Utfodring gris Flashcards
1
Q
Genetisk selektion för tillväxt, fodereffektivitet och reproduktion har inte påverkat?
A
Födosöksbeteenden, såsom att böka och beta
2
Q
Vilket energibegrepp används för gris?
A
Energi, Megajoule (MJ) nettoenergi (NE)
3
Q
Vad står SIS för?
A
standardiserad ileal smältbar
4
Q
Vad betyder ”Första begränsande aminosyran”?
A
den aminosyra som finns lägst mängd i fodret relaterat till grisens behov
5
Q
Vilken är den första begränsande aminosyran vid utfodring av gris?
A
Lysin
6
Q
Energivärdet hos en foderråvara?
A
- Energivärdet är den viktigaste egenskapen hos en råvara
- Tillväxten är direkt kopplad till fodrets energivärde och samtliga näringsämnen i fodret anges i relation till energin
- Felvärderat energiinnehåll orsakar därför högre eller lägre
tillförsel av samtliga näringsämnen, vilket kan leda till ökat spill, onödigt dyrt foder eller sämre produktionsresultat
7
Q
Energivärderingssystem grisproduktion?
A
Omsättbar energi OE → Energin i fodret - förluster av energi i träck och urin
↓ (Svenska grisbranschen bytte till NE-systemet 2011)
Nettoenergi NE → Energin i fodret - förluster av energi i träck, urin och värme
NE = 0,75 x OE
8
Q
Vilka två netto energivärden används för grisar och varför?
A
NEv för växande grisar
NEs för äldre grisar
Varför två värden?
- För att fibernedbrytning genererar mycket värme - äldre grisar får ut mer värme
9
Q
Vilka energifodermedel används till grisar?
A
Spannmål
* Korn, vete, havre, rågvete, råg, fodermjöl, kli mm
Fett
* Vegetabilisk olja, oljefrökakor, animaliskt fett
10
Q
Vilka proteinfodermedel används till grisar?
A
Vegetabiliska
* Ärter, åkerböna, rapsmjöl, drank, potatisprotein, sojamjöl
Animaliska
* Fiskmjöl, mjölkprodukter, vassle
11
Q
Vete som energifodermedel till gris?
A
- Energifoder och energin kommer från ett högt innehåll av lättlöslig stärkelse. Vanligaste energikällan i grisfoder i
många länder - Kan ingå som enda spannmålslag
- Innehåller en del svårsmälta fibrer- arabinoxylaner (smågrisar kan vara känsliga)
- Till slaktgrisar och smågrisar rekommenderas högst 70% av energin som vete. Till suggor kan andelen vara 80%
12
Q
Råg som energifodermedel till grisar?
A
- Råg konkurrerar mycket bra med ogräs och är därför en intressant
gröda i ekologisk odling - Innehåll av arabinoxylaner, betaglukaner begränsar användandet
- Olämpligt till smågrisar och digivande suggor
- Sinsuggor och slaktgrisar (över 60 kg) kan få upp till 20% inblandning i fodret
- Ger bra mättnad åt grisarna
- Nya sorter mer fördelaktiga till grisar. Det finns exempel där högre
inblandning använts utan det gett negativa effekter på tillväxt och hälsa - Innehåller enzymet fytas – viktigt i ekologisk produktion (tillgängliggör fosfor som ofta finns i bunden form i spannmål och animalier)
- Ger bra halm och fyller viktig funktion
13
Q
Rågvete som energifodermedel till grisar?
A
- Är precis som vete framför allt en energikälla, tack vare sitt höga
innehåll av lättlöslig stärkelse - Rågvete är det spannmålsslag som har det högsta innehållet av
smältbart lysin (sisLys), men har också högre innehåll av metionin,
cystin och treonin - Med högre nivåer av rågvete i foderstaten kan det bli lättare att
balansera aminosyrorna i fodret - Slaktgrisar rek. högst 70%
- Suggor 80%
- Andelen till smågrisar ej högre än 50%
14
Q
Vete eller rågvete som energifodermedel till grisar?
A
- Om fodret ska framställas på gården är produktion av rågvete att föredra
- Ur ett odlingsperspektiv är rågvete mer konkurrenskraftigt mot
ogräs och mindre känsligt för sjukdomar, t.ex. röta - Avkastningen blir mer stabil över tid
- Ur foderstatssynpunkt har rågvete högre halt av lysin, vilket gör att det blir mer intressant för grisuppfödning. Det bör grovmalas vid utfodring till grisar
15
Q
Korn som energifodermedel till grisar?
