Utfodring gris

Question 1

Genetisk selektion för tillväxt, fodereffektivitet och reproduktion har inte påverkat?

Answer 1

Födosöksbeteenden, såsom att böka och beta

Question 2

Vilket energibegrepp används för gris?

Answer 2

Energi, Megajoule (MJ) nettoenergi (NE)

Question 3

Vad står SIS för?

Answer 3

standardiserad ileal smältbar

Question 4

Vad betyder ”Första begränsande aminosyran”?

Answer 4

den aminosyra som finns lägst mängd i fodret relaterat till grisens behov

Question 5

Vilken är den första begränsande aminosyran vid utfodring av gris?

Answer 5

Lysin

Question 6

Energivärdet hos en foderråvara?

Answer 6

• Energivärdet är den viktigaste egenskapen hos en råvara
• Tillväxten är direkt kopplad till fodrets energivärde och samtliga näringsämnen i fodret anges i relation till energin
• Felvärderat energiinnehåll orsakar därför högre eller lägre
  tillförsel av samtliga näringsämnen, vilket kan leda till ökat spill, onödigt dyrt foder eller sämre produktionsresultat

Question 7

Energivärderingssystem grisproduktion?

Answer 7

Omsättbar energi OE → Energin i fodret - förluster av energi i träck och urin

↓ (Svenska grisbranschen bytte till NE-systemet 2011)

Nettoenergi NE → Energin i fodret - förluster av energi i träck, urin och värme

NE = 0,75 x OE

Question 8

Vilka två netto energivärden används för grisar och varför?

Answer 8

NEv för växande grisar
NEs för äldre grisar

Varför två värden?
- För att fibernedbrytning genererar mycket värme - äldre grisar får ut mer värme

Question 9

Vilka energifodermedel används till grisar?

Answer 9

Spannmål
* Korn, vete, havre, rågvete, råg, fodermjöl, kli mm

Fett
* Vegetabilisk olja, oljefrökakor, animaliskt fett

Question 10

Vilka proteinfodermedel används till grisar?

Answer 10

Vegetabiliska
* Ärter, åkerböna, rapsmjöl, drank, potatisprotein, sojamjöl

Animaliska
* Fiskmjöl, mjölkprodukter, vassle

Question 11

Vete som energifodermedel till gris?

Answer 11

• Energifoder och energin kommer från ett högt innehåll av lättlöslig stärkelse. Vanligaste energikällan i grisfoder i
  många länder
• Kan ingå som enda spannmålslag
• Innehåller en del svårsmälta fibrer- arabinoxylaner (smågrisar kan vara känsliga)
• Till slaktgrisar och smågrisar rekommenderas högst 70% av energin som vete. Till suggor kan andelen vara 80%

Question 12

Råg som energifodermedel till grisar?

Answer 12

• Råg konkurrerar mycket bra med ogräs och är därför en intressant
  gröda i ekologisk odling
• Innehåll av arabinoxylaner, betaglukaner begränsar användandet
• Olämpligt till smågrisar och digivande suggor
• Sinsuggor och slaktgrisar (över 60 kg) kan få upp till 20% inblandning i fodret
• Ger bra mättnad åt grisarna
• Nya sorter mer fördelaktiga till grisar. Det finns exempel där högre
  inblandning använts utan det gett negativa effekter på tillväxt och hälsa
• Innehåller enzymet fytas – viktigt i ekologisk produktion (tillgängliggör fosfor som ofta finns i bunden form i spannmål och animalier)
• Ger bra halm och fyller viktig funktion

Question 13

Rågvete som energifodermedel till grisar?

Answer 13

• Är precis som vete framför allt en energikälla, tack vare sitt höga
  innehåll av lättlöslig stärkelse
• Rågvete är det spannmålsslag som har det högsta innehållet av
  smältbart lysin (sisLys), men har också högre innehåll av metionin,
  cystin och treonin
• Med högre nivåer av rågvete i foderstaten kan det bli lättare att
  balansera aminosyrorna i fodret
• Slaktgrisar rek. högst 70%
• Suggor 80%
• Andelen till smågrisar ej högre än 50%

Question 14

Vete eller rågvete som energifodermedel till grisar?

