Tentamen - Fodervetenskap och husdjurens näringslära Flashcards

1
Q
  1. Välj ett foder och fundera utifrån ett mikrobiellt perspektiv på dess tillverkning, från råvara till färdig
    produkt. Svara på följande frågor om fodret som du har valt (OBS! svara inte om foder i allmänhet!) (10
    p)

Fodret som jag har valt är: Ensilage

a) Vilken är huvudegenskapen (eller vilka är huvudegenskaperna) som hindrar tillväxt av oönskade mikrober i fodret? Klassificera dessa foderegenskaper som intrinsisk eller extrinsisk.

A

a) Ensilage

Huvudegenskapen som förhindrar tillväxt av oönskade mikrober i ensilage den låga pH-nivån, men även den anaeroba miljön (syrefattig miljö) är en viktig kompletterande faktor som hjälper till att upprätthålla fodrets hållbarhet och kvalitet.

När ensilageprocessen initieras, packas materialet tätt för att utesluta syre. Den anaeroba miljön som skapas under denna process främjar tillväxten av mjölksyrabakterier som fermenterar fodret och producerar organiska syror som sänker pH-värdet (5-3,8).

Den låga pH-nivån och anaeroba miljön skapar en ogynnsam miljö som hämmar tillväxten av många oönskade mikroorganismer, såsom mögel och vissa bakterier, vilket hjälper till att bevara fodret och förhindra kontaminering och förskämning.

Dessa egenskaper klassificeras som intrinsiska faktorer eftersom de är direkt relaterade till sammansättningen och egenskaperna i ensilaget. Intrinsiska faktorer är egenskaper som är inneboende hos livsmedlet och påverkar dess hållbarhet och säkerhet. (tillhör själva fodret)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q
  1. Välj ett foder och fundera utifrån ett mikrobiellt perspektiv på dess tillverkning, från råvara till färdig
    produkt. Svara på följande frågor om fodret som du har valt (OBS! svara inte om foder i allmänhet!) (10
    p)

Fodret som jag har valt är: Ensilage

b) Förekomsten av mykotoxiner, Salmonella eller jäst påverkar fodrets säkerhet och kvalitet. Svara på den fråga som är mest relevant för ditt foder (välj EN av tre frågor: i, ii eller iii)

i. Finns det en risk för mykotoxiner i fodret? Om ja, namnge ett specifikt mykotoxin (eller mykotoxiner) som är risken och hur det/de uppstår i fodret.

ii. Finns det en risk för Salmonella i fodret Motivera!

iii. Är förekomsten av jäst i fodret önskvärd eller inte? Motivera!

A

Jag väljer i

Om ensileringen inte blir tillräcklig eller det går hål på plasten så att
syre kommer i kontakt med fodret är risken för mögeltillväxt stor. Många mögelarter är
ofarliga men vissa kan bilda mykotoxiner som har negativa effekter på flera djurarter.

Ja, det finns en risk för mykotoxiner i ensilage. De jag tar upp är DON, Mykofenolsyra och Roquefortine C.

  • DON (Deoxynivalenol) är ett mykotoxin som bildas i fält av Fusariumsvampar, vilka kan trivas och växa på växter som används för ensilage. DON-produktionen är vanligtvis relaterad till fuktiga förhållanden under skörd, behandling eller lagring av spannmålet. Flest risker hos grisar.
  • Mykofenolsyra är ett mykotoxin som produceras av Penicillium roqueforti. Det kan förekomma i ensilage, och är vanligtvis relaterat till otillräcklig ventilation och fuktiga förhållanden under lagring. Mykofenolsyra - starkt immunsuppressivt: Påverkar leukocyter, T- & B-celler
  • Roquefortine C är också ett mykotoxin som produceras av Penicillium roqueforti. Det kan bildas i ensilage, särskilt om materialet utsätts för fuktighet och otillräcklig ventilation under lagring. Det är neurotoxiskt och kan orsaka förlamning hos fjäderfä
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Finns det ytterligare mikrobiella faror som är kopplade till ensilage? Om ja, beskriv dessa! Om nej,
motivera

A

Ja, det finns bland annat risk för patogena bakterier.

Clostridium botulinum:
- Sporbildare
- strikt anaerob (växer bara utan syre)
- Finns i jorden
- Sporerna kan gro i ensilage om pH stiger (ska vara lågt pH)
- botulinumtoxin (neurotoxin) bildas av många olika stammar, vanligast i ensilage i Sverige är B-typen
(vaccin finns riktat mot B-typen)
- Hästar extra känsliga

Clostridium tyrobutyricum:
- Sporbildare
- Finns i jorden
- Kan tillväxa i ensilage om pH stiger
- Sporerna kan passera kons mag-tarmkanal och så småningom kontaminera mjölken (genom att kornas spenar kommer i kontakt med träck där det finns)
- överlever pastörisering

Listeria monocytogenes:
- icke-sporulerande, gram-positiva stavar
- finns i ensilage
- växer vid låga temperaturer, låg vattenaktivitet och utan syre
- L. monocytogenes sprids till människa via bl.a. opastöriserad mjölk och mjölkprodukter
- gravida kvinnor är en riskgrupp, risk för fosterskador/kastning hos får

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv vad du anser är den kritiska kontrollpunkten (CCP) under tillverkningen som gör ensilage
säkert!