A
- Används i stor omfattning i grisfoder
- 90 % kan ges till växande och äldre grisar (70% rek. som övre gräns till
smågrisar) - Innehåller lösliga fibrer- β-glukaner
- Något lägre energiinnehåll än t.ex. rågvete och vete, men är ändå en bra energikälla tack vare sitt höga innehåll av stärkelse
- Korn har dessutom en högre halt av cellulosa än rågvete och vete
- Därför ger korn ett intressant tillskott av fiber i fodret, särskilt för suggor
- Goda egenskaper för djurens mag- tarmhälsa
- Bra att använda i foderstater för smågrisar, för att minska risken för diarréer efter avvänjningen
16
Q
Havre som energifodermedel till grisar?
A
- Har en mycket lägre stärkelsehalt men istället innehåller mycket fibrer
och fett än övriga spannmäl - Proteinet bättre sammansättning än jämfört med t.ex. korn och vete
- Passar bra till grisar med lågt energibehov
- Det rika innehållet på cellulosa gör att havre är ett intressant tillskott av
fiber i fodret, särskilt för suggor - Havrens höga fettinnehåll är dock värd att tänka på inom ekologisk produktion på de ställen där t.ex. raps inte kan odlas
- Jämfört med andra spannmål har havre högst andel av kalcium, fosfor,
järn och av vitaminerna thiamin, riboflavin och vitamin E
17
Q
Raps som proteinfodermedel till grisar?
A
- Rapsfrö – en källa till både energi och protein
- Rapsmjöl är en restprodukt efter att oljan extraherats bort med hexan (~38% RP)
- Rapskaka som pressas på gården
- Fetthalt 12-24%
- Ca 30% RP och rik på metionin och tryptofan
- Bra komplement till ärtor
- Ärtor+raps god potential att ersätta soja
- Viktig inhemsk proteinråvara
- Rekommenderad maxinblandning på ca 10 %
- ! Glukosinolater - växtförädling har minskat innehållet
18
Q
Ärtor som proteinfodermedel till grisar?
A
- Utmärkt proteinråvara till gris. Kan användas med upp till 30 %
- I praktiken är tillskott av ärtor i fodergivan jämförbart med en
blandning av vete och soja - Råproteininnehåll cirka 24%
- högt innehåll av lysin
- brist på svavelhaltiga aminosyror metionin och cystin
- Ärter saknar även tryptofan och bör därför hellre kompletteras med rågvete än med majs
- Användning begränsas av innehåll av ANF (tanniner)
- Vitblommiga varianter har lägre innehåll av ANF (30% maxinblandning)
- Av de brokblommiga sorterna är rekommendationerna att högst blanda in 10 procent i foder till suggor
och hålla noggrann produktionsuppföljning
19
Q
Åkerböna som proteinfodermedel till grisar?
A
- Innehåller mer protein (ca. 31% RP) och mindre energi än ärtor
- Ganska lågt innehåll av vissa aminosyror, framför allt metionin, cystin och tryptofan – måste tillföras genom andra källor
- Vitblommiga sorter- inget eller lågt innehåll tanniner
- Brokblommiga sorter ger högre skörd och är mera
sjukdomsresistenta - Ny forskning har visat att brokblommiga sorter med lågt innehåll av ANF har fungerat bra i försök och praktik till växande grisar
20
Q
Sojamjöl som proteinfodermedel till grisar?
A
- Sojamjöl är en restprodukt efter att oljan
extraherats bort ~45% RP - Skalet separeras, krossas och rostas. Oljan
extraheras med hexan - Rå sojaböna innehåller trypsininhibitorer och
lektiner – behöver värmebehandlas - Bra aminosyrasammansättning
(hög lysinhalt, metionin ofta enda begränsande) - Egentligen ingen övre nutritionell gräns för
inblandning (men ska ges med försiktighet till
smågrisar
21
Q
Solrosfrön och kaka som proteinfodermedel till gris?
A
- Energirika, ca. 45% olja och mer cellulosa än rapsfrön
- Fria från ANF
- Frön kan krossas på gården och blandas med spannmål
- Solroskaka kan pressas
- Fetthalt 12-24%
- 28% RP
22
Q
Lupin som proteinfodermedel till grisar?
