Foderkonservering Flashcards

1
Q

Vad är det viktigaste stadiet när det kommer till ensilering?

A

“Vallväxtens tillväxtstadium vid klippningen är den
viktigaste faktorn som bestämmer näringsvärdet
av den konserverade produkten.”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Torrsubstans- och vattenhalt i hö?

A

torkning= hö
- torrsubstanshalt: > 80 %
- vattenhalt: < 20

Ute på vallen
- Ex. rödklöver och timotej: vattenhalt: 65-85%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

4 steg för processen av hö?

A
  • Klippa
  • Torka
  • Packa (balning)
  • Lagra
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är höproduktion beroende av och vilka är förlusterna under torkning och packning på?

A

Höproduktion och hökvalitet är i hög grad beroende av väderförhållandena* under torkningen.

Förlusterna under torkningen beror på torkningshastigheten.

Förluster av näringsämnen under packning beror på enzymaktivitet (växter och mikrober), oxidation, urlakning (genom regn) och mekaniska skador.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad beror näringsförlusterna på vid lagring av hö? och vad uppgår de totala näringsförlusterna till vid dåliga väderförhållanden?

A

Förluster av näringsämnen under lagring beror bland annat på höets vatteninnehåll. Vattenhalt > 25 % kan leda till ökad enzymaktivitet, jäst-, mögel- och svamptillväxt (toxiner), oxidation och temperaturökning.

De totala förlusterna av näringsämnen under dåliga väderförhållanden (typiska för nordliga länder) kan uppgå till omkring 20 % (14 % förluster i fält, 6 % under balning och lagring).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Torrsubstanshalt i ensilage?

A

anaerob fermentering = ensilage ≈ 20-65 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka 5 steg ingår i ensilering?

A
  1. skörd (och hackning/konditionering)
  2. komprimering och försegling
  3. Fermentering
  4. Lagring
  5. Öppning (och utfodring)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka är de 4 faserna under fermentering?

A

fas 1: aerob fas (0-2 dagar efter ensilering) -> CO 2, vatten och värme

fas 2: lagfas (övergång mellan fas 1 och 3) -> pH sjunker till 5,5-5,7

fas 3: anaerob fermentering (homo- och heterofermentativa mjölksyrabakterier*) mjölksyra, flyktiga fettsyror, alkoholer och andra flyktiga organiska föreningar; pH sjunker till 3,8-4,2

fas 4: stabil fas (cirka 3-4 veckor efter ensilering) -> den mesta mikrobiella aktiviteten är hämmad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad ska man undvika under lagring?

A

Undvik exponering för syre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är det kritiska vid öppning och utfodring?

A

exponering för syre - försämring efter öppning

jäst- och mögeltillväxt -> förlust av lösliga näringsämnen (temperaturökning)

Kan leda till
- Mykotoxiner:
Aflatoxiner, trichotecener, ochratoxin A, fuminisiner, zearalenona (majs) och andra sekundära metaboliter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilken är den största toxiska risken?

A

Foder kan kontamineras med flera olika mykotoxiner på fältet före skörd, under lagring eller efter ensilering vid utfodring.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka vallväxter är lätta resp svåra att ensilera?

A

I allmänhet har gräs högre sockerhalt och lägre proteinhalt än baljväxter och är lättare att ensilera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Torrsubstanshalt på vallen?

A

Låg torrsubstanshalt (< 20 %) gör det svårare att nå önskat lågt pH (ca 4).

Låt vallmassan torka på fältet till en torrsubstanshalt på 28-32% eller högre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka tillsatser kan användas och varför?

A

Syror, salter, inokuleringsmedel (bakterier), enzymer
etc.

Gynna mjölksyrajäsning (t.ex. mjölksyrabakterier (LAB); melass)

Hämma fermentering (t.ex. syror)

Kontroll av oönskade mikroorganismer (t.ex. syror, salter, LAB)

Förbättrad aerob stabilitet (t.ex. syror)

Förbättrad fibernedbrytbarhet ? (t.ex. specifika LAB, enzymer)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Oönskade mikroorganismer i ensilage?

A

Klostridier (Clostridium butyricum, C. tyrobutyricum, C. bifermentans, C. sporogenes, C. botulinum)
- Markförorening
- Växer under anaeroba förhållanden, pH runt 7, låg ts-halt
- Orsakar proteolys, butyrisk fermentering, högt pH, toxicitet
- Kontaminering av mjölk och ost

Listeria (Listeria monocytogemes)
- Kontaminering av jord
- Växer vid ensilage med hög ts-halt
- Orsakar flera sjukdomar
- (meningoencefalit, främre uveit,
placentitis och abort).

Svampar (jäst och mögel)
- Aerob nedbrytning.
- Mykotoxiner.

Enterobakterier och bacillusarter
(t.ex. Escherichia coli, Bacillus lichiniformis)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka förluster finns under de olika stegen i ensilering?

A

skörd (och hackning/konditionering)
- respiration
- mikrobiell aktivitet
- regn (utsköljning)
- mekaniska förluster

Komprimering och tätning
- mekaniska förluster

Spill från ensilage

Jäsning
- torrsubstansförluster: oxidation, fermentering

Spill från ensilage

Lagring
- torrsubstansförluster: oxidation, fermentering

Spill från ensilage

öppning (och utfodring)
- mekaniska förluster
- Mikrobiell aktivitet
- torrsubstansförluster

Spill från ensilage

17
Q

Miljöbelastning vid ensilering i luften, marken och vatten?

A
  • CO2
  • VOC
  • Plast
  • Lösliga näringsämnen (N)
  • BOD
  • Kväve gaser
18
Q

Vad är VOC?

A

Flyktiga organiska föreningar
- VOC omfattar cirka 1000 reaktiva gaser
- Ensilage avger mer än 50 VOC

VOC bidrar till:
- ozonbildning i troposfären
- låg luftkvalitet (fara för andningsvägarna)

Ffa majsensilage, lite information om gräs-klöver ensilage i nordiska länder

19
Q

N-gaser?

A

Kvävegaser
kväveoxid (NO) bildas -> kvävedioxid (NO2 ), salpetersyra (HNO3)
- NO2 giftig gas
- HNO3 giftig förbränning

20
Q

Utsläpp från ensilering?

A

ensilage lakvatten är en organisk vätska som rinner av från ensilage.

Vätskan har:
- hög biologisk syreförbrukning (BOD)
- rik på lösliga näringsämnen (N) -> algblomning - > lägre syrehalt och pH och högre ammoniakhalt och E. coli

21
Q

Hur man kan minska mängden utsläpp?

A
  • öka torrsubstansen (TS) i vallfodret
  • minska höjden på balarna som staplas
  • öka antalet inplastningsskikt
  • Förvara balar under tak
  • Storbalar producerar mindre utsläpp än bunkersilos
22
Q

Plast och ensilage?

A
  • beroende på antalet lager kan plastanvändningen variera mellan
    0,75 till 2,25 kg per bal
  • ju högre ts-halt i vallfodret, desto högre antal lager
  • om mer manipulation förväntas, fler lager

framtiden…
- mer återvinning* (transparent vs färgad plast)
- biologiskt nedbrytbara material
- alternativ teknik