Fodervärdering 1 och 2

Question 1

Idisslarens digestionssystem? (+/-)

Answer 1

En stor del av fodret fermenteras i våmmen

+ Utnyttjar fibrer som inte är tillgängliga för kroppens egna enzymer

• Fermenterar kolhydrater som är tillgängliga för kroppens egna enzymer

+ Bildar mikrobiellt protein från enkla kväveföreningar

• Protein bryts ofta ner i våmmen i en oönskad grad

Question 2

Foderstatens sammansättning - Omsättbar energi (OE/ME)

Answer 2

ME för grovfoder baserat på smältbarhet in vitro, kalibrerat på näringsförsök med får under underhållsbehov

Koncentrat ME baserat på proximatanalys och tabellerade koefficientvärden.

Question 3

Foderstatens sammansättning - Korrigering för intagsnivå

Answer 3

• Tabellvärden producerade med djur utfodrade på underhållsnivå för att få så standardiserade förhållanden som möjligt
• Hos producerande djur är MJ smältbar energi/kg ts inte densamma, men det kompenseras genom att korrigera för intag
• I mer komplexa system (t.ex. NorFor) beräknas det “sanna” energivärdet för varje foderstat.

Question 4

Passagehastighet?

Answer 4

Det finns en konkurrens mellan digestion och passagehastighet genom våmmen

1. Vätskefraktion med lösliga ämnen ~ 15-20%/h
2. Små partiklar ~ 5-10%/h
3. Stora partiklar ~ 2-4%/h

Question 5

En stor del av fodret fermenteras i våmmen?

Answer 5

+ Utnyttjar fibrer som inte är tillgängliga för kroppens egna enzymer

• Fermenterar kolhydrater som är tillgängliga för
  kroppens egna enzymer

+ Bildar mikrobiellt protein från enkla kväveföreningar
kväveföreningar

• Protein bryts ofta ner i våmmen i en oönskad utsträckning

Question 6

Mätning av passagehastigheten?

Answer 6

Med hjälp av fodermarkörer:

• Den tid det tar för en känd mängd markör att dyka upp och försvinna
  från träck
• Hur snabbt koncentrationen av en markör minskar i våmmen
• Våmmens storlek i förhållande till producerad gödsel eller/och foderintag

Question 7

Hur beräknas skenbar smältbarhet?

Answer 7

Skenbar smältbarhet = Näringsämnen i foder - näringsämnen i träck / Näringsämnen i foder

Foder -> ko -> träck

Question 8

Hur beräknas sann smältbarhet?

Answer 8

Sann smältbarhet = Näringsämnen i fodret - (näringsämnen i träck - endogena förluster) / Näringsämnen i fodret

Foder -> Ko -> träck + endogena förluster

Question 9

Mätning av smältbarhet?

Answer 9

Fodermarkörer
- Osmältbar NDF (iNDF)
- Aska olöslig i syra (AIA)
- Krom (Cr) eller titanoxid (Ti)

Total insamling av gödsel

Question 10

Är sann eller skenbar smältbarhet högst?

Answer 10

Sann smältbarhet alltid högre än skenbar smältbarhet

Avföring innehåller metaboliska komponenter och endogena komponenter

Endogena komponenter kommer främst från mikrober:
- Råprotein
- Lipider
- kolhydrater

Question 11

Faktorer som påverkar smältbarheten?

Answer 11

• Foderkvalitet
• Foder interaktioner (exempel)
• stärkelse: fibersmältbarhet hos idisslare
• protein: smältbarhet av fibrer hos idisslare
• intagsnivå - effekt på fiberutnyttjande
• Fysisk form - effekt på fiberutnyttjande
• Bearbetning: proteiner, stärkelse etc.
• Anpassning av tarmens mikroflora
• Djurålder: t.ex. stärkelse, lipider, fibrer

Question 12

Fermentering i våmmen?

Answer 12

Mikrober bryter ner kolhydrater och omvandlar dem till:
- Kortkedjiga fettsyror (SCFA) och flyktiga fettsyror (VFA)
- Mikrober
- Metan (CH4)
- Koldioxid (CO2)
- Vatten

Denna fermentering sker även i tjocktarmen (Colon, cecum) hos idisslare och monogastriska djur

SCFA/VFA: deras produktion och proportioner beror på fermenteringshastigheten, våmmens flora och fauna

Question 13

pH i våmmen?