A

Kritisk kontrollpunkt eller styrpunkt innebär att man ska minimera eller ta bort faran.

Vid tillverkning av ensilage skulle den kritiska kontrollpunkten i processen kunna vara en snabb pH-sänkning under fermenteringsprocessen. Det är viktigt att säkerställa att detta steg utförs korrekt och noggrant för att säkerställa säkerheten och kvaliteten på ensilaget.

För att säkerställa processen ytterligare är det viktigt med noggrann förslutning, dvs plasta in anaerobt.

Under denna process omvandlar mjölksyrabakterier sockerarter till mjölksyra, vilket sänker pH-värdet och skapar en miljö som är ogynnsam för tillväxten av skadliga mikroorganismer som mögelsvampar och bakterier. Om den snabba pH-sänkningen inte uppnås eller är tillräcklig kan det leda till ökad risk för förorening och försämring av ensilaget.

Kritiska gränsvärdet skulle därför vara ett pH-värde mindre än 5, eftersom att pH-värdet i ensilage ska sjunka till 5-3,8.

Övervakning? Hur kan vi kontrollera om pH är tillräckligt lågt? - ett fåtal balar testas

Korrigerande åtgärd? - Inte utfodra med balen, ffa inte till känsliga djur - beror på hur mycket och vad som är skadat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
  1. Vad är normalt smältbarheten för kolhydrater i fiskfoder hos fisk? Markera rätt svar med X. (1 p)

____0-35 %
____ 35-55%
____55-100%

A

Rätt svar: 55-100%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q
  1. Vad är idealt protein? För vilka djurslag är detta speciellt viktigt? (3 p)
A

Idealt protein:
Djuren får i sig de essentiella aminosyror i exakt mängder de har behov av samt att
det är rätt balans mellan essentiella och icke-essentiella aminosyror

Det är särskilt viktigt för enkelmagade djur, såsom grisar, fjäderfä, hästar och fiskar, eftersom dessa djur har begränsad förmåga att syntetisera vissa aminosyror själva och därför måste få dem genom via fodret. För dessa djurslag är ett balanserat intag av idealt protein avgörande för att säkerställa optimal tillväxt, reproduktion och övergripande hälsa

Idisslare kan skapa mikrobprotein

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q
  1. a) Vad är kroppens primära strategi vid metabolism av gifter?
A

Metabolismen är en nyckelfaktor för att neutralisera och eliminera gifter från kroppen. En vanlig mekanism för detta är att konvertera gifter till mer vattenlösliga föreningar, vilket underlättar deras exkretion.

Levern och dess metaboliserande enzymer spelar en central roll i avgiftningsprocessen.
Fas 1:
- Oxidation
- Hydrolys
- Reduktion
Primär produkt -> exkretion
Fas 2:
- Konjugering
Sekundär produkt -> exkretion

I fas 1 av metabolismen genomgår molekylen vanligtvis oxidation, hydrolys eller reduktion för att göra den mer reaktiv eller mer lämplig för konjugering i fas 2. Primära produkter som produceras under fas 1 kan vara relativt mer vattenlösliga än den ursprungliga molekylen, vilket underlättar exkretionen.

I fas 2 konjugeras molekylen med vattenlösliga ämnen för att ytterligare öka dess vattenlöslighet. Dessa sekundära produkter blir ännu mer lämpliga för exkretion från kroppen.

Metabolismen gör ämnen med vattenlösliga → lättare exkretion (lättare bli av med dem - i princip alla organismer har denna mekanism)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

4 b) Vad innebär bioaktivering? (2 p)

A

Metabolismen av gifter kan också leda till bioaktivering, dvs att ämnet blir mer aktivt eller toxiskt än dess ursprungliga form

Bioaktivering innebär att metaboliten kan vara reaktiv, mer toxisk än modersubstansen

Ett klassiskt exempel är DDT (klassiskt miljögift) som metaboliseras i kroppen till en förening som kallas DDE genom att förlora en klormolekyl. DDE är mycket mer farligt än DDT och orsakar stora problem i binjurarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q
  1. Vad innebär kompensatorisk tillväxt? Hur kan detta användas vid utfodring av slaktgrisar? (3 p)
A

Slaktgrisar som får lägre tillförsel av aminosyror än sitt behov under tidiga produktionsfasen
och då växer sämre, kan kompensera för den sämre tillväxten och “komma I kapp” genom att
få överskott på aminosyror under senare delen av produktionsfasen.