Answer 14

• Om fodret ska framställas på gården är produktion av rågvete att föredra
• Ur ett odlingsperspektiv är rågvete mer konkurrenskraftigt mot
  ogräs och mindre känsligt för sjukdomar, t.ex. röta
• Avkastningen blir mer stabil över tid
• Ur foderstatssynpunkt har rågvete högre halt av lysin, vilket gör att det blir mer intressant för grisuppfödning. Det bör grovmalas vid utfodring till grisar

Question 15

Korn som energifodermedel till grisar?

Answer 15

• Används i stor omfattning i grisfoder
• 90 % kan ges till växande och äldre grisar (70% rek. som övre gräns till
  smågrisar)
• Innehåller lösliga fibrer- β-glukaner
• Något lägre energiinnehåll än t.ex. rågvete och vete, men är ändå en bra energikälla tack vare sitt höga innehåll av stärkelse
• Korn har dessutom en högre halt av cellulosa än rågvete och vete
• Därför ger korn ett intressant tillskott av fiber i fodret, särskilt för suggor
• Goda egenskaper för djurens mag- tarmhälsa
• Bra att använda i foderstater för smågrisar, för att minska risken för diarréer efter avvänjningen

Question 16

Havre som energifodermedel till grisar?

Answer 16

• Har en mycket lägre stärkelsehalt men istället innehåller mycket fibrer
  och fett än övriga spannmäl
• Proteinet bättre sammansättning än jämfört med t.ex. korn och vete
• Passar bra till grisar med lågt energibehov
• Det rika innehållet på cellulosa gör att havre är ett intressant tillskott av
  fiber i fodret, särskilt för suggor
• Havrens höga fettinnehåll är dock värd att tänka på inom ekologisk produktion på de ställen där t.ex. raps inte kan odlas
• Jämfört med andra spannmål har havre högst andel av kalcium, fosfor,
  järn och av vitaminerna thiamin, riboflavin och vitamin E

Question 17

Raps som proteinfodermedel till grisar?

Answer 17

• Rapsfrö – en källa till både energi och protein
• Rapsmjöl är en restprodukt efter att oljan extraherats bort med hexan (~38% RP)
• Rapskaka som pressas på gården
• Fetthalt 12-24%
• Ca 30% RP och rik på metionin och tryptofan
• Bra komplement till ärtor
• Ärtor+raps god potential att ersätta soja
• Viktig inhemsk proteinråvara
• Rekommenderad maxinblandning på ca 10 %
• ! Glukosinolater - växtförädling har minskat innehållet

Question 18

Ärtor som proteinfodermedel till grisar?

Answer 18

• Utmärkt proteinråvara till gris. Kan användas med upp till 30 %
• I praktiken är tillskott av ärtor i fodergivan jämförbart med en
  blandning av vete och soja
• Råproteininnehåll cirka 24%
• högt innehåll av lysin
• brist på svavelhaltiga aminosyror metionin och cystin
• Ärter saknar även tryptofan och bör därför hellre kompletteras med rågvete än med majs
• Användning begränsas av innehåll av ANF (tanniner)
• Vitblommiga varianter har lägre innehåll av ANF (30% maxinblandning)
• Av de brokblommiga sorterna är rekommendationerna att högst blanda in 10 procent i foder till suggor
  och hålla noggrann produktionsuppföljning

Question 19

Åkerböna som proteinfodermedel till grisar?

Answer 19

• Innehåller mer protein (ca. 31% RP) och mindre energi än ärtor
• Ganska lågt innehåll av vissa aminosyror, framför allt metionin, cystin och tryptofan – måste tillföras genom andra källor
• Vitblommiga sorter- inget eller lågt innehåll tanniner
• Brokblommiga sorter ger högre skörd och är mera
  sjukdomsresistenta
• Ny forskning har visat att brokblommiga sorter med lågt innehåll av ANF har fungerat bra i försök och praktik till växande grisar

Question 20

Sojamjöl som proteinfodermedel till grisar?

