Instuderingsfrågor - Fjäderfä Flashcards
För unga kycklingar räknas glycin som essentiell- varför?
I allmänhet kan kycklingar syntetisera glycin från andra föreningar, men i vissa fall, särskilt under snabb tillväxt, räcker inte den interna produktionen för att täcka kroppens behov.
Unga kycklingar växer och utvecklas mycket snabbt, vilket ökar deras behov av aminosyror för att bygga upp proteiner. Glycin är en viktig komponent i proteinerna i kroppens vävnader, inklusive muskler.
Ett tillräckligt tillskott av glycin är därför nödvändigt för en optimal tillväxt hos unga kycklingar.
- Maximera deras tillväxt och produktivitet.
Glycin bidrar behövs även för:
- Kollagensyntes
- Nervsystemets utveckling
Studier har visat att serin i fodret har samma effekt på tillväxten som glycin. Djur kan omvandla glycin till serin och vice versa. Därför brukar dessa beräknas och beaktas tillsammans.
Fjäderfä har ett högre behov av arginin än grisar- varför?
Huvudsakligen beror det på deras unika metabolism och tillväxtkrav. Arginin är en essentiell aminosyra för fjäderfä men inte för grisar under vissa tillväxtstadier.
Arginin behövs för:
- Proteinsyntes och tillväxt
- Metabolism
- Fungerande urea-cykel
- Reproduktiva funktioner
- Immunförsvaret
För fjäderfä brukar man skatta totala behovet av metionin+ cystein, även om endast metionin är essentiell, varför tar man även hänsyn till cystein?
Det är viktigt med en balanserad aminosyraprofil. Det krävs rätt balans mellan essentiella och icke-essentiella aminosyror för att få mindre förluster av kväve. Cystein är inte essentiell men är en viktig aminosyra för fjäderfäs hälsa och produktion av proteinbaserad strukturer.
Det finns risk att fjäderfän inte får i sig tillräckligt av de svavelhaltiga aminosyrorna cystein och metionin. Ett fjäderfä kan omvandla metionin till cystein, men inte det omvända. Därför är metionin den viktigaste aminosyran.
Om det är brist på cystein och metionin omvandlas dit så blir det inget direkt metionin.
Cystein har en sparande effekt på metionin.
Hönsens fjädrar är rika på den svavelhaltiga aminosyran cystein och fjäderfä har därför ett högt behov av svavelhaltiga aminosyror jämfört med andra djurslag. Detta regleras i konventionella foderblandningar genom tillsats av syntetiskt metionin, från vilket också cystein kan bildas.
Genom att inkludera både metionin och cystein i bedömningen av näringsbehovet kan man säkerställa att fjäderfä får tillräckligt med dessa viktiga aminosyror för att stödja deras hälsa och produktion.
Vad är idealt protein?
Djuren måste få de essentiella aminosyrorna:
- i de mängder de har behov
- med rätt balans mellan essentiella och icke-essentiella aminosyror
-> idealt protein
Idealt protein är en term som beskriver en foderkälla som innehåller de essentiella aminosyrorna i de mängder och proportioner som är nödvändiga för att möta fjäderfäs näringsbehov på ett optimalt sätt.
Dessutom är det viktigt att förhållandet mellan de essentiella aminosyrorna och de icke-essentiella aminosyrorna är balanserat för att minimera förluster av kväve och främja optimal proteinomsättning.
Därför är “idealt protein” i fjäderfäs kost en kombination av essentiella och icke-essentiella aminosyror som möter deras näringsbehov på bästa möjliga sätt. Att tillhandahålla en balanserad diet som innehåller rätt proportioner av dessa aminosyror är avgörande för att säkerställa fjäderfäs hälsa och produktivitet.
Beskriv digestionskanalen hos fjärderfä- och vilken funktion respektive organ ha
- Näbb och munhåla
- Malning
- Nedbrytning av kolhydrater påbörjas mha enzym i saliven - Foderstrupe
- Peristaltik - Kräva
- Förvaringskammare
- Mekanisk bearbetning - Magen
- Körtelmagen - utsöndring av magsaft som bryter ner proteiner
- Muskelmagen - maler sönder fodret - Tunntarm
- Fortsatt matsmältning
- Bukspott och galla från levern utsöndras i tunntarmen för att bryta ner fett och neutralisera magsyra
- Absorption av näringsämnen - Tjocktarm
- Absorption av vatten och elektrolyter
- Nedbrytning av cellulosa och andra fibrösa material mha bakterier och omvandling till ämnen som kan absorberas - Kloak
- Gemensam utgång för träck, urin och könsprodukter,
Varför kan en ung kyckling till skillnad från smågris tillgodogöra sig okokt spannmål bra?