A
- Smalbladig lupin eller blå lupin
- Odlingsbegränsningar
- Cirka 35% RP
- Proteinkvaliteten är jämförbar med ärtor och åkerböna
- Innehållet av lysin är relativt lågt, medan innehållet av cystein är relativt högt
- Mindre lämpligt till grisar, som behöver mycket lysin
- Rek. max.inblandning till suggor 10 procent, smågrisar 5 procent och
slaktsvin 15 procent - Det finns dock internationella rekommendationer om att upp till 20 % fungerar
23
Q
Fiskmjöl som proteinfodermedel till grisar?
A
Utmärkt proteinkälla med en god aminosyrasammansättning
~75% RP
Härsket fett kan ge bismak i kött
Används till smågrisar i första hand – viktig proteinråvara inom ekologisk produktion
24
Q
Insektsprotein och marint protein som proteinfodermedel till grisar?
A
Hög prio inom forskning men mer information och utveckling behövs!
Utmaningar/behov
* Standardiserade processer för uppfödning, processing och lagring av larver/proteinprodukt
- Substratet som larver föds upp på -> varierande
näringsinnehåll i larven - Kvantitet och kvalitet
- Pris
25
Vad är basen i grisfoder?
Spannmål basen i grisfoder – Korn, vete, havre, rågvete
26
Biprodukter till gris?
Biprodukter – Värdefulla råvaror som i ett framtida perspektiv skulle kunna nyttjas ännu mer effektivt med ökade kunskaper om
fodervärdering vid optimering av foder till grisar
Av totala mängden biprodukter
* 39% från etanolframställning
* 6% från stärkelse- och havreförädlingsindustrier
27
Rena aminosyror till gris?
* Möjligheten att använda rena aminosyror är den viktigaste förutsättningen
för att kunna öka andelen spannmål och spannmålsbiprodukter i fodret till grisar
* Tidigare studier har visat att foder med spannmål som bas i kombination
med torkad drank och rena aminosyrorna lysin, treonin, metionin och
tryptofan gav lika bra resultat i slaktgrisproduktionen som foder med spannmål i kombination med sojamjöl
* Ytterligare tre rena aminosyror; valin, isoleusin och histidin på marknaden – kan ge ännu större möjlighet att balansera fodret och sänka fodrets totala proteinhalt och därmed även inblandning av proteinråvaror
28
Mineralen fosfor till gris?
* Livsviktigt näringsämne
- Brist ger lägre tillväxt, sämre foderutnyttjande, störningar i fertilitet och dålig aptit
* Ändlig resurs
* Miljöbelastning – läckage till vattendrag
* Max 22 kg P/hektar
* Oorganiskt P -> högre tillgänglighet
- Mineralfoder och animala fodermedel
* Organiskt P -> lägre tillgänglighet
* Växtfosfor. Huvudsakligen fytatfosfor
29
Fosfor i fodermedel och dess tillgänglighet?
Grisar kan inte själva bilda enzymet fytas för att bryta ner fytatfosfor
- Fytat tillsätts fodret för att öka tillgängligheten av fytinsyrabunden fosfor i vegetabila fodermedel
- Icke smältbara hamnar i träcken
- Alla vegetabiliska fodermedel har låg smältbarhet på fosfor, eftersom det är fytinbundet och enbart kan brytas ner genom tillsats av fytas
30
Begränsande faktorer – foder till grisar?
* Anti Nutritionella Faktorer (ANF), toxiner (smaklighet, smältbarhet, giftigt)
* NSP (Non-Starch-Polysacharides)- ffa smågrisar, xylanas används
* Fiberhalt, fetthalt/fettsyror
(foderstruktur, smältbarhet, slaktkroppssammansättning, produktkvalitet)
* Foderstruktur
(risk för magsår)
* Hygienisk kvalitet, toxiner
(smaklighet, ohälsa)
- > Riktvärden för maxinblandning och optimal foderstruktur
31
Typfoderstat till grisar?
- Ca. 80 % spannmål - basen i grisfoder
- Ca. 20 % proteinfoder, mineralämnen och vitaminer, rena
aminosyror, mm
- Ökad användbarhet av biprodukter från etanoltillverkning och
livsmedelsindustri utgör en viktig del i arbetet för hållbara foder
- Grovfoder (halm, ensilage) = ges ”extra”. Ibland räknar man även in det i foderstaten
32
Vilka utfodringssystem används?
Torrutfodring
* Malt eller pelleterat
* Manuell eller automatiserad
Blötutfodring
* Vatten och torra malda fodermedel
* Blöta biprodukter och torra malda fodermedel
* Varierande stöptid
33
Vilka tre olika fodertyper finns till grisar?