Answer 20

• Sojamjöl är en restprodukt efter att oljan
  extraherats bort ~45% RP
• Skalet separeras, krossas och rostas. Oljan
  extraheras med hexan
• Rå sojaböna innehåller trypsininhibitorer och
  lektiner – behöver värmebehandlas
• Bra aminosyrasammansättning
  (hög lysinhalt, metionin ofta enda begränsande)
• Egentligen ingen övre nutritionell gräns för
  inblandning (men ska ges med försiktighet till
  smågrisar

Question 21

Solrosfrön och kaka som proteinfodermedel till gris?

Answer 21

• Energirika, ca. 45% olja och mer cellulosa än rapsfrön
• Fria från ANF
• Frön kan krossas på gården och blandas med spannmål
• Solroskaka kan pressas
• Fetthalt 12-24%
• 28% RP

Question 22

Lupin som proteinfodermedel till grisar?

Answer 22

• Smalbladig lupin eller blå lupin
• Odlingsbegränsningar
• Cirka 35% RP
• Proteinkvaliteten är jämförbar med ärtor och åkerböna
• Innehållet av lysin är relativt lågt, medan innehållet av cystein är relativt högt
• Mindre lämpligt till grisar, som behöver mycket lysin
• Rek. max.inblandning till suggor 10 procent, smågrisar 5 procent och
  slaktsvin 15 procent
• Det finns dock internationella rekommendationer om att upp till 20 % fungerar

Question 23

Fiskmjöl som proteinfodermedel till grisar?

Answer 23

Utmärkt proteinkälla med en god aminosyrasammansättning

~75% RP

Härsket fett kan ge bismak i kött

Används till smågrisar i första hand – viktig proteinråvara inom ekologisk produktion

Question 24

Insektsprotein och marint protein som proteinfodermedel till grisar?

Answer 24

Hög prio inom forskning men mer information och utveckling behövs!

Utmaningar/behov
* Standardiserade processer för uppfödning, processing och lagring av larver/proteinprodukt

• Substratet som larver föds upp på -> varierande
  näringsinnehåll i larven
• Kvantitet och kvalitet
• Pris

Question 25

Vad är basen i grisfoder?

Answer 25

Spannmål basen i grisfoder – Korn, vete, havre, rågvete

Question 26

Biprodukter till gris?

Answer 26

Biprodukter – Värdefulla råvaror som i ett framtida perspektiv skulle kunna nyttjas ännu mer effektivt med ökade kunskaper om
fodervärdering vid optimering av foder till grisar

Av totala mängden biprodukter
* 39% från etanolframställning
* 6% från stärkelse- och havreförädlingsindustrier

Question 27

Rena aminosyror till gris?

Answer 27

• Möjligheten att använda rena aminosyror är den viktigaste förutsättningen
  för att kunna öka andelen spannmål och spannmålsbiprodukter i fodret till grisar
• Tidigare studier har visat att foder med spannmål som bas i kombination
  med torkad drank och rena aminosyrorna lysin, treonin, metionin och
  tryptofan gav lika bra resultat i slaktgrisproduktionen som foder med spannmål i kombination med sojamjöl
• Ytterligare tre rena aminosyror; valin, isoleusin och histidin på marknaden – kan ge ännu större möjlighet att balansera fodret och sänka fodrets totala proteinhalt och därmed även inblandning av proteinråvaror

Question 28

Mineralen fosfor till gris?