Genom att utnyttja kompensatorisk tillväxt kan ett och samma foder, det vill säga med samma mängd aminosyror användas under hela uppfödningen. Att använda ett foder kan vara fördelaktigt om platsbrist råder, vilket i sin tur kan generera ekonomiska fördelar och förenkla hanteringen för lantbrukaren.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q
  1. Man kan beskriva hästars digestion som mekanisk, kemisk-enzymatisk och mikrobiell. Vad avses med denna beskrivning mer specifikt? I vilken form absorberas de olika näringsämnena? (5p)
A

Mekanisk nedbrytning = tuggning, finfördelning av födan i munhålan så att den kan blandas med saliv och bli lätt att svälja.

Kemisk-enzymatisk i magsäck och tunntarm
– först kemisk med lågt pH i magsäcken där proteinnedbrytning påbörjas och bakterier
oskadliggörs
- därefter i högre (neutralt till svagt basiskt) pH i tunntarmen där olika enzymer utsöndras för vidare nedbrytning av protein och peptider till aminosyror, av fett till fettsyror och av icke-strukturella kolhydrater som socker och stärkelse till glukos och fruktos.

Därefter sker den mikrobiella nedbrytningen av ffa fiber (=strukturella kolhydrater) som sker i
blindtarm och grovtarmen där VFA (ättiksyra, propionsyra och smörsyra) bildas.

Mikrobiell fermentation av växtfibrer till VFA ‐ volatile fatty acids (VFA) och
gas (koldioxid och metan), upptag till blod
* VFA‐proportioner på vallfoderdiet:
‐ ättiksyra – 0.70
‐ propionsyra – 0.20
‐ smörsyra– 0.10

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q
  1. Nämn fyra faktorer som påverkar totala energibehovet hos en värphöna? (2p)
A
  • Fågelns levande vikt
  • Tillväxt, äggproduktion
  • Omgivande temperatur
  • Fjäderdräktens kondition
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q
  1. I våmmen bildas i huvudsak tre olika VFA (flyktiga fettsyror). Ange vilken fettsyra som bildas i
    vilken proportion (3p).
    60-70%: ________________________________
    15-20%: ________________________________
    10-15%: ________________________________
A

60-70%: Ättiksyra
15-20%: Propionsyra
10-15%: Smörsyra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
  1. Beskriv kortfattat vad som händer med foderfett (långa fettsyror) i våmmen och var det absorberas av
    djuret? (4 p)
A

Fettet hydrolyseras, dvs glycerol och fettsyror separeras från varandra.
Glycerolet fermenteras till propionsyra och fettsyrorna mättas genom biohydrogenering.
Därefter kan fettsyrorna passera till tunntarmen för upptag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  1. Välj ett mineralämne som är av betydelse vid utfodring av djur, beskriv hur upptag och utsöndring
    regleras och förklara kort vilka funktioner det har (3 p)
A

Kalcium (Ca) är en makromineral som är av betydelse till djur.

Kalcium tas upp från tunntarmen genom aktiv transport, främst i form av kalciumjoner (Ca2+). Aktiv transport innebär att kalcium transporteras över tarmväggen mot en koncentrationsgradient, vilket kräver energi i form av ATP
- Kalciumupptaget regleras av flera faktorer, bland annat av kalciumnivån i blodet, hormoner såsom PTH, fosfor och magnesium, och vitamin D-nivåerna.

Överskott av kalcium som inte behövs för kroppens funktioner eller lagras i skelettet kan utsöndras via urinen. Njurarna reglerar kalciumutsöndringen genom att filtrera blodet och reabsorbera eller utsöndra kalcium via urinen beroende på kroppens behov och kalciumkoncentrationen i blodet. Kalcium kan också utsöndras via träck och svett.

Funktion:
- Sammansättning och strukturella funktioner i skelett
- Hjälper till att upprätthålla tandhälsa
- Involverat i muskelkontraktioner
- Viktig i överföringen av nervimpulser i nervsystemet
- Enzymsystem och dess aktivitet
- Blodkoagulation

Brist kan leda till kalvningsförlamning, benskörhet mm

Oftast inte toxiskt, väl reglerad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q
  1. En hästs genomsnittsbehov av omsättbar energi för underhåll kan skattas med formeln 0,5 * BW^0,75
    MJ/dag. (4 p)

a) Beräkna en 400-kg hästs behov av omsättbar energi för underhåll och dess svältmetabolism
(ofta benämnt F eller NEm)

b) Beräkna skillnaden mellan de två värdena. Vad kallas skillnaden? Förklara vad som skiljer de
två behoven åt.

