Utfodring fjäderfä Flashcards
1
Q
Beskriv hönsens fodersmältningskanal i stora drag
A
Krävan är en förvaringskammare, körtelmagen producerar magsaft medan muskelmagen maler sönder fodret.
Tunntarm och grovtarm har likartade funktioner som hos däggdjuren.
Kloaken är gemensam utgång för träck, urin och könsprodukter, dvs ägg och spermier.
2
Q
Vad gäller när det kommer till grovfoder i ekologisk produktion?
A
- Ska ges fri tillgång till grovfoder eller bete
- Grovfoder kan vara färskt, torkat eller ensilerat
- Ex. Hö, ensilage, rotfrukter
- Ges utöver ”kraftfodret”
- Bidrar med berikning och sysselsättning
3
Q
Vad betyder näringsbehov kopplat till produktionsnivå?
A
Behov är mängden av energi eller näringsämne ett djur behöver för att stödja djuret i ett givet fysiologiskt stadie.
4
Q
Vad är målsättningen för en hobbyhöna?
A
målsättning fungera och må bra, producera ägg för
husbehov
5
Q
Vad är målsättningen med äggproduktion och matfågelproduktion?
A
Målsättningen är att djuren
ska må bra och på ett effektivt sätt producera högkvalitativa livsmedel.
6
Q
Vad är selektivt avelsarbete till slaktkyckling känd för?
A
känd för hög tillväxt och låg
FCR (foderomvandlingsförmåga)
1,4 kg foder/kg tillväxt
7
Q
Produktionsperiod och antal ägg för värphöns?
A
produktionsperiod ofta minst 90 v
producerar över 400 ägg
8
Q
Hur beräknas äggmassan?
A
Äggmassa = värpprocent x äggvikt
Äggmassa g/dag
9
Q
Exempel på foderkoncept
A
Tidpunkt för foderbyte baseras på hönans vikt,
konsumtion och äggvikt
10
Q
Vilket energibegrepp används för fjäderfä?
A
Omsättbar energi (OE)
dvs smältbar energi minus energiinnehållet i urin och tarmgaser.
11
Q
Vad kan känneteckna ett foder till värphöns?
A
Mycket kalcium - bör vara ett värphönsfoder
12
Q
Fodret sammansättning optimeras för att täcka behov av?
A
Energi
Protein
– Essentiella aminosyror (metionin, lysin etc)
Fett
– linolsyra
Mineralämnen
– Ca, P, Na
Vitaminer
13
Q
Hur mycket är 1 kcal i kJ?
A
1 kcal = 4,187 kJ
14
Q
Energi i foder till fjäderfä? (mäts, fett, protein, kolhydrater)
A
- Mäts i Joule (MJ/kg foder)
- Fett ca 39-40 kJ/g
- Protein ca 24 kJ/g
- Kolhydrater ca 17-19 kJ/g
15
Q
Vilka faktorer påverkar energibehovet? (4 st)
A
- Fågelns levande vikt
- Tillväxt, äggproduktion
- Omgivande temperatur
- Fjäderdräktens kondition
16
Q
Samband mellan foderintag och befjädring?
A
Desto mer befjädrad hönan är desto mindre foder behövs
Dåligt med fjädrar - energibehovet ökar mycket - behövs ca 30% mer foder för att hålla värme
17
Q
Vete till fjäderfä?
A
- Vanligaste energikällan i fjäderfäfoder i många länder
- Kan ingå som enda spannmålsslag med upp till 60 % för värphöns och 70 % för slaktkycklingar
- Innehåller en del svårsmälta fibrer- arabinoxylaner
Desto yngre de är desto känsligare är de
18
Q
Korn till fjäderfä?
A
- Används i begränsad omfattning i fjäderfäfoder
- 20 % kan ses som en övre
inblandning till slaktkycklingar och
något högre till värphöns - Innehåller lösliga fibrer- β-glukaner (sämre utnyttjande av det foder de har och kladdig träck)
19
Q
Havre till fjäderfä?
