Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Fodervetenskap och husdjurens näringslära > utfodring häst > Flashcards

utfodring häst Flashcards

1
Q

Ätbeteende häst?

A

Evolutionär anpassning
till att beta gräs under
nästan halva dygnet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Naturligt ätbeteende häst?

A
  • Frilevande hästar betar ca 10‐14 h/dygn
  • Äter under ca 10 perioder per dygn
  • Längsta pauserna är ca 4 h, men 90 % är
    kortare än 2 h
  • Över 90 % av intaget består av gräs och
    halvgräs
  • Konsumtionskapacitet 1‐3 % av kroppsvikten i
    kg torrsubstans för större hästar och upp till 5
    % för små ponnyraser (ca 2 % av kv för högdräktiga ston‐ platsbrist)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Konsumtionshastighet för vallfoder som effekt av
fiberinnehållet (NDF)

A

Ökad mängd NDF -> längre ärhastighet (min)

Tidigt skördat vallfoder, spätt bete - låg NDF och kort ättid

Sent skördat vallfoder - mitt emellan NDF och ättid

Halm - hög NDF och lång ättid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ökande plantmognad ger?

A

Ökande plantmognad = högre fiber‐ och lignininnehåll =
längre tuggtid

men lägre smältbarhet, näringsvärde och
energiinnehål

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur påverkas ättiden per dygn av foderstatens sammansättning?

A

Hästar äter 1 kg TS
vallfoder på ca 30‐50
min medan 1 kg TS
kraftfoder konsumeras på < 10 min.

Samtliga tre foderstater ger samma mängd energi och protein:
Bara hö - lång ättid
Hö och kraftfoder - kortare ättid
50 hö/50 kraftfoder - ännu kortare ättid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Om utfodringsstrategin avviker för mycket från
det naturliga ätbeteendet?

A
  • Vid foderstater med liten grovfoderandel och hög
    kraftfoderandel ökar risken för orala stereotypier som
    krubbitning (främst vid avvänjning av föl)
  • Prevalens av stereotypa beteenden hos svenska hästar 13‐17
  • Ökad risk för konsumtion av egen träck, aggressivitet vid utfodring, rastlöshet,
    nervositet, samt ökad
    risk för störningar i digestionkanalen som tex magsår, grovtarmsacidos, kolik etc
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Dagligt minimibehov av grovfoder?

A

Alla hästar behöver få minst 1 kg torrsubstans
(TS) grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dygn

  • Grovfoder = alla vallfoder, halm, helsädesensilage,
    sly, vass etc
  • Grovfoder bör fördelas över dygnet så att ät‐
    uppehållen blir så korta som möjligt, och vid minst två tillfällen/dygn (helst fler)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Mag-tarmkanalen hos häst?

A
  1. Mekanisk nedbrytning (tuggning)
  2. Kemisk‐enzymatisk
    nedbrytning (magsäck och
    tunntarm)
  3. Mikrobiell nedbrytning
    (grovtarm)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Relativa volymer i magsäck, tunntarm och grovtarm?

A

Magsäck 7‐8 %
Tunntarm 27 %
Grovtarm 65 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Faktisk storlek (häst 400‐
500 kg): magsäck, tunntarm, blindtarm och stora kolon

A

Magsäck ca 8 l
Tunntarm ca 20‐25 m
Blindtarm ca 1 m, 25‐35 l
Stora kolon 3‐4 m, 50‐70 l

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur lång tid tar det för foder att passera hela digestionskanalen?

A

24‐48 h för foder att passera hela
digestionskanalen, längst tid i grovtarmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

VFA‐proportioner på vallfoderdiet?

A

‐ ättiksyra – 0.70
‐ propionsyra – 0.20
‐ smörsyra– 0.10

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad ingår och händer i hästens grovtarm?

A
  • Caecum, stora samt lilla kolon
  • Mikrobiell fermentation av växtfibrer till VFA ‐ volatile fatty acids (VFA) och gas (koldioxid och metan), upptag till blod
  • pH 6 till 7
  • Ca 70‐75 % av hästens energibehov täcks av VFA från grovtarmen (på grovfoderbaserad foderstat)
  • Upptag även av K, P, Cl, Na, H2 O samt vitamin B och K (mikrobiellt
    ursprung) och mindre andel aminosyror (ca 10 % av de aminosyror som finns i plasma
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Grovtarmsstörningar och
grovtarmsmikrober?