A

a)
Underhållsbehov av energi:
0,5 MJ x BW^0,75
->
0,5 x 400^0,75 = 45 MJ/dag

Svältmetabolismen kan approximeras med
0,3 MJ x BW^0,75
->
0,3 x 400^0,75 = 27

b)
45 - 27 =
Mellanskillnaden är värmen som avges vid metabolismen (HIF)

Omsättbar energi är bruttoenergi - träck, urin och gas

Svältomsättning mäts efter en längre period där djuret utfodras efter underhåll, dvs ingen tillväxt eller nedgång i kroppshull, och så efterföljs det av en period av svält. Hur lång svältperioden behöver vara är några timmar till 3-4 dagar.

Total värmeförlust omfattar
- svältmetabolism
- HIF

När ett fastande djur utfodras kommer dess värmeproduktion att öka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  1. Vilka av följande fodermedel är tillåtna i ekologisk produktion av fjäderfä? (2 p). Markera ditt svar med ett X.

___Rapsmjöl
___Fiskmjöl
___Lucernmjöl
___Sojamjöl

A

Svar: Fiskmjöl och lucernmjöl

17
Q
  1. Varför tillsätts xylanas i gris- och fjäderfäfoder, hur påverkar det energivärdet på ett vetebaserat
    foder? (2 p)
A

NSP, såsom arabinoxylaner, förekommer i cellväggarna hos många gräs. Grisar och fjäderfä saknar enzym för att bryta ner NSP vilket kan orsaka betydande problem för både djuren och produktionen.

Xylanas är ett fibernerbrytande enzym som kan tillsättas i fodret till grisar och fjäderfä för att bryta ner
arabinoxylaner.

Vete - Ofta den viktigaste energikällan, men innehåller en del arabinoxylaner.

Energivärdet i ett vetebaserat foder kommer att förbättras genom att använda xylans som fodertillsats.

18
Q

14 a) Nämn tre vanligt förekommande proteinfodermedel som används till laxfiskar

b)Vad finns det för alternativa proteinfodermedel som kan användas till laxfiskar och vad finns det för
utmaningar med att använda dessa? (5p)

A

a) Tre vanligt förekommande proteinfodermedel som används till laxfiskar är fiskmjöl, sojamjöl och mjöl från fjäderfä

b) Majoriteten av de alternativa proteinkällor som finns tillgängliga idag är växtbaserade. Detta medför flera utmaningar:
- Kemisk sammansättning - ofta obalanserad AA (dieter måste kompletteras
kompletteras med aminosyror)
- Låg smältbarhet
- Antinutritionella föreningar (enzymhämmare, saponiner, lektiner,
allergener etc)
- Palatibilitet
- Lägre nivå av lysin

En annan utmaning: Finns det problem med att utfodra karnivora fiskar, såsom lax, med växtproteiner

Exempel på växtbaserade alternativa proteinkällor är raps, åkerböna, solros, svampar och alger

Exempel på animaliska alternativa proteinkällor är insekter och musslor

Utmaningar med animaliska:
- Dyrt
- Tillgång
- Relativt nytt, krävs mer forskning
- Lämpliga produktionsmetoder

Allmän utmaning: Konkurrera med den mänskliga livsmedelsbasen och framtida livsmedelssäkerhet?

19
Q
  1. ”Hacka, packa, täck” är en ramsa som berör ensilering av vallfoder. (5p)

a) Förklara de tre begreppen (hacka, packa och täck), vad syftar de på och varför är de viktiga?

b) Nämn och förklara två andra faktorer som kan påverka ensileringsprocessen.

A

a)
Hacka:
- Skördning och finfördelning av grönmassan
- När grödan hackas kommer mjölksyrabakterier blandas med växtsaft och därmed gynnas ensileringsprocessen.Det blir en snabb pH-sänkning.

Packa:
Det är väldigt viktigt att packningen blir rätt utförd. Det finns olika tillvägagångssätt, det kan bland annat göras i plansilos eller balar. Störst arbetsinsats kräver plansilos där det är viktigt att grönmassan läggs i tunna skikt för att uppnå hög volymvikt. Vid packning i bal är det ofta längre strån vilket kan försvåra något. Det är viktigt att packa grönmassan ordentligt för att eliminera luftfickor och skapa en anaerob miljö.