Huvudsakligen på grund av skillnaderna i deras matsmältningssystem och nutritionella behov
Kycklingar har en muskelmage som är mycket effektiv på att krossa och sönderdela hårda föremål såsom spannmål och frön.
Deras matsmältningsförmåga är därför utformad för att effektivt extrahera näringsämnen från spannmål utan att de behöver kokas eller behandlas på annat sätt.
Smågrisar är mer beroende av en diet med lättillgängliga kolhydrater och protein av hög kvalitet, och deras mag-tarmkanal är inte lika effektiv på att bearbeta hela spannmålskärnor som kycklingars muskelmage
Hur kan man säkerställa att muskelmagen fungerar väl?
Foderstrukturen ska vara grov, gärna med hela eller krossade spannmålskärnor ger muskelmagen tillräckligt med stimulans för att finfördela fodret och låta passagen till tunntarmen ske med lagom hastighet. Finmalet foder ska undvikas.
- Balanserad foderblandning som främjar en hälsosam matsmältning
- Tillräckligt med vatten
- Småsten kan också hjälpa muskelmagens funktion
Värphöns utfodras i praktiken med fri tillgång till foder som innehåller mellan 11.2-12.2 MJ
Omsättbar energi/ kg foder. Vilken princip baseras denna utfodringsstrategi på?
Hönor anpassar sitt foderintag efter energikoncentrationen i
fodret och äter för att täcka sitt energiintag. Det vill säga hönorna kommer äta lite mer om energikoncentrationen är lägre och mindre om energikoncentrationen är högre
Utfodringsstrategin med fri tillgång till foder som innehåller en bestämd mängd omsättbar energi per kilogram baseras på principen om ad libitum utfodring eller fri tillgång till foder. Denna strategi innebär att värphönsen har konstant tillgång till foder under hela dagen, och de kan äta enligt sina individuella behov och aptit.
Principen bygger på att värphönsen själva reglerar sitt foderintag baserat på sina näringsbehov och energibehov. Genom att erbjuda foder med en känd mängd omsättbar energi per kilogram kan man säkerställa att värphönsen får tillräckligt med energi för att upprätthålla sina metaboliska funktioner, inklusive värpning av ägg, värmeunderhåll och rörelse, utan att riskera överutfodring.
Genom att tillhandahålla foder med en relativt konstant energinivå kan man också underlätta för värphönsen att upprätthålla en jämn energibalans och undvika stora variationer i foderintaget, vilket kan vara fördelaktigt för att upprätthålla en jämn produktion av ägg och en god hälsa.
Varför finns majsglutenmjöl med i fodret? Vad innehåller
majsglutenmjöl som inget annat fodermedel i receptet innehåller, vad har det för
funktion?
Majsglutenmjöl är.
- en god källa till protein och aminosyror, samt energi
- kostnadseffektivt eftersom det är en biprodukt
- hög smältbarhet
Majsglutenmjöl innehåller xantofyller. Xantofyller finns naturligt i många växter, inklusive majs. När värphöns äter foder som innehåller majsglutenmjöl, absorberar de xantofyllerna och transporterar dem till äggulan under äggproduktionen. Det resulterar i äggulor med en mer intensiv och naturlig gul färg, vilket kan vara attraktivt för konsumenter och öka försäljningen.
I ekologisk produktion: Majsgluten (konventionellt) används - betyder att hönsen är yngre än 30 v
Foder för värphöns kostar idag ca 5 kr/kg foder. En värphöna äter ca 110 g foder per
dag. Vad blir foderkostnaden per år för en äggproducent med 22 000 höns?
Först kan vi beräkna den dagliga foderkostnaden per höna:
Foderkostnad per dag per höna = Mängd foder per dag * Kostnad per kilogram foder
Foderkostnad per dag per höna = 0,110 kg/höna * 5 kr/kg = 0,55 kr/höna
Nu kan vi använda den dagliga foderkostnaden per höna för att beräkna den årliga foderkostnaden för en äggproducent med 22 000 höns:
Årlig foderkostnad för en äggproducent = Daglig foderkostnad per höna * Antal höns * Antal dagar per år
Antal dagar per år antas vara 365 dagar för enkelhetens skull.
