utfodring häst Flashcards
Ätbeteende häst?
Evolutionär anpassning
till att beta gräs under
nästan halva dygnet
Naturligt ätbeteende häst?
- Frilevande hästar betar ca 10‐14 h/dygn
- Äter under ca 10 perioder per dygn
- Längsta pauserna är ca 4 h, men 90 % är
kortare än 2 h - Över 90 % av intaget består av gräs och
halvgräs - Konsumtionskapacitet 1‐3 % av kroppsvikten i
kg torrsubstans för större hästar och upp till 5
% för små ponnyraser (ca 2 % av kv för högdräktiga ston‐ platsbrist)
Konsumtionshastighet för vallfoder som effekt av
fiberinnehållet (NDF)
Ökad mängd NDF -> längre ärhastighet (min)
Tidigt skördat vallfoder, spätt bete - låg NDF och kort ättid
Sent skördat vallfoder - mitt emellan NDF och ättid
Halm - hög NDF och lång ättid
Ökande plantmognad ger?
Ökande plantmognad = högre fiber‐ och lignininnehåll =
längre tuggtid
men lägre smältbarhet, näringsvärde och
energiinnehål
Hur påverkas ättiden per dygn av foderstatens sammansättning?
Hästar äter 1 kg TS
vallfoder på ca 30‐50
min medan 1 kg TS
kraftfoder konsumeras på < 10 min.
Samtliga tre foderstater ger samma mängd energi och protein:
Bara hö - lång ättid
Hö och kraftfoder - kortare ättid
50 hö/50 kraftfoder - ännu kortare ättid
Om utfodringsstrategin avviker för mycket från
det naturliga ätbeteendet?
- Vid foderstater med liten grovfoderandel och hög
kraftfoderandel ökar risken för orala stereotypier som
krubbitning (främst vid avvänjning av föl) - Prevalens av stereotypa beteenden hos svenska hästar 13‐17
- Ökad risk för konsumtion av egen träck, aggressivitet vid utfodring, rastlöshet,
nervositet, samt ökad
risk för störningar i digestionkanalen som tex magsår, grovtarmsacidos, kolik etc
Dagligt minimibehov av grovfoder?
Alla hästar behöver få minst 1 kg torrsubstans
(TS) grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dygn
- Grovfoder = alla vallfoder, halm, helsädesensilage,
sly, vass etc - Grovfoder bör fördelas över dygnet så att ät‐
uppehållen blir så korta som möjligt, och vid minst två tillfällen/dygn (helst fler)
Mag-tarmkanalen hos häst?
- Mekanisk nedbrytning (tuggning)
- Kemisk‐enzymatisk
nedbrytning (magsäck och
tunntarm) - Mikrobiell nedbrytning
(grovtarm)
Relativa volymer i magsäck, tunntarm och grovtarm?
Magsäck 7‐8 %
Tunntarm 27 %
Grovtarm 65 %
Faktisk storlek (häst 400‐
500 kg): magsäck, tunntarm, blindtarm och stora kolon
Magsäck ca 8 l
Tunntarm ca 20‐25 m
Blindtarm ca 1 m, 25‐35 l
Stora kolon 3‐4 m, 50‐70 l
Hur lång tid tar det för foder att passera hela digestionskanalen?
24‐48 h för foder att passera hela
digestionskanalen, längst tid i grovtarmen
VFA‐proportioner på vallfoderdiet?
‐ ättiksyra – 0.70
‐ propionsyra – 0.20
‐ smörsyra– 0.10
Vad ingår och händer i hästens grovtarm?
- Caecum, stora samt lilla kolon
- Mikrobiell fermentation av växtfibrer till VFA ‐ volatile fatty acids (VFA) och gas (koldioxid och metan), upptag till blod
- pH 6 till 7
- Ca 70‐75 % av hästens energibehov täcks av VFA från grovtarmen (på grovfoderbaserad foderstat)
- Upptag även av K, P, Cl, Na, H2 O samt vitamin B och K (mikrobiellt
ursprung) och mindre andel aminosyror (ca 10 % av de aminosyror som finns i plasma
Grovtarmsstörningar och
grovtarmsmikrober?
- Grovtarmsmikrober är specialiserade på fiberdigestion,
‐ generellt lägre pH, högre propionsyrahalt och produktion av mjölksyra om stärkelse undgår digestion i tunntarmen och kommer till grovtarmen.
- Ökad risk för kolik vid utfodring med stärkelserika foder.
- Foderbyte =omställning för mikroberna, om skillnaden är stor mellan
gammal och ny foderstat tar det minst 2‐3 v att göra ett successivt byte. 5‐10 ggr högre risk för kolik under de två första veckorna efter ett foderbyte.
Vad är kolik?
Kolik= smärta från bukhålan, ofta från digestionsorganen.
Kolik är den 3e vanligaste orsaken till veterinärvård och dödsfall (efter rörelsestörningar och trauma).
Snabb passage och låg amylasutsöndring i
tunntarmen, ingen gallblåsa (kan ej koncentrera gallan)?
betyder att risken för att onedbruten stärkelse och fett kommer till grovtarmen är stor om foder med hög halt stärkelse och fett ges.
Maxnivå av stärkelse?
max 150 g stärkelse/100 kg kroppsvikt och
utfodringstillfälle samt <500 g stärkelse /100 kg kroppsvikt och dygn
högre giva=ökad risk för magsår, kolik
Maxnivå av fett?
max 75 g fett per 100 kg kroppsvikt och dag
högre giva= påverkar fibernedbrytningen i grovtarmen