A
Havre har:
– högt fiberinnehåll
– hög proteinandel
– bra proteinkvalitet
– hög andel olja
Jämfört med andra spannmål har havre högst andel av kalcium, fosfor, järn och av vitaminerna tiamin, riboflavin och vitamin E
Havre är ett mycket bra fodermedel när hög
energi inte är nödvändigt
20
Q
Effekt av höga vetegivor till värphöns?
A
Fjäderdräktspoängen ökar vid en större giva av havre
- kan vara dess fiberegenskaper, ättiden ökar
21
Q
Vad står NSP för?
A
NSP (non-starch polysacharids)
Polysacharider utan stärkelse
22
Q
NSP i foder till fjäderfä?
A
Beta-glukaner och arabinoxylaner förekommer i cellväggarna hos många gräs
*Vete, rågvete och råg - främst arabinoxylaner-
xylanas används
*Korn och havre – främst beta-glukaner- beta
glukanas används
Fåglar har inga egna tarmenzym för att bryta ner arabinoxylaner och beta-glukaner
Dessa enzym (främst xylanas och glukanas) tillsätts i fodret
23
Q
Effekter av lösliga NSP hos kyckling?
A
- Träckviskositeten ökar
- ”Sticky droppings”
- Ökat vattenintag ger blöt ströbädd - sämre fothälsa
- Försämrat foderutnyttjande
- Bakteriell jäsning i grovtarmen ökar
- Ökad risk för nekroteriserande enterit
(toxin bildas av klostridiumbakterie) - Därav används xylanas och beta-glukans som
fodertillsats
24
Q
Protein i foder?
A
- Proteiner är uppbyggda av olika aminosyror.
- Den största delen av kvävet (N) som finns i fodret finns i
proteinet (kolhydrater och fett innehåller inte N).
25
Hur bestäms fodrets råproteinhalt?
Kväveinnehållet multipliceras med faktorn 6,25
genom att mäta
kväveinnehållet med Kjeldahl-metoden, de flesta foderproteiner innehåller i genomsnitt 16 % N.
Därför multiplicerar vi kväveinnehållet med faktorn 6,25 (100/16=6.25).
26
Essentiella aminosyror i foder till djur?
Vi kan inte bilda dem själva
utan de måste tillföras via födan.
Djuren måste få de essentiella aminosyrorna
* i de mängder de har behov
* med rätt balans mellan essentiella och icke-essentiella aminosyror
- > Idealt protein
27
Vad är ett idealt protein?
Det betyder att djuren måste få i sig de essentiella aminosyrorna i rätt mängd och rätt balans
28
Vilka är de först begränsande aminosyrorna (essentiella) för fjäderfä?
metionin (met), cystin
(cys), lysin (lys) och treonin (tre)
* Metionin, lysin och treonin tillsätts ofta i fodret som
syntetiska aminosyror + tryptofan, valin, leucin, isoleucin, arginin och histidin
29
Effekt av metionintillskott på befjädring?
Metionin är viktig för befjädringen
Metionin innehåller mycket svavel, vilket är viktigt för fjäderdräkten
Unga djur har bättre tillväxt på befjädringen
30
Vilka 4 proteinfodermedel till fjäderfä har högst proteininnehåll (g/kg)?
- Musslor
- Fiskmjöl
- Majsglutenmjöl
- Sojamjöl
31
Vad står ANF för och vad är det?
Anti-nutritionella faktorer
- kemiska ämnen som försämrar smaklighet, smältbarhet, tillväxt,
fertilitet eller hälsa
32
Nämn 4 ANF och dess negativa effekt?
Trypsininhibitorer, lektiner (åkerböna, soja)
- neg hälsoeffekter, förstoring av bukspottkörtel
Tanniner (åkerböna)
- Försämrar utnyttjandet av ffa protein
Vicin, convicin (åkerböna)
- reproduktionsstörningar- värphöns
Glukosinolater (raps)
- Stör sköldkörtelns funktion genom att binda jod -
sämre tillväxt, förstoring av sköldkörtel och lever
33
Tänkbara åtgärder till 4 ANF?