Täck:
- Det viktigt att täcka den för att förhindra syre från att komma in och störa den anaeroba miljön
- Ensilering i plansilo innebär en större yta som kan utsättas för luft jämfört med ensilering i
bal. Täckningen har två uppgifter dels att förhindra
lufttillträde dels att skydda fodret från regnvatten. Vid ensilering i bal är anaerob miljö nödvändigt.

b)
Fermentation - syret är förbrukat och anaeroba mikroorganismer börjar tillväxa, både de önskade mjölksyrabakterierna och de oönskade klostridierna (bildar sporer). pH sjunker till 5-3,8 genom produktionen av organiska syror från mjölksyrabakterierna. Alla organismer utom LAB (mjölksyrabakterier) hämmas.

Lagringsfasen - stabil situation, förutsatt att syre inte kommer in!

20
Q
  1. Du får tillgång till en batch med foder, och vill bestämma hur mycket omsättbar energi det
    innehåller. Du planerar därför ett försök med grisar. (4 p)

a) Vad behöver du mäta för att bestämma den omsättbara energin?

b) I ett sidoprojekt fodrar du grisarna med 3 kg foder per gris och dag, med 90 % ts. Totalt
producerar grisarna 3 kg träck per gris och dag, med 20 % ts. Beräkna smältbarheten av ts.

A

a)
Omsättbar energi OE -> Energin i fodret – förluster av energi i träck och urin

ME = DE - [energi i urin + energi i gas (metan)]
- Formeln för omsättbar energi är smältbar energi minus summan av energi i urin plus energi i gas (metangas)

Hur tar vi reda på hur mycket energi som försvinner i urin och gas?
- Urin kan samlas in relativt enkelt
- Metanmätningar kräver respirationskammare för att faktiskt mäta den sanna metanutsöndringen.
- Metanproduktionen skattas ofta från GE (ca. 6-8 %) eller DE (ca. 10-12%)

b)
torrsubstansens smältbarhet: Smältbarhet = (konsumerad ts - ts i träck) / konsumerad ts

3 x 0,9 = 2,7 kg ts (foder)

3 x 0,2 = 0,6 kg ts (träck)

smältbarheten av ts = (2,7 - 0,6) / 2,7 = 0,78

Svar: Smältbarheten av ts är 78%

21
Q
  1. Ge ett exempel på ett vanligt förekommande fodermedel som innehåller en eller flera substanser som räknas som toxiska eller antinutritionella. Beskriv en av de substanser du tänker på och förklara
    vilka effekter den har. Ange också om det finns något sätt att minska riskerna när fodermedlet används.
    (3p)
A

Ärtor innehåller antinutritionella faktorer (ANF), dock relativt lågt innehåll jämfört med andra baljväxter. Halterna varierar dock väsentligt
beroende på genotyp och odlingsförhållanden.

Användning av ärtor som proteinfodermedel begränsas av innehållet tanniner som är en ANF

Tanniner är fenoliska/polyfenoliska föreningar som kan binda till och fälla ut biomolekyler som proteiner, kolhydrater och mineraler.
- Tanniner minskar smältbarheten och kan ha skadliga effekter.
- Hos enkelmagade djur är de huvudsakliga effekterna av tanniner relaterade till deras proteinbindande förmåga och minskning av smältbarheten för protein, stärkelse och energi
- Kan sänka absorption och/eller utnyttjandet av aminosyror

Exempel för att minska tanniner: blötläggning eller kokning kan minska halterna av tanniner

Skalning sänker halterna av tanniner men leder till en relativ ökning av de flesta andra ANF

Vitblommiga varianter av ärtor har lägre innehåll av ANF

Blandning: Blandning av olika foderingredienser kan bidra till att minska koncentrationen
av ANF i djurfoder. Genom att kombinera olika växtingredienser kan de negativa effekterna av ANF i en ingrediens balanseras av de positiva effekterna av andra ingredienser.

22
Q
  1. Rangordna följande fodermedel efter deras råproteininnehåll per kg ts. Börja med det som har mest råprotein. (3 p)

Vete, fiskmjöl, betfiber, rapskaka, sojamjöl, vegetabilisk olja

A
  1. Fiskmjöl
  2. Sojamjöl
  3. Rapskaka
  4. Vete
  5. Betfiber
  6. Vegetabilisk olja
23
Q
  1. Din vän som själv undviker lättsmälta kolhydrater i kosten och gärna vill fodra sina djur på samma sätt påstår att han har hittat ett hästfoder utan kolhydrater som komplement till det vallfoder hans häst får. Han visar dig ingrediens- och näringsförteckningen nedan. (5 p)

Ingredienser: Vete, korn, betfiber (sockerbeta), melass, lusernmjöl, sojamjöl, potatisprotein.

Näring per kilo foder: 10 % vatten, 12 % växttråd, 15 % råprotein, 6 % aska, 4 % råfett.

a) Innehåller fodret kolhydrater? Motivera ditt svar baserat på ingredienserna

A

a) Ja, fodret innehåller kolhydrater. Kolhydrater är en bred klass av näringsämnen som inkluderar sockerarter, stärkelse och fiber.

