Instuderingsfrågor - Gris Flashcards
Varför är riktvärdet för maxinblandning av soja i foder till smågrisar lågt?
Soja kan vara diarréprovocerande under avvänjningsperioden, innehåller bland annat
trypsininhibitorer. Dock kan specialbehandlade sojaprodukter fungera även i avvänjningsfoder.
Beskriv varför man tillämpar så kallad ”styrd utfodring” till slaktgrisar? Vad karaktäriserar
utfodring enligt den modellen. Rita gärna upp ett diagram om ni vill
Utfodring enligt en norm “styrd utfodring” som anpassas efter principen att utnyttja grisens
tillväxtkapacitet på det mest effektiva sättet.
Grisarna sätts in på rätt vikt på foderkurvan i
förhållande tillnormen.
Utfodringen justeras vid behov utifrån hur de växer.
Fri tillgång till energi fram till ca. 60 kg levande vikt, sedan restriktiv utfodring (dvs. samma energimängd)
från 60 kg fram till slakt.
Kurvan är en rät uppåtgående linje från start och vi 60kg rak
Vilka faktorer påverkar sinsuggans energibehov och varför utfodras suggor restriktivt under
dräktigheten?
Vikt, hull, omgivningstemperatur, inhysning.
Suggor har under sintiden ett lågt energibehov och för att vara i lagom hull krävs en restriktiv utfodring
Vad finns det för fördel att ge sinsuggor fiber?
Minska motivationen att äta - ger mättnad och kan därmed minska ev. stereotypier.
Kan ge lägre leptinnivåer och högre foderintag under nästa laktation
Vad styr den digivande suggans energibehov och vilka utfodringsrelaterade faktorer är viktiga
att beakta under denna period?
Vikt, hull, omgivningstemperatur, inhysning, mjölkproduktion (antal smågrisar), samt
smågrisarnas avvänjningsålder
Utfodra två gånger per dag vid grisning och öka till tre helst fyra utfodringstillfällen under de sista tre veckorna av digivningsperioden.
- Successiv ökning av giva och
utfodringtillfällen/dag
Energibehov (MJ NE/dag) ökar fram tills dag 8 efter grisning och därefter ska det hållas på samma nivå fram tills avvänjning
Digivande suggor har mer behov av en högre proteinhalt. Byte av foder får inte ske inom de 10 sista dagarna före grisning.
Följ suggornas mjölkproduktion med en ökad fodergiva under hela digivningsperioden. Får suggan sitt foderbehov täckt är hon bra förberedd inför nästa dräktighet.
Viktigt att övervaka suggornas foderintag och kroppsvikt noggrant och anpassa deras diet efter behov för att möta deras individuella näringsbehov.
Digivande suggor har höga krav på att producera mjölk till smågrisarna och ska därför ges ett foder med hög energikoncentration.
Tillskott av mineraler och vitaminer är viktigt för att både suggan och smågrisarna ska må väl
Digivande suggor har högre lysinbehov än dräktiga
Om inte suggorna får tillräckligt med foder mjölkar de på hullet
För kunna avvänja så många smågrisar som möjligt är det viktigt att de får en god start i livet.
Vad är helt avgörande för att grisen ska kunna bygga upp sitt eget immunförsvar?
Tillräckligt med råmjölk! Råmjölken som finns kvar i 24h har antikroppar och andra skyddande celler från suggans immunsystem. Den enda vägen för överföring av antikroppar från suggan till spädgrisen
är via råmjölken.
Andra skyddande celler i råmjölk ger spädgrisen cellulär immunitet.
Cellulär immunitet kan enkelt beskrivas som att den hjälper till att starta spädgrisens egna immunförsvarsceller.
Jämfört med antikroppar så kan cellulär immunitet endast tillgodoses från den sugga grisen blivit född av. För att uppnå full cellulär immunitet måste spädgrisen dia råmjölk hos sin biologiska modersugga i minst 12 timmar.
Nyfödda smågrisar behöver dia råmjölk under minst 6 h för att försäkra sig om att de får tillräckligt med mängd antikroppar, men minst 12 h från dess egna mamma för att säkra cellulär immunitet
Vilka åtgärder kan man initialt vidta om suggan får en kull med väldigt många (>20 levande
smågrisar) och hennes spenar inte räcker till? Vad innebär olika metoder?
Kullutjämna (om fler smågrisar än juver) och skiftesdigivning (alla ska få råmjölken)
INNAN KULLUTJÄMNING PÅBÖRJAS
- Spädgrisarna ska dia råmjölk i minst 12 timmar efterfödelsen
- Tillämpa skiftdigivning i stora kullar så att alla grisar får tillräckligt med råmjölk
- Kontrollera och notera suggans antal fungerande spenar
- Kontrollera suggans hälsotillstånd och att hon är uppe och dricker vatten efter grisningen.