Färdigfoder - Köpt helfoder
Koncentratblandning
- Odla eget spannmål + köpa ”Koncentrat” (proteinfodermedel
och/eller aminosyror samt vit+min)
– blandas ihop på gården
Premixblandning
- Odla eget spannmål + proteingrödor + köpa premix (vit+min+aminosyror)
– blandas ihop på gården
34
Hur utfodras dessa tre fodertyper till grisarna i Sverige? (%)
Färdigfoder
- suggor: 33%
- smågrisar: 38%
- slaktgrisar: 19%
Koncentratblandning
- suggor: 37%
- smågrisar: 50%
- slaktgrisar: 33%
Premixblandning
- suggor: 30%
- smågrisar: 13%
- slaktgrisar: 48%
35
Hur styrs växande grisar och suggors behov av energi?
* Växande grisars behov av energi styrs av deras vikt
* Suggornas energibehov varierar med vikt, hull,
produktion, omgivningstemperatur, inhysning och smågrisarnas avvänjningsålder
36
Utfodra olika i de olika stadierna i grisens liv! - vilka stadier?
1. Diande spädgrisar
2. Avvänjning, tillväxtgrisar
3. Slaktgrisar fas 1 (30-60 kg lev. vikt)
4. Slaktgrisar fas 2 (60-120 kg lev. vikt)
5. Rekryteringsgyltor
6. Sinsuggor
7. Digivande suggor
Smågrisproduktion = 1, 2, 6, 7, 5
Slaktgrisproduktion = (2), 3, 4, (5)
37
Vad är målet med tillväxtgrisar?
MÅL att klara avvänjningen bra (friska, goda
förutsättningar för god tillväxt)
38
Vad är målet med växande grisar?
MÅL att äta och växa (ansätta muskler, kött), ha hög tillväxt & god förmåga att omvandla foder till muskler
39
Vad är målet med dräktiga och digivande suggor?
MÅL att reproducera sig
(få många livskraftiga avkommor/kull)
40
Vad är målet med rekryteringsgyltor?
MÅL att föda upp starka, friska och hållbara suggor, med välutvecklat juver och producerar många ägg
41
Vad innehåller suggmjölk?
19% ts (81-82g vatten/liter)
6% protein
8% fett
5% laktos
42
Karakteristiska för diande spädgrisar?
* Nyfödda smågrisar behöver dia råmjölk under minst 6 h för att
försäkra sig om att de får tillräcklig mängd antikroppar, men minst
12 h från dess egna mamma för att säkra cellulär immunitet
* Spädgrisen diar ca. 1 kg mjölk/dag
* Mjölk är en komplett näringskälla
- Immunoglobulin, cytokiner, hormoner, enzymer och tillväxtfaktorer
som stimulerar immunsystemet och utveckling av digestionskanalen
* Daglig tillväxt: ca 270-280 g/dag
* Tillskottsfoder från ca. 1 veckas ålder
* Näve på golvet i smågrishörnan
* Successivt ökad giva, men...
* ...ofta låg konsumtion före avvänjning
43
Hur lång är avvänjningsperioden och vad behövs?
Avvänjningsperioden (avvänjning-10-14 dagar efter avvänjning)
- foder som stimulerar tarmhälsa
44
Hur lång är tillväxtperioden och vad är fokus?
Tillväxtperioden (10 -14 dagar efter avvänjning till -30 kg)
- fokus på tillväxt, högre energi och RP och
aminosyranivå än i slaktgrisfoder, utfodras med fri tillgång
45
Vad är det kritiska med Avvänjning – smågrisar/tillväxtgrisar?
* Kritisk period!! Risk för avvänjningsdiarré
* Digestionssystemet anpassat till mjölkbaserad föda – laktas bryter ner
mjölksocker
- Enzymer ej anpassade till att bryta ner andra kolhydrater och protein
* Låg saltsyraproduktion
- pH 3 krävs för formering av amylas och trypsin
- Lågt pH avdödar bakterier
- För mycket av icke-surgjort foder ökar problem med t.ex. diarré
* Grisar ”dåliga” på att reglera foderintag
- För mycket foder -> högre pH -> ökning av bakterier
- Osmält protein i tarm -> mat åt E-coli -> diarré
- För lite foder -> tarmepitel ej försörjt -> diarré
46
Vilka faktorer spelar in i tarmvänligt smågrisfoder vid avvänjning?