Answer 28

• Livsviktigt näringsämne
• Brist ger lägre tillväxt, sämre foderutnyttjande, störningar i fertilitet och dålig aptit
• Ändlig resurs
• Miljöbelastning – läckage till vattendrag
• Max 22 kg P/hektar
• Oorganiskt P -> högre tillgänglighet
• Mineralfoder och animala fodermedel
• Organiskt P -> lägre tillgänglighet
• Växtfosfor. Huvudsakligen fytatfosfor

Question 29

Fosfor i fodermedel och dess tillgänglighet?

Answer 29

Grisar kan inte själva bilda enzymet fytas för att bryta ner fytatfosfor

• Fytat tillsätts fodret för att öka tillgängligheten av fytinsyrabunden fosfor i vegetabila fodermedel
• Icke smältbara hamnar i träcken
• Alla vegetabiliska fodermedel har låg smältbarhet på fosfor, eftersom det är fytinbundet och enbart kan brytas ner genom tillsats av fytas

Question 30

Begränsande faktorer – foder till grisar?

Answer 30

• Anti Nutritionella Faktorer (ANF), toxiner (smaklighet, smältbarhet, giftigt)
• NSP (Non-Starch-Polysacharides)- ffa smågrisar, xylanas används
• Fiberhalt, fetthalt/fettsyror
  (foderstruktur, smältbarhet, slaktkroppssammansättning, produktkvalitet)
• Foderstruktur
  (risk för magsår)
• Hygienisk kvalitet, toxiner
  (smaklighet, ohälsa)
• > Riktvärden för maxinblandning och optimal foderstruktur

Question 31

Typfoderstat till grisar?

Answer 31

• Ca. 80 % spannmål - basen i grisfoder
• Ca. 20 % proteinfoder, mineralämnen och vitaminer, rena
  aminosyror, mm
• Ökad användbarhet av biprodukter från etanoltillverkning och
  livsmedelsindustri utgör en viktig del i arbetet för hållbara foder
• Grovfoder (halm, ensilage) = ges ”extra”. Ibland räknar man även in det i foderstaten

Question 32

Vilka utfodringssystem används?

Answer 32

Torrutfodring
* Malt eller pelleterat
* Manuell eller automatiserad

Blötutfodring
* Vatten och torra malda fodermedel
* Blöta biprodukter och torra malda fodermedel
* Varierande stöptid

Question 33

Vilka tre olika fodertyper finns till grisar?

Answer 33

Färdigfoder - Köpt helfoder

Koncentratblandning
- Odla eget spannmål + köpa ”Koncentrat” (proteinfodermedel
och/eller aminosyror samt vit+min)
– blandas ihop på gården

Premixblandning
- Odla eget spannmål + proteingrödor + köpa premix (vit+min+aminosyror)
– blandas ihop på gården

Question 34

Hur utfodras dessa tre fodertyper till grisarna i Sverige? (%)

Answer 34

Färdigfoder
- suggor: 33%
- smågrisar: 38%
- slaktgrisar: 19%

Koncentratblandning
- suggor: 37%
- smågrisar: 50%
- slaktgrisar: 33%

Premixblandning
- suggor: 30%
- smågrisar: 13%
- slaktgrisar: 48%

Question 35

Hur styrs växande grisar och suggors behov av energi?

Answer 35

• Växande grisars behov av energi styrs av deras vikt
• Suggornas energibehov varierar med vikt, hull,
  produktion, omgivningstemperatur, inhysning och smågrisarnas avvänjningsålder

Question 36

Utfodra olika i de olika stadierna i grisens liv! - vilka stadier?

Answer 36

1. Diande spädgrisar
2. Avvänjning, tillväxtgrisar
3. Slaktgrisar fas 1 (30-60 kg lev. vikt)
4. Slaktgrisar fas 2 (60-120 kg lev. vikt)
5. Rekryteringsgyltor
6. Sinsuggor
7. Digivande suggor

Smågrisproduktion = 1, 2, 6, 7, 5

Slaktgrisproduktion = (2), 3, 4, (5)

Question 37

Vad är målet med tillväxtgrisar?

Answer 37

MÅL att klara avvänjningen bra (friska, goda
förutsättningar för god tillväxt)

Question 38

Vad är målet med växande grisar?