KULLUTJÄMNING
- Utnyttja i första hand övertaliga spenar hos nygrisade suggor med mindre kullar.
- Flytta i första hand stora grisarfrån kullen.
- Små spädgrisar som ska flyttas bort från kullen bör flyttas till en 2:a eller 3:e kulls grisare som har korta, fina spenar och bra modersegenskaper
- Det kan gå lång tid (3-8 timmar) innan de kullutjämnade grisarna får dia sin nya sugga. Grisarna som kullutjämnas måste därför vara livskraftiga nog för att klara flytten.
- Flytta så få spädgrisarsom möjligt mellan kullarna, men flytta dem innan de har börjat bli eftersatta.
- Kullutjämningen ska vara avslutad senast 36 timmar efter grisningen. Kullutjämnas detsenare ökarrisken att
en spene som tidigare inte varit använd, har blivit sinlagd.
SKIFTESDIGIVNING
Vid skiftdigivning delas stora kullar delas upp i mindre grupper och grisarna får turas om att dia vid juvret. Börja
arbetsrutinen med skiftdigivning när suggan har grisat klart. Kontrollera att suggan är frisk och ger di.
- De största och mätta grisarna plockas bort från
suggans juver och placeras i smågrishörnan i en
back/korg/låda av lämplig storlek och material.
- Ställ backen/korgen/lådan vid sidan om värmelampan för att förhindra att grisarna blir för varma.
- Lämna smågrishörnan öppen så de grisar som blir
mätta vid juvret kan gå undan in i värmen.
- Lämna minst 8 grisar hos suggan för stimulans av juvret.
- De grisar som man vet har diat ordentligt med
råmjölk kan hållas instängda upp till 2 timmar.
- Efter 1-2 timmar, plocka undan de grisar som nu är mätta, behåll de minsta och de som fortfarande
är hungriga vid juvret. Skifta grisar i backen/korgen/lådan.
- Upprepa skiftet tills du är säker på att alla grisar i kullen fått tillgång till råmjölk i minst 12 timmar för fullgott skydd. Tänk på att de förstfödda grisarna har diat mycket mer råmjölk än de sistfödda.
Nämn några olika faktorer som kan bidra till smågrisen drabbas av avvänjningsdiarré
Digestionssystem anpassat för mjölkbaserad föda
- Enzymer är ej anpassade till att bryta ner andra kolhydrater och protein
De har en låg saltsyraproduktion
- För mycket av icke-surgjort foder ökar problem med diarré
Grisar är dåliga att reglera foderintag - både för mkt samt för litet foderintag kan ge upphov till diarré
Ange hur man kan anpassa avvänjningsfodret för att stimulera tarmhälsan. (7 st)
lättsmält
hög smaklighet
låg buffringskapacitet
låg protein- och kalciumhalt
lågantigena fodermedel
balanserad fibersammansättning
organiska syror
Dyrare foder med högkvalitativa råvaror
Hur mycket av den omsättbara energin utgörs av nettoenergi i ett spannmålsbaserat
slaktgrisfoder med soja och raps?
NE= 0,75 x Omsättbara energin
Varför finns det ett energivärde för växande grisar (NEv) och ett energivärde för suggor
(NEs)?
Suggor utnyttjar energin i fiberrika foder bättre än växande grisar och därför beräknar man ett energivärde för suggor och ett för växande grisar.
Beskriv vad kompensatorisk tillväxt innebär
Slaktgrisar som får lägre tillförsel av aminosyror än sitt behov under tidiga produktionsfasen
och då växer sämre, kan kompensera för den sämre tillväxten och “komma I kapp” genom att
få överskott på aminosyror under senare delen av produktionsfasen.
Både slaktgrisar och rekryteringsgyltor är växande grisar – Hur och varför skiljer sig
näringsrekommendationerna för lysin åt mellan dem?
Från ca 50 kg och uppåt ges gyltor betydligt lägre nivå av lysin i fodret än slaktgrisar. Detta är
för man hos gyltor vill stimulera fettansättning- vilket de behöver för kommande laktationer.
För slaktgrisar vill man istället stimulera köttansättning.
Vilken är det först begränsande aminosyran till grisar? Varför räknas den som först
begränsande?
Lysin - grisen har ett relativt högt behov samtidigt som fodermedlen, ffa spannmål har ett lågt innehåll av lysin.
Det gör att det med dagens fodermedel ofta först blir brist på lysin i ett
foder och är det brist så begränsas grisens tillväxt.
“Första begränsande aminosyran” - den aminosyra som finns lägst mängd i fodret relaterat till grisens behov
Ange vanligt förekommande foderingredienser (och ungefärlig andel) i en foderstat till grisar
80% spannmål, 10-20% proteinfodermedel
ca. 80% spannmål - basen i grisfoder
ca. 20% proteinfoder, mineralämnen och vitaminer, rena aminosyror mm
ökad användbarhet av biprodukter - hållbart
