Fodervärdering 1 och 2 Flashcards
Idisslarens digestionssystem? (+/-)
En stor del av fodret fermenteras i våmmen
+ Utnyttjar fibrer som inte är tillgängliga för kroppens egna enzymer
- Fermenterar kolhydrater som är tillgängliga för kroppens egna enzymer
+ Bildar mikrobiellt protein från enkla kväveföreningar
- Protein bryts ofta ner i våmmen i en oönskad grad
Foderstatens sammansättning - Omsättbar energi (OE/ME)
ME för grovfoder baserat på smältbarhet in vitro, kalibrerat på näringsförsök med får under underhållsbehov
Koncentrat ME baserat på proximatanalys och tabellerade koefficientvärden.
Foderstatens sammansättning - Korrigering för intagsnivå
- Tabellvärden producerade med djur utfodrade på underhållsnivå för att få så standardiserade förhållanden som möjligt
- Hos producerande djur är MJ smältbar energi/kg ts inte densamma, men det kompenseras genom att korrigera för intag
- I mer komplexa system (t.ex. NorFor) beräknas det “sanna” energivärdet för varje foderstat.
Passagehastighet?
Det finns en konkurrens mellan digestion och passagehastighet genom våmmen
- Vätskefraktion med lösliga ämnen ~ 15-20%/h
- Små partiklar ~ 5-10%/h
- Stora partiklar ~ 2-4%/h
En stor del av fodret fermenteras i våmmen?
+ Utnyttjar fibrer som inte är tillgängliga för kroppens egna enzymer
- Fermenterar kolhydrater som är tillgängliga för
kroppens egna enzymer
+ Bildar mikrobiellt protein från enkla kväveföreningar
kväveföreningar
- Protein bryts ofta ner i våmmen i en oönskad utsträckning
Mätning av passagehastigheten?
Med hjälp av fodermarkörer:
- Den tid det tar för en känd mängd markör att dyka upp och försvinna
från träck - Hur snabbt koncentrationen av en markör minskar i våmmen
- Våmmens storlek i förhållande till producerad gödsel eller/och foderintag
Hur beräknas skenbar smältbarhet?
Skenbar smältbarhet = Näringsämnen i foder - näringsämnen i träck / Näringsämnen i foder
Foder -> ko -> träck
Hur beräknas sann smältbarhet?
Sann smältbarhet = Näringsämnen i fodret - (näringsämnen i träck - endogena förluster) / Näringsämnen i fodret
Foder -> Ko -> träck + endogena förluster
Mätning av smältbarhet?
Fodermarkörer
- Osmältbar NDF (iNDF)
- Aska olöslig i syra (AIA)
- Krom (Cr) eller titanoxid (Ti)
Total insamling av gödsel
Är sann eller skenbar smältbarhet högst?
Sann smältbarhet alltid högre än skenbar smältbarhet
Avföring innehåller metaboliska komponenter och endogena komponenter
Endogena komponenter kommer främst från mikrober:
- Råprotein
- Lipider
- kolhydrater
Faktorer som påverkar smältbarheten?
- Foderkvalitet
- Foder interaktioner (exempel)
- stärkelse: fibersmältbarhet hos idisslare
- protein: smältbarhet av fibrer hos idisslare
- intagsnivå - effekt på fiberutnyttjande
- Fysisk form - effekt på fiberutnyttjande
- Bearbetning: proteiner, stärkelse etc.
- Anpassning av tarmens mikroflora
- Djurålder: t.ex. stärkelse, lipider, fibrer
Fermentering i våmmen?
Mikrober bryter ner kolhydrater och omvandlar dem till:
- Kortkedjiga fettsyror (SCFA) och flyktiga fettsyror (VFA)
- Mikrober
- Metan (CH4)
- Koldioxid (CO2)
- Vatten
Denna fermentering sker även i tjocktarmen (Colon, cecum) hos idisslare och monogastriska djur
SCFA/VFA: deras produktion och proportioner beror på fermenteringshastigheten, våmmens flora och fauna
pH i våmmen?
pH i våmmen är:
- vanligtvis 6-7 hos idisslare som utfodras med gräs
- 5,5-6 hos nötkreatur på spannmålsrika dieter eller nötkreatur som utfodras på betesmark
VFA-koncentrationen i våmmen motsvarar ett pH-värde på cirka 3 om ingen buffert finns närvarande
Hur kommer det sig att det observerade pH-värdet är högre?