Answer 38

MÅL att äta och växa (ansätta muskler, kött), ha hög tillväxt & god förmåga att omvandla foder till muskler

Question 39

Vad är målet med dräktiga och digivande suggor?

Answer 39

MÅL att reproducera sig
(få många livskraftiga avkommor/kull)

Question 40

Vad är målet med rekryteringsgyltor?

Answer 40

MÅL att föda upp starka, friska och hållbara suggor, med välutvecklat juver och producerar många ägg

Question 41

Vad innehåller suggmjölk?

Answer 41

19% ts (81-82g vatten/liter)
6% protein
8% fett
5% laktos

Question 42

Karakteristiska för diande spädgrisar?

Answer 42

• Nyfödda smågrisar behöver dia råmjölk under minst 6 h för att
  försäkra sig om att de får tillräcklig mängd antikroppar, men minst
  12 h från dess egna mamma för att säkra cellulär immunitet
• Spädgrisen diar ca. 1 kg mjölk/dag
• Mjölk är en komplett näringskälla
• Immunoglobulin, cytokiner, hormoner, enzymer och tillväxtfaktorer
  som stimulerar immunsystemet och utveckling av digestionskanalen
• Daglig tillväxt: ca 270-280 g/dag
• Tillskottsfoder från ca. 1 veckas ålder
• Näve på golvet i smågrishörnan
• Successivt ökad giva, men…
• …ofta låg konsumtion före avvänjning

Question 43

Hur lång är avvänjningsperioden och vad behövs?

Answer 43

Avvänjningsperioden (avvänjning-10-14 dagar efter avvänjning)
- foder som stimulerar tarmhälsa

Question 44

Hur lång är tillväxtperioden och vad är fokus?

Answer 44

Tillväxtperioden (10 -14 dagar efter avvänjning till -30 kg)
- fokus på tillväxt, högre energi och RP och
aminosyranivå än i slaktgrisfoder, utfodras med fri tillgång

Question 45

Vad är det kritiska med Avvänjning – smågrisar/tillväxtgrisar?

Answer 45

• Kritisk period!! Risk för avvänjningsdiarré
• Digestionssystemet anpassat till mjölkbaserad föda – laktas bryter ner
  mjölksocker
• Enzymer ej anpassade till att bryta ner andra kolhydrater och protein
• Låg saltsyraproduktion
• pH 3 krävs för formering av amylas och trypsin
• Lågt pH avdödar bakterier
• För mycket av icke-surgjort foder ökar problem med t.ex. diarré
• Grisar ”dåliga” på att reglera foderintag
• För mycket foder -> högre pH -> ökning av bakterier
• Osmält protein i tarm -> mat åt E-coli -> diarré
• För lite foder -> tarmepitel ej försörjt -> diarré

Question 46

Vilka faktorer spelar in i tarmvänligt smågrisfoder vid avvänjning?

Answer 46

Lättsmält - Ev. värmebehandlat

Hög smaklighet - Mjölksocker (laktos) -
ger lättillgänglig näring och gynnar tarmfloran tills saltsyraproduktion är igång

Låg buffringskapacitet - Underlättar sänkning av pH i magsäcken

Låg protein- och kalciumhalt - Minskar
fodrets buffringskapacitet
* Osmält foder som inte tas upp i tunntarmen bidrar till oönskad bakterietillväxt t.ex. E.coli serotyper

Lågantigena fodermedel -
Minskar inflammatoriska förändringar

Balanserad fibersammansättning -
Lösliga fibrer (betfiber, inulin) balanserar tarmfloran

Organiska syror (myrsyra, ättiksyra, propionsyra, smörsyra och mjölksyra)
- Minskar fodrets buffringskapacitet och
gynnar tarmfloran

Question 47

Utfodringsnormer/strategier för suggor?