Trypsininhibitorer, lektiner,
(åkerböna, soja)
- Värmeinstabila - upphettning
Tanniner (åkerböna)
- Sortval alt. Skalning, vitblommiga i princip fria
från tanniner
Vicin, convicin (åkerböna)
- Sortval
- Begränsad inblandning- värphöns
Glukosinolater/myrosinas (raps)
- Sortval räcker en bit. Värmeinstabila -
upphettning
34
Sojamjöl som proteinfodermedel till fjäderfä?
- Sojamjöl är en restprodukt efter att oljan extraherats bort
- ~45% RP
- Skalet separeras, krossas och rostas. Oljan extraheras med hexan
- Rå sojaböna innehåller trypsininhibitorer och lektiner
- Bra aminosyrasammansättning (metionin ofta enda begränsande)
- Egentligen ingen övre gräns för inblandning
- Rent sojamjöl är inte tillåtet i ekologisk produktion (lösningsmedlet hexan är inte okej)
35
Ärtor som proteinfodermedel till fjäderfä?
- Utmärkt foderråvara till
fjäderfä. Kan användas
med upp till 30 %
- ~23% RP
- Användning begränsas av
innehåll av tanniner
- Vitblommiga varianter av
ärtor och bönor har lägre innehåll av tannin
- Lågt innehåll av metionin
36
Åkerböna som proteinfodermedel till fjäderfä?
- Vitblommiga sorter- inget eller lågt innehåll tanniner
- Brokblommiga bättre i odling – avkastning, Sjukdomsresistens
- ~31% RP
- Lågt innehåll av metionin
- Vicin och convicin - begränsar användningen till
värphöns, max 5% rekommenderas
- Upp till 20% kan användas i slaktkycklingfoder
37
Raps som proteinfodermedel till fjäderfä?
* Rapsmjöl är en restprodukt efter att oljan extraherats bort med hexan
* Rapskaka - restprodukt efter pressning av olja
* ~38% RP
* Viktigaste inhemska proteinråvaran
* Relativt bra metioninkälla
* Rekommenderad maxinblandning på ca 10 %
* Glukosinolater - växtförädling har minskat innehållet
38
Raps – dåligt rykte inom
fjäderfäproduktionen, varför?
Förr - problem med fisksmak i ägg hos vissa brunäggsvärpare - nu är den genen bortavlad
Har haft högt innehåll av glukosinolater - men idag inget problem
Vi har i försök visat att 16% rapsinblandning är möjligt till slaktkyckling
39
Fiskmjöl som proteinfodermedel till fjäderfä?
- Utmärkt proteinkälla med en god aminosyrasammansättning
- ~75% RP
- Härsket fett kan ge bismak i kött och ägg
- Inte tillåtet pga branschöverenskommelser (Svensk fågel) att använda i
konventionella slaktkycklingfoder
- Får användas i ekologisk produktion - ska vara från certifierat hållbart
fiske - max 10% - icke jordbruksursprung
- För värphöns inom KRAV – max 6 % branschöverenskommelse
40
Musselmjöl som proteinfodermedel till fjäderfä?
* Musselmjöl - utmärkt fodermedel för fjäderfä -
likvärdigt med fiskmjöl
* ~70 % RP
* Upp till ~10 % inblandning möjlig till såväl
värphöns som slaktkyckling
* Pris och tillgång begränsar, även att separera musslan från skalet är problematiskt
41
Utmaningar inom ekologisk
produktion - protein?
* Syntetiska- renframställda aminosyror är inte tillåtet
* Kemiska lösningsmedel som används vid extraktion av olja är inte tillåtet (ex. rapsmjöl,
sojamjöl)
* 5% konventionella proteinråvaror är tillåtna till fåglar yngre än 30 v- (infördes 2022)
- Generella regeln är dock 100% ekologiska fodermedel
42
Fett till fjäderfä?
* Nästan allt fett är triglycerider. De består av tre fettsyror och en glycerolmolekyl.
