) i växter delas in i?
(CHO: Kol, väte, syre)
Strukturella CHO
- Cellulosa, hemicellulosa -enzymer behövs för att bryta ꞵ-bindningarna
mellan glukosmolekylerna
Lignin – är inte en CHO men binder till cellulosa och hemicellulosa
- Ej smältbar och påverkar därför fodrets
tillgängliga näring
Icke-strukturella CHO (ingår inte i cellväggarna)
- Stärkelse
- Vattenlösliga CHO
2-stegsprocess när kolhydrater smälts/fermenteras?
- Komplexa kolhydrater bryts ner till enkla socker genom mikrobernas enzymer
- De enkla sockerarterna tas omedelbart upp av mikroberna och metaboliseras
Vad är mikrobprotein?
Mikrobprotein är protein från bakterier, protozoer och svampar i vommen som når tunntarmen. Det är bakterierna som står för det mesta av det mikrobprotein som lämnar vommen.
Kallas för AAT i foderstaten
Vad är AAT?
Aminosyror absorberade i tunntarmen
Ett högt värde på dessa är bra till högproducerande djur.
Vad är PBV?
Det är proteinbalansen i våmmen. Denna behöver vara i balans för att mikroberna ska kunna föröka sig så bra som möjligt.
Vad behövs kväve till i protein digestion?
Kväve (NH4) behövs för
mikrobtillväxt, men
överskott kan bli toxiskt
→ urea
Protein i foderstaten till idisslare?
- Råprotein
- Smältbart råprotein
- Aminosyror absorberade i tunntarmen (AAT)
- Proteinbalans i våmmen (PBV)
Vilka begrepp främst till mjölkkor när man pratar om protein i foderstaten?
För mjölkkor används främst AAT, PBV
Vilka begrepp främst för växande nötkreatur när man pratar om protein i foderstaten?
För växande nötkreatur används råprotein och AAT
Vilka begrepp främst för får och getter när man pratar om protein i foderstaten?
För får och getter används både AAT och smältbart råprotein
Lipid digestion idisslare?
- Lipiderna hydrolyseras av bakteriella lipaser → glycerol och fettsyror delas
- Hydrolys (delning/spjälkning)
- Därefter hydrogeneras de omättade fettsyrorna så att de blir mättade (till exempelvis C18:0)
- Biohydrogenering (mättas med H+)
- Glycerolen fermenteras till propionat
- Biohydrogenering (mättas med H+)
- Vissa lipider hinner inte hydrogeneras (eller kan skyddas genom fodertekniska processer)
och fortsätter ut genom våmmen omättade och absorberas i tunntarmen.
Energiomsättning idisslare?
- Största delen från VFA
- En stor del av energin hos mjölkkor går till mjölkbildning
- Propionsyra omvandlas i levern till glukos
- Vid god tillgång på glukos i levern lagras det som glykogen
- Kroppsfett = energireserv, särskilt i början av laktationen när aptiten inte är i fas med mjölkproduktionen
- Aminosyror kan vid behov omvandlas till glukos i levern för att ge energi
- Energiutbytet (netto/brutto) hos en mjölkko är ca 25-30%
Vad är kroppsfett?
Kroppsfett = energireserv, särskilt i början av laktationen när aptiten inte är i fas med mjölkproduktionen
Vart omsätts största delen av energin hos idisslare?
Från VFA
Hur varierar energibehovet för en mjölkko/digivande hondjur?
Underhåll, laktation, tillväxt/hullförändring, dräktighet
Hur varierar energibehovet för växande djur?
Underhåll, tillväxt/hullförändring.
Hur varierar energibehovet för ett växande djur som är dräktigt?
Underhåll, tillväxt/hullförändring, dräktighet
Vilka fodervärderingssystem används för nöt?
- SLU-systemet (AAT/PBV systemet)
- Omsättbar energi
- AAT och PBV
- Kan användas för får
- NorFor
- Tar hänsyn till nedbrytningshastighet och
passagehastighet i våmmen. - Nettoenergi (ca 60% av OE)
- AAT och PBV
Underhållsbehov (för att leva) beräknas?
en faktor × levande vikten (LV) ^0,75
Ex. SLU systemet (MJ OE): 0,507 × levande vikten (LV) 0,75
En ko som väger 600 kg har ett underhållsbehov på:
0,507 × 600 0,75 = 61,5 MJ omsättbar energi (OE)
Hur beräknas energibehov vid tillväxt?
SLU systemet: Tillväxt 1:a kalvare (som mjölkas i sin första laktation; växer ca 250 g/d): 8 MJ OE per
dag i tillägg till underhåll, laktation, och ev. dräktighet.
Exempel: en tjur av mjölkras som växer 1,1 kg per dag behöver 71 MJ OE per dag vid en vikt på 226-
275 kg. När han väger 426-475 kg behöver han 102 MJ OE för samma tillväxt.
Hur beräknas energibehov vid mjölkproduktion/laktation?