Answer 13

pH i våmmen är:
- vanligtvis 6-7 hos idisslare som utfodras med gräs
- 5,5-6 hos nötkreatur på spannmålsrika dieter eller nötkreatur som utfodras på betesmark

VFA-koncentrationen i våmmen motsvarar ett pH-värde på cirka 3 om ingen buffert finns närvarande

Hur kommer det sig att det observerade pH-värdet är högre?
- Saliv fungerar som en buffert och ökar pH-värdet i våmmen (90-200 kullar/d)

Question 14

Suboptimalt pH i våmmen?

Answer 14

• Laktat finns normalt inte i stora koncentrationer, eftersom det metaboliseras vidare till VFA:er (främst propionat)

-Om ekosystemet i våmmen inte är anpassat (“överätning av koncentrat”) kan laktat ackumuleras och orsaka acidos

Question 15

Vad är ett suboptimalt pH-värde i våmmen?

Answer 15

Ingen absolut konsensus men:
- Fibernedbrytningen antas vara nedsatt vid pH < 6,0 (eller 6,2)
- Linjär minskning av mikrobiellt utbyte från pH 6,2 (CNCPS)
- Subakut våmacidos (SARA) definieras ofta som pH < 5,6 i mer än 3 h/d
- pH verkar vara en dålig indikator på våmmens hälsa och prestanda,
stor individuell variation i vilket pH-värde som är acceptabelt

Question 16

Foderpartikelstorlek, smältbarhet och idissling?

Answer 16

Konflikt mellan mindre, mer lättsmälta partiklar och större partiklar som stimulerar idissling

Question 17

Sammanfattning fodervärdering 1

Answer 17

• Energi i kraftfoder: från råanalys och tabulerade koefficienter
• Energi i grovfoder från in vitro-smältbarhet (VOS i Sverige) och ekvationer framtagna med underhållsutfodrade får
• Felet” när producerande djur utfodras justeras med att behovet/fodernormen är anpassat till dem
• Värdena är additiva, det går att summera ihop totalt intag av omsättbarenergi
• Komplexa modeller (NorFor, CNCPS etc.) beräknar värdet för hela
  foderstaten

Question 18

Mikrofloran i våmmen

Answer 18

Bakterier: 60% av den mikrobiella massan
- 75% av våmbakterierna är bundna till foderpartiklar
- 25 % på våmväggen eller i vätskefasen
- Specialiserade på fibrer eller icke strakturella kolhydrater

Protozoer: 30 % av den mikrobiella massan
- Kan konsumera stärkelsepartiklar (positivt för våmmens pH)
- Kan konsumera bakterier (negativt för kväveutnyttjande)

Svampar: 10% av den mikrobiella massan

Question 19

Mikrobiell metabolism

Answer 19

För att mikroberna ska kunna föröka sig behöver de:

• Energi: Kolhydrater och aminosyror
• Byggnadsmaterial: Kväveföreningar (aminosyror, peptider och ammoniak)
• Lämplig miljö: Syrebrist, pH i våmmen etc.

Question 20

Energi till mikroberna i våmmen

Answer 20

• Våmmikrober är anpassade till en syrefri miljö
• De använder kolhydrater (stärkelse och cellulosa) som energikällor men utnyttjar endast en bråkdel av energin
• På grund av bristen på syre metaboliserar de dem till VFA (ättiksyra, propionsyra, smörsyra)
• VFA ger energi till kon (upp till 70% av det totala energibehovet)

Question 21

Kvävekälla för bakterier som kan?

Answer 21

• Fermentera icke-strukturella kolhydrater. Peptider och aminosyror (66 %) och ammoniak (34 %)
• Fermentering av strukturella kolhydrater använder ammoniak som huvudsaklig kvävekälla och några få aminosyror som de fermenterar till VFA.

Question 22

Urea cykelns betydelse för kor?

Answer 22

Ureacirkulationen är av liten betydelse för högproducerande kor men viktig för kor som utfodras med låga proteinhalter

• Urea kan röra sig fritt mellan mjölk och blod
• Koncentrationen av urea i mjölken följer koncentrationen av urea i blodet med en viss tidsfördröjning
• Mjölkurea används som en markör för proteintillförsel

Question 23

Vad är AAT och PBV?