Answer 47

1:a inseminering
- Fodergiva strax över UH dag 0

Dräktighet
- begränsad och stabil fodergiva
- Ev. sänkning av fodergiva ca. 1 v innan grisning

Grisning:
- Successiv ökning av giva och utfodringstillfällen/dag
- Maximal mjölkproduktion, v. 3 - hög och stabil fodergiva

Avvänjning:
- Fodergivan sänks med ca. 50%

2:a osv. inseminering

Efter inseminering, dag 160

Question 48

Utfodringsnormer/strategier för växande grisar?

Answer 48

• Succesiv ökning av giva
• Därefter hög och stabil giva

Question 49

Energiberoende fas av tillväxten - förhållande energiintag och proteinansättning?

Answer 49

• Energiintag huvudsakligen riktad
  mot proteindeposition
• Ansättning av kroppsprotein ökar
  linjärt med energiintaget – fram tills maximal proteindeposition
  (PDmax ) har nåtts

Question 50

Proteinberoende fas av tillväxten - förhållande energiintag och proteinansättning?

Answer 50

• Ombytt fördelning av
  energiintaget – energiintag (över PDmax ) leder till ökad fettansättning

Question 51

Vad betyder PDmax?

Answer 51

maximal proteindeposition
PDmax - hjälper inte att öka energibehovet för ökad proteinansättning (köttansättning)

Question 52

Vad kännetecknar början av tillväxten?

Answer 52

• Tillväxt av kött hög i förhållande till övriga vävnader
• Fettansättningen är liten och grisen har lågt energibehov för underhåll
• Behovet av energi för underhåll ökar efterhand
• Behovet av aminosyror är desamma (köttillväxten per dag ökar ej)
• Innebär att grisens behov av aminosyror i fodret minskar med ökande vikt!
• Koncentrerat foder i början av tillväxten och mindre koncentrerat foder i slutet av tillväxten

Question 53

Energibehov (MJ NE/dag) - Växande grisar?

Answer 53

Energin ökar upp till 60 kg - därefter hålls de kvar på ungefär samma energigiva

Question 54

Energibehov (MJ NE/dag) - digivande suggor?

Answer 54

Energin ökar upp till dag 8 efter grisning - därefter hålls de kvar på ungefär samma energigiva fram till avvänjning

Question 55

Lysinbehov (g sis-lysin/MJ NE) för växande grisar, dräktiga och digivande suggor samt rekryteringsgyltor?

Answer 55

Lysinet per energienhet sjunker desto större de blir (växande grisar)

Dräktiga suggor behöver mindre lysin per energienhet, jämfört med digivande suggor

Rekryteringsgyltor - lysinhalten sänks för att de ska ansätta fett

Question 56

Vad bidrar grovfoder med?

Answer 56

• Sysselsättning
• Ökade möjligheter att utföra födosöks- och utforskande beteenden och ökar aktivitetsgraden
• Minskar förekomsten av skadliga beteenden mellan grisar
• Längre ättid och mer nöjda vid giva av ensilage

Question 57

Fodrets struktur (för små, för stora och ensilage)?

Answer 57

För stor andel små partiklar
- Ökad risk för magsår

För stor andel stora partiklar
- Högre foderintag (om fri tilldelning)
- Sämre foderutbyte

Ensilage kan minska förekomst av magsår

Question 58

Vad är den optimala strukturen på fodret?

Answer 58

< 0,2 mm max 20% av partiklarna

0,2-1 mm min 60% av partiklarna

> 1 mm max 20% av partiklarna

Inga hela kärnor

Question 59

Fiber i fodret till grisar?

Answer 59

• Bidrar med energi
• Snabbt från hög till restriktiv utfodring efter
  avvänjning - hög motivation för att äta
• Utfodring med fiberrikt foder under dräktigheten - lägre leptinnivåer och högre foderintag under laktation (Leptin är något som kan påverka aptiten)
• Fiber kan bidra till att minska motivationen
  att äta och minska stereotypier
• Halm, betfiber etc. ger mättnad