  • Vete och korn är källor till stärkelse och komplexa kolhydrater
  • Betfiber är en biprodukt från framställningen av socker. Det innehåller mycket fiber, även lite socker och stärkelse, och är en kolhydrat.
  • Melass utvinns från sockerrör eller sockerbetor. Den innehåller mycket socker och en del fibrer, således också en kolhydrat.
24
Q
  1. Din vän som själv undviker lättsmälta kolhydrater i kosten och gärna vill fodra sina djur på samma sätt påstår att han har hittat ett hästfoder utan kolhydrater som komplement till det vallfoder hans häst
    får. Han visar dig ingrediens- och näringsförteckningen nedan. (5 p)

Ingredienser: Vete, korn, betfiber (sockerbeta), melass, lusernmjöl, sojamjöl, potatisprotein.

Näring per kilo foder: 10 % vatten, 12 % växttråd, 15 % råprotein, 6 % aska, 4 % råfett.

b) Innehåller fodret kolhydrater? Motivera ditt svar baserat på näringsförteckningen

A

Ja, fodret innehåller kolhydrater i och med att näringsförteckningen inkluderar 12 % växttråd.

Att analysera växttråd är en form av kolhydratsanalys. Växttråd kallas den fiberrika delen av provet som finns kvar efter att vatten, rp, råfett och aska tagits bort.

NFE är ytterligare ett steg som kan inkluderas efter växttrådanalysen, och dessa tillsammans är de kolhydrater som finns i fodret.

25
Q
  1. Din vän som själv undviker lättsmälta kolhydrater i kosten och gärna vill fodra sina djur på samma sätt påstår att han har hittat ett hästfoder utan kolhydrater som komplement till det vallfoder hans häst
    får. Han visar dig ingrediens- och näringsförteckningen nedan. (5 p)

Ingredienser: Vete, korn, betfiber (sockerbeta), melass, lusernmjöl, sojamjöl, potatisprotein.

Näring per kilo foder: 10 % vatten, 12 % växttråd, 15 % råprotein, 6 % aska, 4 % råfett.

c) Vad kallas analysuppsättningen som redovisas med ett samlingsnamn?

A

Analysuppsättningen som visas kallas för en råanalys.

26
Q
  1. Para ihop huvudprodukten (livsmedlet) med biprodukten (fodret). (1p)

ÖL BETMASSA
SOCKER DRANK
MJÖL DRAV
OST KLI
SPRIT VASSLE

A

ÖL - DRAV
SOCKER - BETMASSA
MJÖL - KLI
OST - VASSLE
SPRIT - DRANK

27
Q

A. En gris väger ca 1,5 kg när den föds, och över 200 kg som vuxen.

i) Redogör för hur behovet av protein och energi förändras över tid i takt med att grisen växer.
Vad är det som styr dessa förändringar?

A

i)
Diande grisar
* Nyfödda smågrisar behöver dia råmjölk
* Mjölk är en komplett näringskälla
* Tillskottsfoder från ca. 1 veckas ålder
* Successivt ökad giva, men ofta låg konsumtion före avvänjning
- Hög tillväxtkapacitet och behöver därför ett bra foder i början

Tillväxtgrisar – MÅL att klara avvänjningen bra (friska, goda
förutsättningar för god tillväxt)
- foder som stimulerar tarmhälsa
- fokus på tillväxt, högre energi och RP och
aminosyranivå än i slaktgrisfoder, utfodras med fri tillgång

Växande grisar – MÅL att äta och växa (ansätta muskler, kött),
ha hög tillväxt & god förmåga att omvandla foder till muskler
- Fri tillgång upp till 60 kg - därefter restriktiv utfodring men med samma energimängd (styrd utfodring)

Dräktiga och digivande suggor – MÅL att reproducera sig
(få många livskraftiga avkommor/kull)
- Suggor utfodras restriktivt under
dräktigheten eftersom att de har ett lågt energibehov under sintiden och för att vara i lagom hull krävs en restriktiv utfodring

  • Digivande suggor: Successiv ökning av giva och
    utfodringtillfällen/dag
  • Digivande suggor har mer behov av en högre proteinhalt.
  • Digivande suggor har höga krav på att producera mjölk till smågrisarna och ska därför ges ett foder med hög energikoncentration.
  • Fri tillgång men orkar inte äta så mycket

Rekryteringsgyltor – MÅL att föda upp starka, friska
och hållbara suggor, med välutvecklat juver och producerar många ägg
- hos gyltor vill stimulera fettansättning- vilket de behöver för kommande laktationer.

Sammanfattande del:
* Behovet av energi för underhåll ökar efterhand
* Behovet av aminosyror är desamma (köttillväxten per dag ökar ej)
* Innebär att grisens behov av aminosyror i fodret minskar med ökande vikt!