A
  • Grovtarmsmikrober är specialiserade på fiberdigestion,

‐ generellt lägre pH, högre propionsyrahalt och produktion av mjölksyra om stärkelse undgår digestion i tunntarmen och kommer till grovtarmen.
- Ökad risk för kolik vid utfodring med stärkelserika foder.

  • Foderbyte =omställning för mikroberna, om skillnaden är stor mellan
    gammal och ny foderstat tar det minst 2‐3 v att göra ett successivt byte. 5‐10 ggr högre risk för kolik under de två första veckorna efter ett foderbyte.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är kolik?

A

Kolik= smärta från bukhålan, ofta från digestionsorganen.
Kolik är den 3e vanligaste orsaken till veterinärvård och dödsfall (efter rörelsestörningar och trauma).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Snabb passage och låg amylasutsöndring i
tunntarmen, ingen gallblåsa (kan ej koncentrera gallan)?

A

betyder att risken för att onedbruten stärkelse och fett kommer till grovtarmen är stor om foder med hög halt stärkelse och fett ges.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Maxnivå av stärkelse?

A

max 150 g stärkelse/100 kg kroppsvikt och
utfodringstillfälle samt <500 g stärkelse /100 kg kroppsvikt och dygn

högre giva=ökad risk för magsår, kolik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Maxnivå av fett?

A

max 75 g fett per 100 kg kroppsvikt och dag

högre giva= påverkar fibernedbrytningen i grovtarmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vallfoder till häst?

A

Gräs är hästens naturliga föda och det foder som en hästfoderstat till största
delen bör bestå av

Vallfoder KAN innehålla allt en häst behöver (utom Natriumklorid och selen),
men gör inte alltid det. Vi behöver veta hur och varför innehållet varierar för att kunna utfodra vallfoderbaserade foderstater.

20
Q

Vad beror variationen på i vallfoder?

A

1) Plantmognad vid skörd (botaniskt utvecklingsstadium)

2) Botanisk sammansättning (protein, Ca, Mg högre om baljväxter)

3) Gödsling (N) (brist på N ger lågt proteininnehåll, högt sockerinnehåll och
låg avkastning)

Ensilage/hösilage har generellt sett högre energi- och näringsvärden än hö

21
Q

Hästens konsumtionsförmåga?

A

Ca 3 % av dess kroppsvikt i kg ts

22
Q

Riktlinjer för näringsinnehåll i vallfoder för olika hästkategorier för att kunna täcka hästens behov av grovfoder‐ts, energi och protein (utan att överutfodra)?

A

Ponny
- Senare skörd, under 9
MJ/kg ts, ca 5,5‐6 g
smb rp/MJ

Digivande sto
- Tidigare skörd, över 11
MJ/kg ts
- 7‐9 g smb rp/MJ

Travhäst
- Tidigare skörd, över 11 MJ/kg ts
- Ca 6 g smb rp/MJ

23
Q

Behov och innehåll i foder anges för häst i?

A

‐ Omsättbar energi (megajoule, MJ)

‐ Smältbart råprotein (g smb rp)

‐ Mineraler (makro, g och mikro, mg)

‐ Vitaminer (fettlösliga, mg eller IE)

Per kg foder för foderstatsberäkningar
Per kg torrsubstans för att jämföra olika foder med varandra

24
Q

Behov av näringsämnen och energi för häst?

A

Underhållsbehov samt tillägg för olika aktiviteter

basalt behov, inte öka eller minska i hull/vikt

  • Arbete/träning
  • Tillväxt
  • Dräktighet och digivning
  • Hög ålder, grupphållning, hullkorrigering
  • Ihållande kyla
25
Q

Underhållsbehov av energi beräknas?

A

Beräknas som: 0,5 MJ* kv ^0,75

För normalfödd + 5 %, för svårfödd + 10 %

26
Q

Lättfödd, normalfödd, svårfödd häst?

