utfodring häst Flashcards
Ätbeteende häst?
Evolutionär anpassning
till att beta gräs under
nästan halva dygnet
Naturligt ätbeteende häst?
- Frilevande hästar betar ca 10‐14 h/dygn
- Äter under ca 10 perioder per dygn
- Längsta pauserna är ca 4 h, men 90 % är
kortare än 2 h - Över 90 % av intaget består av gräs och
halvgräs - Konsumtionskapacitet 1‐3 % av kroppsvikten i
kg torrsubstans för större hästar och upp till 5
% för små ponnyraser (ca 2 % av kv för högdräktiga ston‐ platsbrist)
Konsumtionshastighet för vallfoder som effekt av
fiberinnehållet (NDF)
Ökad mängd NDF -> längre ärhastighet (min)
Tidigt skördat vallfoder, spätt bete - låg NDF och kort ättid
Sent skördat vallfoder - mitt emellan NDF och ättid
Halm - hög NDF och lång ättid
Ökande plantmognad ger?
Ökande plantmognad = högre fiber‐ och lignininnehåll =
längre tuggtid
men lägre smältbarhet, näringsvärde och
energiinnehål
Hur påverkas ättiden per dygn av foderstatens sammansättning?
Hästar äter 1 kg TS
vallfoder på ca 30‐50
min medan 1 kg TS
kraftfoder konsumeras på < 10 min.
Samtliga tre foderstater ger samma mängd energi och protein:
Bara hö - lång ättid
Hö och kraftfoder - kortare ättid
50 hö/50 kraftfoder - ännu kortare ättid
Om utfodringsstrategin avviker för mycket från
det naturliga ätbeteendet?
- Vid foderstater med liten grovfoderandel och hög
kraftfoderandel ökar risken för orala stereotypier som
krubbitning (främst vid avvänjning av föl) - Prevalens av stereotypa beteenden hos svenska hästar 13‐17
- Ökad risk för konsumtion av egen träck, aggressivitet vid utfodring, rastlöshet,
nervositet, samt ökad
risk för störningar i digestionkanalen som tex magsår, grovtarmsacidos, kolik etc
Dagligt minimibehov av grovfoder?
Alla hästar behöver få minst 1 kg torrsubstans
(TS) grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dygn
- Grovfoder = alla vallfoder, halm, helsädesensilage,
sly, vass etc - Grovfoder bör fördelas över dygnet så att ät‐
uppehållen blir så korta som möjligt, och vid minst två tillfällen/dygn (helst fler)
Mag-tarmkanalen hos häst?
- Mekanisk nedbrytning (tuggning)
- Kemisk‐enzymatisk
nedbrytning (magsäck och
tunntarm) - Mikrobiell nedbrytning
(grovtarm)
Relativa volymer i magsäck, tunntarm och grovtarm?
Magsäck 7‐8 %
Tunntarm 27 %
Grovtarm 65 %
Faktisk storlek (häst 400‐
500 kg): magsäck, tunntarm, blindtarm och stora kolon
Magsäck ca 8 l
Tunntarm ca 20‐25 m
Blindtarm ca 1 m, 25‐35 l
Stora kolon 3‐4 m, 50‐70 l
Hur lång tid tar det för foder att passera hela digestionskanalen?
24‐48 h för foder att passera hela
digestionskanalen, längst tid i grovtarmen
VFA‐proportioner på vallfoderdiet?
‐ ättiksyra – 0.70
‐ propionsyra – 0.20
‐ smörsyra– 0.10
Vad ingår och händer i hästens grovtarm?
- Caecum, stora samt lilla kolon
- Mikrobiell fermentation av växtfibrer till VFA ‐ volatile fatty acids (VFA) och gas (koldioxid och metan), upptag till blod
- pH 6 till 7
- Ca 70‐75 % av hästens energibehov täcks av VFA från grovtarmen (på grovfoderbaserad foderstat)
- Upptag även av K, P, Cl, Na, H2 O samt vitamin B och K (mikrobiellt
ursprung) och mindre andel aminosyror (ca 10 % av de aminosyror som finns i plasma
Grovtarmsstörningar och
grovtarmsmikrober?