Lättsmält - Ev. värmebehandlat
Hög smaklighet - Mjölksocker (laktos) -
ger lättillgänglig näring och gynnar tarmfloran tills saltsyraproduktion är igång
Låg buffringskapacitet - Underlättar sänkning av pH i magsäcken
Låg protein- och kalciumhalt - Minskar
fodrets buffringskapacitet
* Osmält foder som inte tas upp i tunntarmen bidrar till oönskad bakterietillväxt t.ex. E.coli serotyper
Lågantigena fodermedel -
Minskar inflammatoriska förändringar
Balanserad fibersammansättning -
Lösliga fibrer (betfiber, inulin) balanserar tarmfloran
Organiska syror (myrsyra, ättiksyra, propionsyra, smörsyra och mjölksyra)
- Minskar fodrets buffringskapacitet och
gynnar tarmfloran
47
Utfodringsnormer/strategier för suggor?
1:a inseminering
- Fodergiva strax över UH dag 0
Dräktighet
- begränsad och stabil fodergiva
- Ev. sänkning av fodergiva ca. 1 v innan grisning
Grisning:
- Successiv ökning av giva och utfodringstillfällen/dag
- Maximal mjölkproduktion, v. 3 - hög och stabil fodergiva
Avvänjning:
- Fodergivan sänks med ca. 50%
2:a osv. inseminering
Efter inseminering, dag 160
48
Utfodringsnormer/strategier för växande grisar?
- Succesiv ökning av giva
- Därefter hög och stabil giva
49
Energiberoende fas av tillväxten - förhållande energiintag och proteinansättning?
* Energiintag huvudsakligen riktad
mot proteindeposition
* Ansättning av kroppsprotein ökar
linjärt med energiintaget – fram tills maximal proteindeposition
(PDmax ) har nåtts
50
Proteinberoende fas av tillväxten - förhållande energiintag och proteinansättning?
* Ombytt fördelning av
energiintaget – energiintag (över PDmax ) leder till ökad fettansättning
51
Vad betyder PDmax?
maximal proteindeposition
PDmax - hjälper inte att öka energibehovet för ökad proteinansättning (köttansättning)
52
Vad kännetecknar början av tillväxten?
* Tillväxt av kött hög i förhållande till övriga vävnader
* Fettansättningen är liten och grisen har lågt energibehov för underhåll
* Behovet av energi för underhåll ökar efterhand
* Behovet av aminosyror är desamma (köttillväxten per dag ökar ej)
* Innebär att grisens behov av aminosyror i fodret minskar med ökande vikt!
- Koncentrerat foder i början av tillväxten och mindre koncentrerat foder i slutet av tillväxten
53
Energibehov (MJ NE/dag) - Växande grisar?
Energin ökar upp till 60 kg - därefter hålls de kvar på ungefär samma energigiva
54
Energibehov (MJ NE/dag) - digivande suggor?
Energin ökar upp till dag 8 efter grisning - därefter hålls de kvar på ungefär samma energigiva fram till avvänjning
55
Lysinbehov (g sis-lysin/MJ NE) för växande grisar, dräktiga och digivande suggor samt rekryteringsgyltor?
Lysinet per energienhet sjunker desto större de blir (växande grisar)
Dräktiga suggor behöver mindre lysin per energienhet, jämfört med digivande suggor
Rekryteringsgyltor - lysinhalten sänks för att de ska ansätta fett
56
Vad bidrar grovfoder med?
- Sysselsättning
- Ökade möjligheter att utföra födosöks- och utforskande beteenden och ökar aktivitetsgraden
- Minskar förekomsten av skadliga beteenden mellan grisar
- Längre ättid och mer nöjda vid giva av ensilage
57
Fodrets struktur (för små, för stora och ensilage)?
För stor andel små partiklar
- Ökad risk för magsår
För stor andel stora partiklar
- Högre foderintag (om fri tilldelning)
- Sämre foderutbyte
Ensilage kan minska förekomst av magsår
58
Vad är den optimala strukturen på fodret?
< 0,2 mm max 20% av partiklarna
0,2-1 mm min 60% av partiklarna
>1 mm max 20% av partiklarna
Inga hela kärnor
59
Fiber i fodret till grisar?
* Bidrar med energi
* Snabbt från hög till restriktiv utfodring efter
avvänjning - hög motivation för att äta
* Utfodring med fiberrikt foder under dräktigheten - lägre leptinnivåer och högre foderintag under laktation (Leptin är något som kan påverka aptiten)
* Fiber kan bidra till att minska motivationen
att äta och minska stereotypier
- Halm, betfiber etc. ger mättnad