*omättade (dubbelbindningar-C,
enkelomättat eller fleromättat tex. omega-3)
*mättade fettsyror
43
Vilken är den enda essentiella fettsyran som måste tillföras till fjäderfän i fodret?
Linolsyra
44
Makro- och mikromineraler till fjäderfä?
Makro- (%)
* Kalcium (C)
* Fosfor (P)
* Natrium (Na)
* Kalium (K)
* Magnesium (Mg)
* Klorid (Cl)
Mikro- , spårämnen (mg/kg, ppm)
* Mangan (Mn)
* Zink (Zn)
* Järn (Fe)
* Koppar (Cu)
* Jod (I)
* Selenium (Se)
45
Vilken mineralbalans är viktig till fjäderfä?
Balans mellan Na Cl viktig, Cl:Na ratio (1,1-1,5:1) mer Cl än Na - viktigt
för ströbäddskvalitet.
Brist på Na kan utlösa tåhackning och fjäderplockning
46
Hur kan man säkerställa att hönorna får rätt mängd kalcium?
- Foderprov och göra kalciumanalys
- Kan också ses genom att ge en viss mängd i fodret och en extern källa (kalciumtillskott)
- Vitamin D är förknippat med en bra kalciummetabolism
47
Exempel på beräkning av näringsbehov av kalcium vid en produktion av 60 g ägg per dag?
Summa nettobehov 2.26 g
48
Vitaminer till fjäderfä?
- Fettlösliga
- Vattenlösliga
- Tillsätts fodret i premixen för att täcka djurens behov
49
Vilka fettlösliga vitaminer behövs till fjäderfä?
* Vitamin A
* Vitamin D
* Vitamin E
* Vitamin K
50
Vilka vattenlösliga vitaminer behövs till fjäderfä?
* B-vitaminer
* Vitamin C
51
Vilka tillsatser ges till fjäderfä? (5 st)
- Enzympreparat
- Aminosyror
- Gulepigment
- Koccidiostatika
- Mineral och vitaminpremix
52
Vad gör tillsatsen enzympreparat?
Ökat näringsupptag
53
Vad gör tillsatsen aminosyror?
Täcka näringsbehov
54
Vad gör tillsatsen gulepigment?
Konsument, rätt färg på gulan
55
Vad gör tillsatsen koccidiostatika?
Inhibera patogener i mag-
tarmkanalen, bättre hälsa
56
Vad gör tillsatsen mineral och vitaminpremix?
Täcka näringsbehov
57
Vad är gulefärg?
Naturliga fodertillsatser: grönmjöl, majs, majsglutenmjöl,
alfa-alfamjöl, algmjöl, paprika, tagetes
–>Xantofyll (10 mg/kg foder)
58
Vad är koccidiosis?
* Parasit
* Tarminfektion som leder
till försämrad tillväxt
* Behandlas genom
medicinering och/eller
vaccination
59
Vad är klostridiosis?
* Bakterie
* Bakterien skadar tarm och lever
* Kan orsaka hög dödlighet
* Motverkas av koccidiostatika
60
Varför ges koccidiostatika till fjäderfä (enbart konventionella slaktkycklingar)?
- Ges endast till konventionella slaktkycklingar
– Ges förebyggande mot koccidios
– innehåller preparat som per definition är antibiotika men är klassade som fodertillsatser och får användas för det aktuella ändamålet
– aktiva substansen är narasin
– Aktiv också mot klostridier
– Kontrollprogram
– Får ej användas i samband med slakt (karens 5dgr före)
– Ej tillåtet i ekologisk produktion eller till värphöns
61
Allt foder till fjäderfä måste?