A

Lättfödd = behöver lite
mindre foder än
genomsnittet för att hålla
ett lagom hull
- Många ursprungliga raser, (t ex shetland, island,
arab, PRE) och kallblod (t
ex ardenner)

Normalfödd= genomsnittet
- Många halvblodshästar,
varmblodiga hästar (t ex
SWB, Holsteiner,
varmblodstravare)

Svårfödd= behöver lite
mer foder än genomsnittet för att hålla ett lagom hull
- Många fullblodshästar (tex engelska fullblod, vissa
araber, achal‐teké)

Men ‐ stor individuell variation även inom ras

27
Q

Ungefärliga energitillägg för olika typer
av arbete (lätt, medel, hårt, mycket hårt)

A

Lätt
- Fritidsridning/körning
- Energibehov för arbetet i % av underhållsbehovet: 25

Medel
- Ridskoleverksamhet, en del fritidsridning
- Energibehov för arbetet i % av underhållsbehovet: 50

Hårt
- Lätt‐ medelsvår nivå fälttävlan, viss trav/galoppträning,
svårklass hoppning
- Energibehov för arbetet i % av underhållsbehovet: 75

Mycket hårt
- Trav och galopp, elitnivå
fälttävlan, tävling distansritt
- Energibehov för arbetet i % av underhållsbehovet: 120

Kan vara svårt att uppskatta träningen rätt, regelbunden hullbedömning rekommenderas för att stämma av energitilldelningen

28
Q

Vad är det generella proteinbehovet?

A

Proteinbehov: 6 g smältbart råprotein per
MJ

29
Q

Tillägg för dräktighet: % av
underhållsbehov?

A
  • Månad 8‐9: + 15 % av u-håll
  • Månad 10: +25 % av u‐håll
  • Månad 11: + 30 % av u‐håll

Behov av protein: för dräktighet 12 g smb rp/MJ dräktighetstillägg (plus 6 g
smb rp/MJ i underhållsbehovet)

30
Q

Exempel på beräkning för Tillägg för dräktighet: % av
underhållsbehov?

A

Ex: Underhållsbehov 50
MJ och 50*6=300 g smb
rp

Drhet mån 10: 25% av 50 MJ=13 MJ, 13 MJ*12 g
smb rp=156

Totalt behov:
50+13 MJ=63 MJ
300+156=456 g smb rp

31
Q

Tillägg för digivning: % av
underhållsbehov?

A

Digivning (mjölkmängd ca 2,5‐3 % av
kv)

  • Månad 1‐3: +100 % av u‐håll
  • Mån 4‐ avvänjning: +70 % av u‐håll
  • Avvänjning som underhåll (+ ev arbete)

Behov av protein: för digivning 12 g smb
rp/MJ digivningstillägg (plus 6 g smb rp/MJ i
underhållsbehovet)

OBS! Ston av små ponnyraser (<200 kg) producerar förhållandevis mer mjölk (3‐3,5 % av kroppsvikten) och kräver därför ca 20 % ytterligare i energitillägg för digivning

32
Q

Exempel på beräkning för Tillägg för digivning: % av
underhållsbehov?

A

Ex:
Underhållsbehov 50 MJ och
50*6=300 g smb rp

Digivn mån 2: 100% av 50 MJ=50 MJ,
50 MJ*12 g smb rp=600

Totalt behov:
50+50 MJ=100 MJ
300+600=900 g smb rp

33
Q

Tillväxt hos unghäst med förväntad vuxenvikt
500 kg?

A

Exponentiell kurva
skall bli ca 10 ggr så stor

34
Q

Hög resp. låg tillväxttakt?

A
  • Hästar som skall växa och prestera samtidigt – i regel
    hög tillväxttakt, når slutlig kroppsvikt lite tidigare (vid
    ca 3 års ålder)
  • Hästar som inte skall växa och prestera samtidigt – i
    regel låg tillväxttakt, når slutlig kroppsvikt mellan 3‐4 år. Kompensatorisk tillväxt på bete.
  • Det finns inga entydiga bevis för att låg eller hög
    tillväxttakt ger mer eller mindre hälsoproblem
  • MEN: högt energiintag från stärkelserika foder kan bidra till störningar i ben‐ och ledbroskutveckling hos
    växande unghästar (spannmål även P‐rika med risk för skev Ca/P‐kvot)
35
Q

Proteinbehov hos växande unghästar g smb rp/MJ och g lysin/MJ?