Årlig foderkostnad för en äggproducent = 0,55 kr/höna * 22 000 höns * 365 dagar
Årlig foderkostnad för en äggproducent = 4 416 500
Om en flock drabbas av fjäderplockning som resulterar i nakna höns kan dessa äta upp till 30 % mer foder, dvs 143 g/dag. Beräkna vad det skulle innebära i form av merkostnad per år för foder för ovan producent om 50% av hönsen var nakna?
0,11 x 5 = 0,55 kr/höna
0,143 x 5 = 0,715
22 000 x 0,5 = 11 000
0,55 x 11 000 x 365 = 2 208 250
0,715 x 11 000 x 365 = 2 870 725
2 208 250 + 2 870 725 = 5 078 975
5 078 975 - 4 416 500 = 662 475 kr i merkostnad per år
Nedan finns ett recept för konventionella värphöns samt ett recept för ekologiska
värphöns. I konventionella foder får man till skillnad från ekologiska foder tillsätta
renframställda ”syntetiska” aminosyror (DL-metionin och L-lysin- HCL ). Samt använda
fodermedel som processats med kemiska lösningsmedel det vill säga sojamjöl och
rapsmjöl. Hönans råproteinbehov är 165 g/kg foder och metioninbehovet är 4,07 g/kg foder. I det konventionella fodret är råproteinhalten 165 g/kg foder, och metioninhalten är
4,07 g/kg foder. I det ekologiska fodret är råproteinhalten 199 g/kg foder och metioninhalten är 4,07 g/kg foder.
a)Använd Tabell1 för att förklara skillnaden i ingående proteinfoderråvaror i det
konventionella respektive ekologiska fodre
a) Då Sojamjöl, rapsmjöl och DL-metionin på grund av regler för ekologisk produktion inte
längre är tillgängliga som fodermedel måste andra råvaror istället användas för att täcka hönans råprotein och aminosyra behov. I detta fall blev det rapskaka, solroskaka, majsglutenmjöl, fiskmjöl
samt potatisprotein som används. Som framgår av Tabell 1 består DL-metionin nästan enbart av metionin vilket gör att en liten mängd kan användas för att öka nivån i fodret. Metionin är den först
begränsande aminosyran till fjäderfä och det är alltså där det blir brist först. När syntetiskt metionin inte finns tillgängligt så väljs fodermedel med relativt hög metioninhalt, så som fiskmjöl och potatisprotein.
b) Varför skiljer sig råproteinhalterna åt och vilka konsekvenser kan detta ge? (mellan konventionella och eko värphöns)
b) Då man inte längre har tillgång till de syntetiska aminosyrorna kan man inte längre sätta till
endast den aminosyran det är brist på så för att täcka behovet av metionin och lysin får man öka
mängden av proteinråvaror och då får man en högre råproteinhalt på köpet vilket kommer hamna i
träcken och riskerar att dels försämra inomhusmiljön genom att göra ströbädden blötare och öka
ammoniakavgången från ströbädden samt riskera läcka ut till naturen och öka försurning av sjöar
och vattendrag.
Vad är xylans och beta-glukanas? Varför används det?
Enzym som bryter ner arabinoxylan och beta-glukan, två icke-stärkelse polysackarider (NSP) som finns i ex. vete, rågvete, råg, korn och havre.
Används för att minska problem med dessa lösliga NSP så som sticky droppings och blöt ströbädd.
Effekter av lösliga NSP hos kyckling:
- Träckviskositeten ökar
- “Sticky droppings” (om det sitter kvar länge kan det fräta och ge sår)
- Ökat vattenintag ger blöt ströbädd - sämre fothälsa (frätande)
- Försämrat foderutnyttjande
- Bakteriell jäsning i grovtarmen ökar
Därav används xylanas och beta-glukans som fodertillsats
En slaktkycklingproducent berättar att han gärna vill öka upp havreinblandningen i fodret pga gynnsam skörd, idag använder de sig enbart av vete. Vad bör producenten tänka på om han ersätter 10 % av veten med havre?
Energivärdet i fodret minskar då havre har lägre energihalt än vete. Samt att beta-
glukanas bör användas då havre innehåller beta-glukan