- Grovtarmsmikrober är specialiserade på fiberdigestion,
‐ generellt lägre pH, högre propionsyrahalt och produktion av mjölksyra om stärkelse undgår digestion i tunntarmen och kommer till grovtarmen.
- Ökad risk för kolik vid utfodring med stärkelserika foder.
- Foderbyte =omställning för mikroberna, om skillnaden är stor mellan
gammal och ny foderstat tar det minst 2‐3 v att göra ett successivt byte. 5‐10 ggr högre risk för kolik under de två första veckorna efter ett foderbyte.
Vad är kolik?
Kolik= smärta från bukhålan, ofta från digestionsorganen.
Kolik är den 3e vanligaste orsaken till veterinärvård och dödsfall (efter rörelsestörningar och trauma).
Snabb passage och låg amylasutsöndring i
tunntarmen, ingen gallblåsa (kan ej koncentrera gallan)?
betyder att risken för att onedbruten stärkelse och fett kommer till grovtarmen är stor om foder med hög halt stärkelse och fett ges.
Maxnivå av stärkelse?
max 150 g stärkelse/100 kg kroppsvikt och
utfodringstillfälle samt <500 g stärkelse /100 kg kroppsvikt och dygn
högre giva=ökad risk för magsår, kolik
Maxnivå av fett?
max 75 g fett per 100 kg kroppsvikt och dag
högre giva= påverkar fibernedbrytningen i grovtarmen
Vallfoder till häst?
Gräs är hästens naturliga föda och det foder som en hästfoderstat till största
delen bör bestå av
Vallfoder KAN innehålla allt en häst behöver (utom Natriumklorid och selen),
men gör inte alltid det. Vi behöver veta hur och varför innehållet varierar för att kunna utfodra vallfoderbaserade foderstater.
Vad beror variationen på i vallfoder?
1) Plantmognad vid skörd (botaniskt utvecklingsstadium)
2) Botanisk sammansättning (protein, Ca, Mg högre om baljväxter)
3) Gödsling (N) (brist på N ger lågt proteininnehåll, högt sockerinnehåll och
låg avkastning)
Ensilage/hösilage har generellt sett högre energi- och näringsvärden än hö
Hästens konsumtionsförmåga?
Ca 3 % av dess kroppsvikt i kg ts
Riktlinjer för näringsinnehåll i vallfoder för olika hästkategorier för att kunna täcka hästens behov av grovfoder‐ts, energi och protein (utan att överutfodra)?
Ponny
- Senare skörd, under 9
MJ/kg ts, ca 5,5‐6 g
smb rp/MJ
Digivande sto
- Tidigare skörd, över 11
MJ/kg ts
- 7‐9 g smb rp/MJ
Travhäst
- Tidigare skörd, över 11 MJ/kg ts
- Ca 6 g smb rp/MJ
Behov och innehåll i foder anges för häst i?
‐ Omsättbar energi (megajoule, MJ)
‐ Smältbart råprotein (g smb rp)
‐ Mineraler (makro, g och mikro, mg)
‐ Vitaminer (fettlösliga, mg eller IE)
Per kg foder för foderstatsberäkningar
Per kg torrsubstans för att jämföra olika foder med varandra
Behov av näringsämnen och energi för häst?
Underhållsbehov samt tillägg för olika aktiviteter
basalt behov, inte öka eller minska i hull/vikt
- Arbete/träning
- Tillväxt
- Dräktighet och digivning
- Hög ålder, grupphållning, hullkorrigering
- Ihållande kyla
Underhållsbehov av energi beräknas?
Beräknas som: 0,5 MJ* kv ^0,75
För normalfödd + 5 %, för svårfödd + 10 %
Lättfödd, normalfödd, svårfödd häst?
