Fodermedels miljöpåverkan Flashcards
Vallodling?
- Växttäcke året runt
- Tål torka bättre än ettåriga grödor
- Högre kolinlagring i mark än ettåriga grödor
- Små mängder bekämpningsmedel
- Kvävefixering med baljväxter
Växtföljden är viktig
- En gröda kan ge näring till nästa års gröda t.ex. kväve från ärterna utnyttjas av rapsen
- Motverkar:
- växtsjukdomar
- skadeinsekter
- ogräs
- Bibehåller markens bördighet
Ettåriga grödor vs. Fleråriga grödor
- Vete, korn, havre, majs, ärter, bönor etc. är ettåriga
- Gräs och klöver är fleråriga
- Fördelar med fleråriga grödor:
- Marken är täckt hela året = minskar läckage av
näringsämnen - Rotsystemet hinner utvecklas mera = luckrar jorden, ökar vatteninfiltrationen, bidrar till ökad mullhalt och
bördighet - Bidrar till kolinlagring = positivt för klimatet
Klimatpåverkan
Orsakas främst av de s.k.
växthusgaserna:
- Koldioxid (CO 2)
- Metan (CH4)
- Dikväveoxid (lustgas; N2O)
Varifrån kommer utsläppen av växthusgaser i lantbruket?
Koldioxid från fossil energi
Kol i mark
Lustgas från kväve
Metan från djur och gödsel
Utsläpp från inköpta varor
Kretslopp N & P
- Inget bra kretslopp i vårt samhälle idag - stort problem
- För mycket som försvinner ut som inte omhändertas
- Mycket mikroplaster som man inte vill föra in i jordbruket
- Kväve - mer än hälften från jordbruket och resterande från reningsverk
- Fosfor - mycket från jordbruket, en del från reningsverk och även från enskilda avlopp
Jordbruksåtgärder som minskat kväveläckaget
- Bra resultat från grönträda och fånggröda
Jordbruksåtgärder som minskat fosforläckaget
- Skyddszon fungerar bra, även grödfördelning och grönträda
Fånggröda och skyddszon/kantzon?
Fånggröda - Väldigt effektivt med något som kan ta upp kväve och fosfor
Skyddszon/kantzon minskar näringsläckage och ökar biologisk mångfald
Vad är biologisk mångfald?
Biologisk mångfald innebär att vi har ett landskap med
många olika naturtyper, olika arter och en stor genetisk variation inom arter. Det handlar om vilda växter, djur och svampar men också om odlade växter, jordbrukets
husdjur och deras livsmiljöer.
- Bete är viktigt för biologisk mångfald
- 18 % av ängsmarken i Sverige har försvunnit på
några decennier - Betesmarker
växer igen och
olika arter t.ex. av
fjärilar och fåglar
är hotade
Det saknas betesdjur
- Artdatabanken skattar att det behövs 1,2 miljoner ha gräsmarker av olika typer för att säkerställa mångfalden
- Nu har vi ca 450 000 ha
naturbetesmark
Sambete & växelbete - en resurs!
- Fördelaktigt på många sätt
- Djur äter olika växter och på olika sätt, och för att sänka parasittrycket
Soja - stort användningsområde
Har varit/är ett billigt proteinfoder
Hög och jämn proteinkvalitet
Ökat till ffa gris och fjäderfä - bra aminosyrasammansättning
Importeras ffa från brasilien (jämt klimat och således jämn kvalitet och proteinhalt)
Många användningsområden - samma sojabönor som vi människor äter som djuren äter
Finns numera certifierad soja (svenska sojadialogen)
Palmolja?
- Växer runt ekvatorn, 85% i Indonesien and Malaysia
- Blir ca 25 år gamla (ger frukt efter 3 år)
- Skördas året runt
- 50% olja
- 3.9 ton råolja & 0.5 ton kärnolja/ha
- Biprodukter: fiber = palmkärnexpeller = djurfoder, papper och gödningsmedel
- GMO fri
- 10 gånger lägre markanvändning jämfört med soja
Avskogning och förlorad biologisk mångfald?
- 85% av orangutangerna har försvunnit på 25 år
liknande minskning av flera andra arter - Utsläpp av koldioxid vid avskogning
- Jorderosion
- Hotar färskvattensystem
Sammanfattning
Jordbruksmarken är begränsad (globalt), både till ytan och vad vi kan odla och var
All odling medför utsläpp av växthusgaser till atmosfären och N & P läckage
Vallodling behövs i växtföljden för bibehållen bördighet mm
Fleråriga grödor (som vall) har många fördelar genom att de bidrar med växttäcke året runt och har större rotsystem än ettåriga grödor
Biprodukter har lägre miljöpåverkan eftersom den delas på 2 eller fler produkter
Betande djur behövs för biologisk mångfald i Sverige
Minska svinnet i hela kedjan - från jord till bord
Jordbruket är komplext - helhetssyn är viktigt!
Minska sojaanvändnigen, ex. Finland har förbjudit soja till mjölkkor och nyttjar istället mer raps - det problematiska med raps är att det enbart kan odlas vart 7de år
Utnyttja vallen mer