Answer 23

AAT: Aminosyror absorberade i tunntarmen
- Metaboliserbart protein (MP) är ett liknande mått som AAT

PBV: Proteinbalans i våmmen
- Balans mellan proteinnedbrytning och tillgänglig energi

Question 24

Mätning av effektiv proteinnedbrytning (EPD)?

Answer 24

1) In sacco-inkubering av foder i nylonpåsar i tidsserier

2) Uppskatta RP-innehållet i restfoder och anpassa en nedbrytningshastighetskurva

Question 25

AAT, PBV och EPD

Answer 25

Effektiv proteinnedbrytning EPD:
- varierar från 0% till 100%.
- viktigt för värdena för AAT och PBV

PBV = Nedbrutet foder RP - Mikrobiell RP

Total AAT = foder-AAT + mikrobiell AAT
- Mikrobiell AAT = cirka 59 % av total AAT. Det kan variera mellan 34-89 %.
- Resten från foder-AAT (om vi antar att endogent protein är obetydligt)

Question 26

EPD är beroende av?

Answer 26

• Tillgänglig yta
• Skyddsverkan av andra beståndsdelar
• Proteinets fysikaliska och kemiska egenskaper
• Aminosyrasekvensen inom proteinmolekylen.
• Passagehastighet

Passagehastighet:
- En ökad utflödeshastighet innebär att mindre energi används för underhåll och att recirkulationen i våmmen minskar
- Idealet skulle vara en utflödeshastighet som var lika stor som mikrobernas tillväxthastighet
- Med en kraftigt ökad utflödeshastighet minskar smältbarheten

Question 27

Snabb proteinnedbrytning är inte önskvärd?

Answer 27

• Långsammare nedbrytning gör att mikroberna kan utnyttja kväve mer effektivt
• Mer protein undgår mikrobiell nedbrytning och passerar till tunntarmen

Question 28

Foderbearbetning gör det möjligt att manipulera hur snabbt nedbrytningen sker?

Answer 28

• Värmebehandling och/eller syra för koncentrat
• Tillsats av syror och/eller torkning för ensilage
• Växter med kondenserade tanniner

Question 29

Foderberedning som minskar RP-nedbrytningen i fodret är värt det om?

Answer 29

• Den totala smältbarheten inte minskar
• Fodrets aminosyrasammansättning är lika med eller bättre än den mikrobiella aminosyrasammansättningen (AA)

Question 30

Mikrobprotein (mikrobiellt protein)?

Answer 30

Mikrobiellt protein: Mikrobernas byggstenar. När mikroberna lämnar våmmen bryts de ned och absorberas som protein

Mikrober kan syntetisera de essentiella AA. Mikrobiellt protein antas ha ett konstant högt kvalitetsvärde, men det kan fortfarande finnas AA i
begränsande mängder

Question 31

Kväveutnyttjande?

Answer 31

Kan specificeras:
- “Momentant”, det som gäller under ett begränsat tidsintervall
- För full laktation
- För gården, “farm gate” balans

Question 32

RP-nivå och mjölkavkastning?

Answer 32

Mjölkavkastningen ökar upp till en viss punkt när CP ökar

Över en viss CP-nivå sjunker istället mjölkavkastningen

Denna brytpunkt beror på foderstatens sammansättning

Att omvandla ammoniak till urea kräver energi

Question 33

Sammanfattning fodervärdering 2

Answer 33

Proteinmått för idisslare
* Råprotein (koncentration eller total mängd)

• Smältbart råprotein (skenbar smältbarhet, foder minus träck)
• AAT (”metabolisable protein”) summan av onedbrutet foderprotein och mikrobprotein
• PBV är balansen mellan våmnedbrutet protein och tillgänglig energi för
  mikrobproteinsyntes
• Vanligt att försöka sänka PBV i foder (mindre våmnedbrytning, mer
  foderprotein tas upp i tunntarmen)

Mikrobprotein ofta den största delen av
proteinförsörjningen

Mängden mikrobprotein avgörs i mycket av
energitillgången

Ureahalten i blod och mjölk hos kon avspeglar proteinstatusen, analyseras
rutinmässig i tankmjölk och kokontroll

“Teoretiskt maximal kväveeffektivitet” hos
mjölkkor ca 40% (40% av fodrets råprotein/kväve hamnar i mjölken). I praktiken dock betydligt lägre