  • Behoven av protein och energi förändras med grisen från högt protein- och energibehov i tidig tillväxt till en minskning av dessa behov när grisen når sin fullvuxna storlek.
  • Behov av AA i fodret minskar med ökande vikt
  • Vid låg vikt ansätter de mest kött och behöver således mest protein
  • Rund 60-70 kg börjar de ansätta mer fett än kött och därmed minskar proteinbehovet
  • Anpassat utifrån hur väl de utnyttjar fodret och äldre/tyngre grisar kan ej utnyttja lika mycket AA och protein därmed längre
  • Ett överskott av protein är dyrt och en miljöbelastning

Det som styr dessa förändringar är:
* Växande grisars behov av energi styrs av deras vikt
* Suggornas energibehov varierar med vikt, hull,
produktion, omgivningstemperatur, inhysning och smågrisarnas avvänjningsålder

28
Q

A. En gris väger ca 1,5 kg när den föds, och över 200 kg som vuxen.

ii) I ekologisk produktion ska alla djur ha tillgång till grovfoder. Vilka förutsättningar har grisen
för att utnyttja grovfoder under olika delar av livet?

A

Grovfoder (halm, ensilage) = ges ”extra”. Ibland räknar
man även in det i foderstaten

Grovfoder ger ökade möjligheter att utföra födosöks- och
utforskande beteenden och ökar aktivitetsgraden. Ökad total ättid- mer nöjda

Ett foder med mer fibrer ökar mättnadsgraden hos växande grisar

Dräktiga suggor och äldre slaktgrisar mår bra av att ha tillgång till grovfoder som hö eller ensilage

Försök med grovfoder och sänkt proteinhalt gav glada grisar utan tillväxtminskning

29
Q

B. Du har en egen hobbyproduktion med både slaktgrisar och stutar. Slaktgrisarna får ett
spannmålsbaserat foder medan stutarna får en vallfoderbaserad foderstat. När du åker på skidsemester en vecka i februari tar din granne hand om djuren, men trots tydliga instruktioner har hen blandat ihop fodren och gett det spannmålsbaserade fodret till stutarna och det vallfoderbaserade till slaktgrisarna.

i) Vilka är de viktigaste skillnaderna i näringssammansättning mellan det spannmålsbaserade
fodret och det vallfoderbaserade fodret?

A

Spannmålsbaserat:
- Stärkelserikt
- Rik på energi
- Lägre i fiber
- Lägre i protein
- Mer ostrukturella kolhydrater (stärkelse, sackarider och andra kolhydrater som är relativt enkla i struktur och lätt att bryta ned och absorbera i djurets matsmältningssystem)

Vallfoderbaserat:
- Lägre energiinnehåll
- Rikare på fibrer
- Mer protein
- Mer strukturella kolhydrater (cellulosa, hemicellulosa och lignin som utgör växtens cellväggar)

30
Q

B. Du har en egen hobbyproduktion med både slaktgrisar och stutar. Slaktgrisarna får ett
spannmålsbaserat foder medan stutarna får en vallfoderbaserad foderstat. När du åker på skidsemester en vecka i februari tar din granne hand om djuren, men trots tydliga instruktioner har hen blandat ihop fodren och gett det spannmålsbaserade fodret till stutarna och det vallfoderbaserade till slaktgrisarna.

ii) Beskriv digestionen av ett spannmålsbaserat foder till gris samt ett vallfoderbaserat foder till
idisslare, inkludera var nedbrytning av kolhydraterna sker, vilka metaboliter som bildas samt var dessa tas upp.

A

Idisslare:
- Glukos, VFA-våm, tarm - tunntarm, tjocktarm

31
Q

B. Du har en egen hobbyproduktion med både slaktgrisar och stutar. Slaktgrisarna får ett
spannmålsbaserat foder medan stutarna får en vallfoderbaserad foderstat. När du åker på skidsemester en vecka i februari tar din granne hand om djuren, men trots tydliga instruktioner har hen blandat ihop fodren och gett det spannmålsbaserade fodret till stutarna och det vallfoderbaserade till slaktgrisarna.

iii) Diskutera kortfattat hur det beskrivna foderbytet påverkar djurens digestion, inkludera samma parametrar som i ii).

A

Stutar som får spannmålsbaserat foder:
Stärkelserika fodermedel kan orsaka snabb produktion av VFA samt laktat vilket kan ge en snabb pH sänkning som är negativt för mikroberna och därmed djuret.