Lättfödd = behöver lite
mindre foder än
genomsnittet för att hålla
ett lagom hull
- Många ursprungliga raser, (t ex shetland, island,
arab, PRE) och kallblod (t
ex ardenner)
Normalfödd= genomsnittet
- Många halvblodshästar,
varmblodiga hästar (t ex
SWB, Holsteiner,
varmblodstravare)
Svårfödd= behöver lite
mer foder än genomsnittet för att hålla ett lagom hull
- Många fullblodshästar (tex engelska fullblod, vissa
araber, achal‐teké)
Men ‐ stor individuell variation även inom ras
Ungefärliga energitillägg för olika typer
av arbete (lätt, medel, hårt, mycket hårt)
Lätt
- Fritidsridning/körning
- Energibehov för arbetet i % av underhållsbehovet: 25
Medel
- Ridskoleverksamhet, en del fritidsridning
- Energibehov för arbetet i % av underhållsbehovet: 50
Hårt
- Lätt‐ medelsvår nivå fälttävlan, viss trav/galoppträning,
svårklass hoppning
- Energibehov för arbetet i % av underhållsbehovet: 75
Mycket hårt
- Trav och galopp, elitnivå
fälttävlan, tävling distansritt
- Energibehov för arbetet i % av underhållsbehovet: 120
Kan vara svårt att uppskatta träningen rätt, regelbunden hullbedömning rekommenderas för att stämma av energitilldelningen
Vad är det generella proteinbehovet?
Proteinbehov: 6 g smältbart råprotein per
MJ
Tillägg för dräktighet: % av
underhållsbehov?
- Månad 8‐9: + 15 % av u-håll
- Månad 10: +25 % av u‐håll
- Månad 11: + 30 % av u‐håll
Behov av protein: för dräktighet 12 g smb rp/MJ dräktighetstillägg (plus 6 g
smb rp/MJ i underhållsbehovet)
Exempel på beräkning för Tillägg för dräktighet: % av
underhållsbehov?
Ex: Underhållsbehov 50
MJ och 50*6=300 g smb
rp
Drhet mån 10: 25% av 50 MJ=13 MJ, 13 MJ*12 g
smb rp=156
Totalt behov:
50+13 MJ=63 MJ
300+156=456 g smb rp
Tillägg för digivning: % av
underhållsbehov?
Digivning (mjölkmängd ca 2,5‐3 % av
kv)
- Månad 1‐3: +100 % av u‐håll
- Mån 4‐ avvänjning: +70 % av u‐håll
- Avvänjning som underhåll (+ ev arbete)
Behov av protein: för digivning 12 g smb
rp/MJ digivningstillägg (plus 6 g smb rp/MJ i
underhållsbehovet)
OBS! Ston av små ponnyraser (<200 kg) producerar förhållandevis mer mjölk (3‐3,5 % av kroppsvikten) och kräver därför ca 20 % ytterligare i energitillägg för digivning
Exempel på beräkning för Tillägg för digivning: % av
underhållsbehov?
Ex:
Underhållsbehov 50 MJ och
50*6=300 g smb rp
Digivn mån 2: 100% av 50 MJ=50 MJ,
50 MJ*12 g smb rp=600
Totalt behov:
50+50 MJ=100 MJ
300+600=900 g smb rp
Tillväxt hos unghäst med förväntad vuxenvikt
500 kg?
Exponentiell kurva
skall bli ca 10 ggr så stor
Hög resp. låg tillväxttakt?
- Hästar som skall växa och prestera samtidigt – i regel
hög tillväxttakt, når slutlig kroppsvikt lite tidigare (vid
ca 3 års ålder) - Hästar som inte skall växa och prestera samtidigt – i
regel låg tillväxttakt, når slutlig kroppsvikt mellan 3‐4 år. Kompensatorisk tillväxt på bete. - Det finns inga entydiga bevis för att låg eller hög
tillväxttakt ger mer eller mindre hälsoproblem - MEN: högt energiintag från stärkelserika foder kan bidra till störningar i ben‐ och ledbroskutveckling hos
växande unghästar (spannmål även P‐rika med risk för skev Ca/P‐kvot)
Proteinbehov hos växande unghästar g smb rp/MJ och g lysin/MJ?