- Saliv fungerar som en buffert och ökar pH-värdet i våmmen (90-200 kullar/d)
Suboptimalt pH i våmmen?
- Laktat finns normalt inte i stora koncentrationer, eftersom det metaboliseras vidare till VFA:er (främst propionat)
-Om ekosystemet i våmmen inte är anpassat (“överätning av koncentrat”) kan laktat ackumuleras och orsaka acidos
Vad är ett suboptimalt pH-värde i våmmen?
Ingen absolut konsensus men:
- Fibernedbrytningen antas vara nedsatt vid pH < 6,0 (eller 6,2)
- Linjär minskning av mikrobiellt utbyte från pH 6,2 (CNCPS)
- Subakut våmacidos (SARA) definieras ofta som pH < 5,6 i mer än 3 h/d
- pH verkar vara en dålig indikator på våmmens hälsa och prestanda,
stor individuell variation i vilket pH-värde som är acceptabelt
Foderpartikelstorlek, smältbarhet och idissling?
Konflikt mellan mindre, mer lättsmälta partiklar och större partiklar som stimulerar idissling
Sammanfattning fodervärdering 1
- Energi i kraftfoder: från råanalys och tabulerade koefficienter
- Energi i grovfoder från in vitro-smältbarhet (VOS i Sverige) och ekvationer framtagna med underhållsutfodrade får
- Felet” när producerande djur utfodras justeras med att behovet/fodernormen är anpassat till dem
- Värdena är additiva, det går att summera ihop totalt intag av omsättbarenergi
- Komplexa modeller (NorFor, CNCPS etc.) beräknar värdet för hela
foderstaten
Mikrofloran i våmmen
Bakterier: 60% av den mikrobiella massan
- 75% av våmbakterierna är bundna till foderpartiklar
- 25 % på våmväggen eller i vätskefasen
- Specialiserade på fibrer eller icke strakturella kolhydrater
Protozoer: 30 % av den mikrobiella massan
- Kan konsumera stärkelsepartiklar (positivt för våmmens pH)
- Kan konsumera bakterier (negativt för kväveutnyttjande)
Svampar: 10% av den mikrobiella massan
Mikrobiell metabolism
För att mikroberna ska kunna föröka sig behöver de:
- Energi: Kolhydrater och aminosyror
- Byggnadsmaterial: Kväveföreningar (aminosyror, peptider och ammoniak)
- Lämplig miljö: Syrebrist, pH i våmmen etc.
Energi till mikroberna i våmmen
- Våmmikrober är anpassade till en syrefri miljö
- De använder kolhydrater (stärkelse och cellulosa) som energikällor men utnyttjar endast en bråkdel av energin
- På grund av bristen på syre metaboliserar de dem till VFA (ättiksyra, propionsyra, smörsyra)
- VFA ger energi till kon (upp till 70% av det totala energibehovet)
Kvävekälla för bakterier som kan?
- Fermentera icke-strukturella kolhydrater. Peptider och aminosyror (66 %) och ammoniak (34 %)
- Fermentering av strukturella kolhydrater använder ammoniak som huvudsaklig kvävekälla och några få aminosyror som de fermenterar till VFA.
Urea cykelns betydelse för kor?
Ureacirkulationen är av liten betydelse för högproducerande kor men viktig för kor som utfodras med låga proteinhalter
- Urea kan röra sig fritt mellan mjölk och blod
- Koncentrationen av urea i mjölken följer koncentrationen av urea i blodet med en viss tidsfördröjning
- Mjölkurea används som en markör för proteintillförsel
Vad är AAT och PBV?
AAT: Aminosyror absorberade i tunntarmen
- Metaboliserbart protein (MP) är ett liknande mått som AAT
PBV: Proteinbalans i våmmen
- Balans mellan proteinnedbrytning och tillgänglig energi
Mätning av effektiv proteinnedbrytning (EPD)?
1) In sacco-inkubering av foder i nylonpåsar i tidsserier
2) Uppskatta RP-innehållet i restfoder och anpassa en nedbrytningshastighetskurva