Kalvning - Topplaktation - Sinas
Mjölkproduktion: 5 MJ OE/kg energi-korrigerad mjölk (ECM)
(beräknat enligt SLU-systemet)
Så 30 kg mjölk per
dag kräver 30 x 5 =
150 MJ
Hur beräknas energibehov vid dräktighet?
SLU systemet: Tillägg från 7:e dräktighetsmånaden: 5-27 MJ OE per dag beroende på LV och tidpunkt.
Vad ska man tänka på vid beräkning av foderstat?
- Vilka behov har djuret av energi och protein?
– underhåll, tillväxt, dräktighet, mjölkproduktion - Ta reda på vad fodret innehåller – analysvärden
- Räkna ut rätt mängd för att uppfylla behoven
- Hur mycket orkar djuret äta?
Annat att ta hänsyn till (mjölkkor): Grovfoder?
Minst 35% grovfoder av totalt ts-intag, i Sverige 50-60% vanligt för mjölkande
kor. Grovfoder innehåller stor mängd kolhydrater som inte är lättlösliga, vilket är bra.
Annat att ta hänsyn till (mjölkkor): NDF?
- Minst 30 % NDF av totalt ts-intag (fiber krävs för att stimulera idissling bl.a.)
- Max 1,5 % NDF av levandevikten (LV) (djuret orkar inte äta hur mycket fiber som helst, våmmen blir full och passagehastigheten saktas ner om fibern dessutom har låg smältbarhet).
Annat att ta hänsyn till (mjölkkor): Fett?
Max 5% fett (EE) av totalt ts-intag (mikroberna känsliga för långa omättade
fetter)
Annat att ta hänsyn till (mjölkkor): Stärkelse?
Max 25 % stärkelse av totalt ts-intag (stärkelse är lättlösligt och kan ge snabb
pH sänkning i våmmen).
Annat att ta hänsyn till (mjölkkor): Maximalt intag av LV?
Max totalt dagligt foderintag: ca 3,8-4% av LV
Övriga begränsningar/ta hänsyn till vid utfodring av idisslare?
- Hygienisk kvalitet
- Bakterier, mögelsvamp
- Giftiga substanser
- Mykotoxiner, giftiga metaller, fungicider, pesticider, andra gifter
Sammanfattning av det svenska klassiska systemet (SLU)?
- Baserat på omsättbar energi och protein (AAT/PBV)
ENERGI
a) Underhåll: 0,507*levande vikten (LV) ^0,75
b) Mjölkproduktion: 5 MJ OE per kg energikorrigerad mjölk (ECM)
c) Tillväxt 1:a kalvare (ca 250 g/d): 8 MJ OE
d) Tillägg/avdrag för ändring av LV (äldre kor)
- För lakterande kor korrigeras energimängden (Y) för utfodringsnivå:
Y = 1,11*(a+b+c+d) - 13,6
Därutöver görs ett tillägg för
e) Dräktighet, per dag från 7:e månaden med 5-27 MJ beroende på kons
LV.
Exempel foderstatsberäkning
- 650 kg mjölkko, 40 kg ECM/d, 3:e laktation, dräktig i 4:e månaden
ENERGI
a) Underhåll: 0,507*6500,75 = 65 MJ OE
b) Mjölkproduktion: 5MJ*40 = 200 MJ OE
c) Tillväxt: -
d) Viktsförändring: -
- Korrigering:
Y = 1,11*(a+b+c+d) - 13,6
1,11*(65+200) – 13,6 = 281 MJ OE
e) Dräktighet: -
En ko som producerar 40 kg mjölk/d behöver alltså ca 4-5 ggr
underhållsbehovet av energi
(underhållsbehovet: 65 MJ OE)
Rekommendation för protein (svenska systemet)? (proteinbehov)
- 7,6 g aminosyror absorberade i tunntarmen (AAT) per MJ OE
- 0-300 g proteinbalans i våmmen (PBV) per dag
Exempel för proteinbehov (baserat på exemplet för energibehov
innan): 281 MJ OE * 7,6 = 2136 g AAT
Vad ingår i färdigfoder till idisslare?
- Spannmål, kli, skal, kvarnbiprodukter
- Betfiber
- Mjöl expeller (kakor) av oljeväxter
- mineralämnen, vitaminer
Vad ingår i koncentrat-proteinfoder till idisslare?
- Kli, skal, kvarnbiprodukter
- Betfiber
- Mjöl expeller (kakor) av oljeväxter
- mindre av mineralämnen, vitaminer
Vilka två varianter av fodermix finns?
fullfoder eller blandfoder
Vad är fullfoder? (äkta fullfoder)
Total mixed ration = TMR = Fullfoder
a) Endast fullfoder. En blandning. Alla
mjölkande kor i en grupp.
b) Endast fullfoder. Två eller fler blandningar till olika grupper, mer krf i
högmjölkargruppen, mer grf i lågmjölkargruppen
Vad är blandfoder?
Partial mixed ration
PMR = Blandfoder
En fullfoderblandning som motsvarar lågmjölkarna. Kompletterar med krf i
automater till högmjölkare. Möjliggör alla kor i en grupp.