Grovfoder stimulerar till idissling och höjer därmed pH

  • Risk att mikroberna i våmmen blir ledsna
  • Spannmålsbaserat foder är vanligtvis rikt på enkla kolhydrater, särskilt stärkelse. Detta kan innebära en förändring i matsmältningsprocessen för stutarna, eftersom de normalt sett är anpassade för att bearbeta mer fiberrikt foder.
  • Stutar har en komplex mage med flera kamrar, som är specialiserad på att smälta och bryta ned grovfoder med hjälp av mikrobiell nedbrytning. En diet med högt stärkelseinnehåll kan påverka den mikrobiella balansen och matsmältningen i stutarnas mage, vilket potentiellt kan leda till matsmältningsproblem som kolik eller ökad risk för förgiftning.
  • Kan leda till ganska mycket problem hos idisslare

Slaktgrisar som får vallfoderbaserat foder:

  • Grisen har svårt att få i sig tillräckligt med energi
  • Grisar drabbas inte lika starkt på en vecka men tappar tillväxt
  • Vallfoderbaserat foder, såsom hö eller ensilage, innehåller höga halter av fiber, vilket normalt sett är mer lämpat för idisslare som stutar än för grisar.
  • Grisar har en enkel mage och är mindre effektiva på att smälta och absorbera fiber än idisslare. Att ge grisar en diet med hög fiberhalt kan leda till överbelastning i tarmkanalen och matsmältningsproblem som diarré eller förstoppning.
32
Q

C. Du jobbar som rådgivare till en lantbrukare som har både värphöns och mjölkkor. På gården odlas vallfoder, vete, havre och ärtor och brokblommig åkerböna. Hur skulle du komponera ett foder/foderstat till värphönan respektive mjölkkon? Du har även möjlighet att förutom premix köpa in två av följande fodermedel, vilka skulle du välja att köpa in och till vilket djur skulle du ge respektive fodermedel,
motivera ditt svar.

Fodermedel:
Rapsmjöl värmebehandlat med hög temperatur (expro)
Rapsmjöl
Majsglutenmjöl
Potatisprotein

A

Rapsmjöl värmebehandlat med hög temperatur (expro)
- Kor
- Bra för att öka AAT

Rapsmjöl

Majsglutenmjöl
- Bra metonin till höns

Potatisprotein

33
Q

D.
i) Föreslå och motivera hur en stallförman i ett travstall, som framför allt använder egenproducerat
vallfoder i foderstaten, ska lagra vallfodret. Vad behöver hon tänka på för att foderkvaliteten ska vara så bra som möjligt, med avseende på både hygien och näringsvärde? Vilka andra alternativ till foderlagring kan vara aktuella, och vilka för- och nackdelar har dessa?

A

Ensilage
Torkning
Lufttät lagring
- Vanligast vid lagring av vallfoder

Tidpunkt för skörd
sockernivå
Vilka vallväxter? klöver eller bara gräs etc?
Hygien

Hur många hästar ska utfodras? hur lång tid ska balen vara öppen? äta upp i tid?

Torkning - mögel? mykotoxin producerande mögel? tillräckligt torkat?
- Listeria monocytgenes, finns i jorden

34
Q

ii) Föreslå och motivera hur en foderblandning med vete, potatis, rapsmjöl och drank kan
bearbetas/processas innan utfodring till grisar. Hur påverkas näringsvärdena av bearbetningen? Finns
det något särskilt att beakta? Vilka andra metoder kan användas för att bearbeta foder, och vilka för- och nackdelar har de?

A

Malning, potatis - resistent stärkelse som beter sig som fiber. Den gelatiniseras vid behandling och får högre smältbarhet (smb). Ökar om den tillagas. Ex pelleteras

Malning av foder. Ge inte hel spannmål till gris eftersom det leder till sämre näringsutnyttjande

Rapsmjöl värmebehandlat, annars ANF glukosinolater osv, problem med ANF minskar vid värmebehandling

Drank - primärdrank, låga nivåer av lysin och behöver kompletteras med andra proteinkällor. Grisar kan fördelaktigt utfodras med blöt drank
- Nära producent?

Risker med olika fodermedel? Salmonella, hygien, tillväxt? Tar bort salmonella vid värmebehandling 75 grader

35
Q

Vilka viktiga skillnader ser ni mellan kraftfoderingredienserna och grovfodrets innehåll? (från foderdiskussionen)

A

Generellt sett högre energivärde (MJ) i kraftfodret jämfört med grovfodret

Stärkelse har signifikant skillnad i grovfodret där det inte existerar

NDF är markant högre i grovfodret jämfört med kraftfodret

Råprotein är snarlikt i grovfodret och fodermedlet som nyttjas för energi, medans de som nyttjas för protein har markant högre värde

AAT är överlag högre i kraftfodret jämfört med grovfodret

PBV är högt i fodermedlena som nyttjas för protein, och hyfsat snarlikt för de som nyttjas för energi och grovfodret

36
Q
A