- Värmebehandlas
- För att undvika/motverka ffa salmonella
Fodret ska uppnå 75°C
- Pelletering
- Foder odlat på egna
gården undantaget
62
Vilka fodermedel pratar man ffa om till fjäderfä - Spannmål/energi?
vete, rågvete, korn, havre
63
Vilka fodermedel pratar man ffa om till fjäderfä - Proteinråvaror?
sojamjöl, ärtor, åkerböna
rapsmjöl, fiskmjöl
64
Vilka fodermedel pratar man ffa om till fjäderfä - Fett?
i huvudsak vegetabiliskt
65
Vilka fodermedel pratar man ffa om till fjäderfä - Mineralämnen?
foderkalk, kalciumfosfat,
koksalt
66
Vilka fodermedel pratar man ffa om till fjäderfä - Vitaminer?
premix
67
Vilka fodermedel pratar man ffa om till fjäderfä - Tillsatser?
syntetiska aminosyror,
enzymer, koccidostatika,
gulepigment
68
Hållbarhetsaspekter- fjäderfä - LCA-analys
+Låga växthusgasutsläpp
+Bidrar till övergödning i liten grad
+Kräver liten markyta (7 m2/ kg kycklingkött)
+Låg energianvändning (50% förnybar energi)
- Bidrar inte till biologisk mångfald
- Ingen användning av grovfoder
- Hög användning av importerat sojamjöl
- Äter foder människor kan konsumera själva
69
Hur ser framtiden ut för fjäderfäfoder?
* Svamp och Mikrobprotein
* Musslor, sjöpung
* Alger
* Vallfoderextrakt
* Insekter
Behov av metioninrika proteinfodermedel
70
Vilket fjäderfä ges denna foderstaten till?
Vete 62.00
Sojamjöl 15.00
Rapsmjöl 7.00
Ärtor 5.5
Majsglutenmjöl 2.5
Foderfett 3.50
Kalk 1.30
Dikalciumfosfat 1.80
NaCl 0.30
Mineral och vitamin premix 1.00
Syntetiska aminosyror0.10
Xylanas and fytas +
Koccidostatika (+)
Det är en foderstat till slaktkyckling
Ex på varför:
- Hög andel vete
- Inget fiskmjöl (ej eko)
- Koccidiostatika finns med och det får endast ges till konventionella slaktkycklingar
71
Vilket fjäderfä ges denna foderstaten till?
Vete KRAV 43
Havre 10
Rapsfrö 7,3
Rapskaka 9,1
Sojakaka 20,0
Ärtor 1,6
Potatisprotein 5
Vitminpremix 0,55
Foderkalk 1,6
Salt 0,5
Monokalciumfosfat 1,3
Det är en foderstat till eko slaktkyckling
Ex på varför:
- Värmebehandlat rapsfrö
- Potatisprotein (konventionellt) tillåtet för höns under 30 v
- Ingen koccidiostatika
72
Vilket fjäderfä ges denna foderstaten till?
Vete 41,4
Havre 10,0
Sojamjöl 10,0
Kalciumkarbonat 9,4
Ärtor 7,5
Rapsmjöl 5,5
Korn 5,0
Foderfett 4,1
Rapsfrö 3,0
Vetekli 1,6
Premix 1,1
Sojaolja 0,5
Monokalciumfosfat 0,4
NaCL 0,2
DL-metionin 0,2
Natriumkarbonat 0,1
Det är en foderstat till värphöns
Ex på varför:
- Stor andel kalciumkälla (kalciumkarbonat)
- Hög andel vete och havre (Fjäderdräktspoängen ökar för värphöns)
- Ingen koccidiostatika
73
Vilket fjäderfä ges denna foderstaten till?
Vete KRAV 32.6
Havre KRAV 16.7
Rågvete KRAV 10
Kalciumkarbonat 9.6
Korn KRAV 5.0
Rapsfrö KRAV 5
Fiskmjöl 4.0
Majsgluten 4.1
Solrosfröexpeller, KRAV 4
Solroskaka 3.5
Rostade sojabönor KRAV 3
Monokalciumfosfat 1.1
Premix 1.2
Potatisprotein 0.1
Det är en foderstat till eko värphöns
Ex på varför?
- Majsgluten (konventionellt) används - betyder att hönsen är yngre än 30 v
-Stor andel kalciumkälla (kalciumkarbonat)
- Hög andel vete och havre (Fjäderdräktspoängen ökar för värphöns)
- Fiskmjöl används (bara eko)
- Ingen koccidiostatika