Både behovet av smältbart råprotein per Mj och lysin per MJ minskar med ökad tillväxt
Om vallfodrets proteininnehåll täcker unghästens proteinbehov täcks också lysinbehovet.
Ca/P kvoten?
OBS! Kvoten Ca/P måste alltid vara >1,2 i totalfoderstaten!
Behov av makromineraler, exempel
Minimibehov i g per 100 kg kv och dag, exempel på några hästkategoeri.
Högst behov till lägst behov av Ca och P
- Digivning mån 1-3
- Mkt hårt arbete
- Växande unghäst 13-24 mån
- Vuxen, u-håll
Högst behov till lägst behov av Mg
1. Mkt hårt arbete
2. Digivning mån 1-3
3. Växande unghäst 13-24 mån
4. Vuxen, u-håll
Högst behov till lägst behov av NaCl
1. Mkt hårt arbete
2. Digivning mån 1-3
3. Vuxen, u-håll
4. Växande unghäst 13-24 mån
Vilket mineralbehov är viktigast?
Ca och P
Ca/P‐kvot aldrig
under 1,2
Vad är ”Big‐head disease”?
- Om Ca/P-kvot i foderstaten är < 1,1 finns risk för “Big Head disease” (nutritionell sekundär parathyroidism)
- Beror på bibehållen utsöndring av PTH (parathormon) – för att bibehålla Ca-nivå i
blod – ger demineralisering av skelett (ersätts av fibrös vävnad), hälta, ömhet i
ben och leder. - Tidigare inte ovanligt i Europa, kan fortfarande förekomma (när Ca/P <1,1).
Varför behövs extra NaCl till hästar som svettas?
Hästars svett är salt!
Enbart saltsten räcker inte för att återställa salt‐ och vätskebalansen hos hästar som svettas ofta.
Snabbast återhämtning genom att lära hästen dricka en fysiologisk
koksaltlösning (knappt 9 g NaCl per L vatten) efter svettiga prestationer (vanligt vatten skall
finnas tillgängligt samtidigt).
Behov av selen?
Rekommenderad daglig tillförsel i totalfoderstaten, mg/100 kg kroppsvikt, samt maximal toleransgräns – över denna ökad risk för förgiftning
Rekommenderad daglig tillförsel av selen är 0,2 mg/100 kg kroppsvikt för samtliga kategorier (u-håll, dräktighet och digivning, och arbete)
Max tolerans gräns: 5 mg/100 kg kv
Varför behöver hästar selen?
- Hela norra Europa selenfattiga jordar = selenfattiga foder
- Selen behövs i glutationperoxidas tillsammans med
vitamin E för att skydda cellmembran - Brist: myopati (”white muscle disease”), svaghet,
stapplighet, svårt att dia och svälja (föl),
andningssvårigheter, försämrad hjärtfunktion
Vilka symtom uppstår om selen ges i för höga doser?
Toxiskt i för höga doser:
‐ akut: ”blind staggers” dvs skenbar blindhet, tryck
med huvud, svettning, koliksymptom, diarré, ökad
hjärt‐ och andningsfrekvens, letargi, dödsfall.
Förlust av hår (alopeci) och förändringar i hovar
efter en tid
‐ Kronisk: alopeci, horisontella fåror i hovhorn.
Hästars behov av vitaminer?
- Sällan behov av att tillföra extra vitaminer i foderstaten - undantag: utfodring med fjolårsfoder
‐ Finns normalt sett i tillräcklig mängd i vallfodret
‐ B och K bildas av mikrobfloran i grovtarmen hos friska hästar
‐ Vitamin E – högre behov hos ffa högpresterande hästar, samt om mkt fett i foderstaten (antioxidant)
‐ Hästar behöver inte vitamin C via födan
Vilka vitaminer finns till häst och vad gör dessa?
- Vitaminer: fettlösliga A, D, E, K ; vattenlösliga B
A: slemhinnor, celldelning
D: reglera Ca‐nivå i blod
E: cellers antioxidant
K: blodets koagulering
B: cellernas energiomsättning