A

Både behovet av smältbart råprotein per Mj och lysin per MJ minskar med ökad tillväxt

Om vallfodrets proteininnehåll täcker unghästens proteinbehov täcks också lysinbehovet.

36
Q

Ca/P kvoten?

A

OBS! Kvoten Ca/P måste alltid vara >1,2 i totalfoderstaten!

37
Q

Behov av makromineraler, exempel

A

Minimibehov i g per 100 kg kv och dag, exempel på några hästkategoeri.

Högst behov till lägst behov av Ca och P

  1. Digivning mån 1-3
  2. Mkt hårt arbete
  3. Växande unghäst 13-24 mån
  4. Vuxen, u-håll

Högst behov till lägst behov av Mg
1. Mkt hårt arbete
2. Digivning mån 1-3
3. Växande unghäst 13-24 mån
4. Vuxen, u-håll

Högst behov till lägst behov av NaCl
1. Mkt hårt arbete
2. Digivning mån 1-3
3. Vuxen, u-håll
4. Växande unghäst 13-24 mån

38
Q

Vilket mineralbehov är viktigast?

A

Ca och P
Ca/P‐kvot aldrig
under 1,2

39
Q

Vad är ”Big‐head disease”?

A
  • Om Ca/P-kvot i foderstaten är < 1,1 finns risk för “Big Head disease” (nutritionell sekundär parathyroidism)
  • Beror på bibehållen utsöndring av PTH (parathormon) – för att bibehålla Ca-nivå i
    blod – ger demineralisering av skelett (ersätts av fibrös vävnad), hälta, ömhet i
    ben och leder.
  • Tidigare inte ovanligt i Europa, kan fortfarande förekomma (när Ca/P <1,1).
40
Q

Varför behövs extra NaCl till hästar som svettas?

A

Hästars svett är salt!

Enbart saltsten räcker inte för att återställa salt‐ och vätskebalansen hos hästar som svettas ofta.

Snabbast återhämtning genom att lära hästen dricka en fysiologisk
koksaltlösning (knappt 9 g NaCl per L vatten) efter svettiga prestationer (vanligt vatten skall
finnas tillgängligt samtidigt).

41
Q

Behov av selen?

A

Rekommenderad daglig tillförsel i totalfoderstaten, mg/100 kg kroppsvikt, samt maximal toleransgräns – över denna ökad risk för förgiftning

Rekommenderad daglig tillförsel av selen är 0,2 mg/100 kg kroppsvikt för samtliga kategorier (u-håll, dräktighet och digivning, och arbete)

Max tolerans gräns: 5 mg/100 kg kv

42
Q

Varför behöver hästar selen?

A
  • Hela norra Europa selenfattiga jordar = selenfattiga foder
  • Selen behövs i glutationperoxidas tillsammans med
    vitamin E för att skydda cellmembran
  • Brist: myopati (”white muscle disease”), svaghet,
    stapplighet, svårt att dia och svälja (föl),
    andningssvårigheter, försämrad hjärtfunktion
43
Q

Vilka symtom uppstår om selen ges i för höga doser?

A

Toxiskt i för höga doser:
‐ akut: ”blind staggers” dvs skenbar blindhet, tryck
med huvud, svettning, koliksymptom, diarré, ökad
hjärt‐ och andningsfrekvens, letargi, dödsfall.

Förlust av hår (alopeci) och förändringar i hovar
efter en tid
‐ Kronisk: alopeci, horisontella fåror i hovhorn.

44
Q

Hästars behov av vitaminer?

A
  • Sällan behov av att tillföra extra vitaminer i foderstaten - undantag: utfodring med fjolårsfoder

‐ Finns normalt sett i tillräcklig mängd i vallfodret

‐ B och K bildas av mikrobfloran i grovtarmen hos friska hästar

‐ Vitamin E – högre behov hos ffa högpresterande hästar, samt om mkt fett i foderstaten (antioxidant)

‐ Hästar behöver inte vitamin C via födan

45
Q

Vilka vitaminer finns till häst och vad gör dessa?

A
  • Vitaminer: fettlösliga A, D, E, K ; vattenlösliga B

A: slemhinnor, celldelning
D: reglera Ca‐nivå i blod
E: cellers antioxidant
K: blodets koagulering
B: cellernas energiomsättning

Fodervetenskap och husdjurens näringslära (20 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions