urologi + nefrologi Flashcards
vad är hematuri
- betyder att man har blod i urinen
- kan delas in i mikro- och makroskopisk hematuri
- vid mikro är blödningen inte synlig
orsaker till makroskopisk hematuri
- Cancer i urinblåsa, prostata, njure eller övre urinvägar
- Godartad prostataförstoring
- Sten i njure, urinledare eller urinblåsa
- Akut cystit: En inflammation i urinblåsan, som karakteriseras av akuta miktionsbesvär i frånvaro av feber och allmänna symtom.
- Kronisk cystit (dvs kronisk infektion) exempelvis efter strålbehandling mot bäckenet
- Glomerulonefrit: en inflammation i båda njurarnas glomeruli.
behandling vid hematuri
- Vid grav hematuri är risken stor att blodkoagel bildas som hindrar urinens utflöde –> ta bort koaglet genom att blåssköljning
- grövre KAD: Ch 22‐24
- pat ska dricka mycket vatten för att skölja ut koaglet
- pat ska vara sängliggande
- man vill undvika blåstamponad: blåsan är utfylld av koagel
Urinblåsecancer
- orsak: rökning
- Vanligast hos män > 60 år
- Symtom: makroskopisk hematuri, urinträngningar, återkommande UVI.er
- kan förekomma som:
- ytlig = endast i urinblåsan slemhinna, recessiv
- muskelinvasiv = har växt in i muskeln, farligt
- om metastaser så förekommer dom ofta i lymfkörtlar i bäckenet, skelett, lever
- vid muskelinvasiv cancer görs en readikal op, dvs, cystektomi och cytostatika
njursten
- drabbar främst män
- salterna i urinen kan fällas ut som kristaller = stenar
orsaker: litet vätskeintag, mycket protein, salt och oxalhaltiga livsmedel + amputation av den sista delen av tunntarmen eller att man har ileostomi
händelseförlopp vid njursten
- Stenen följer med urinen ner i urinledaren fastnar och orsakar njurkolik
- Kramp i urinledarens glatta muskulatur ‐ urinflödet hindras och njurbäckenet spänns ut
- Avstängd urinledare – risk för sepsis
urinvägsinfektion
- UVI: detta är ett samlingsnamn för bakteriella infektioner i urinblåsan, urinröret och/eller njurbäckenet
innefattar:
- Uretrit = Infek i uretra
- Cystit = infek i urinblåsan
- Cystouretrit = infek i både uretra och urinblåsan.
- Akut cystit = blåskatarr, dvs blåsväggen infekterad.
- Akut pyelonefrit = Om bakt-infektion sprider sig uppåt via urinledare och ger inflamm i njurbäcken och njure.
-
vad orsakar en UVI
- endogena bakterier
- ofta E-kolli (tarmflora bakterier)
hur behandlas de olika UVI
- viktigt att ta urinodling så man vet vilken bakterie som orsakar, ifall muliti resistenta behövs speciell antibiotika
- urinodling ej vid enstaka cystit hos
kvinnor - Akut pyelonefrit‐behandlas i sluten vård med bredspektrumatibiotika
- vid hög feber skall även blodprov tas då det kan påvisa på sepsis
Nämn ngra allmänna råd du vill ge till kvinnor med recidiverande UVI.
- Drick mkt
- Töm blåsa ordentligt
- Använd varma trosor
- Tvätta/torka underliv på rätt sätt
- Inga parfymerade artiklar downstairs
- Töm urinblåsan efter samlag.
vad kan en komplicerad UVI påvisa
- Komplicerad UVI ‐ bakomliggande sjukdom i urinvägarna ‐ stenar, missbildningar, cancer, strikturer (sjuklig förträngning) , kateterbehandling eller efter operationer
- Män har oftast någon bakomliggande sjukdom
och därmed komplicerad UVI
urinretention
- Akut urinretention: urinstopp eller urinstämma
- Kronisk urinretention: blåsan töms aldrig helt–> residualurin
- Intravesikalt avflödeshinder: förstorad
prostat, uretrastriktur , expansiviteter i bäckenet - Detrusorsvaghet ( svag blåsmuskelatur) – läkemedel med antikolinergisk effect, alkohol, smärta, epidural, tidigare övertänjd blåsa,
neurologisk sjukdom
prostatacancer
- vanligaste förekommande cancern i Sverige
- Ovanlig före 50 år ‐ 20 % av svenska män som når 80 års ålder får diagnosen
Diagnos
- Symptom, palpation,
PSA‐testing >värde biopsy
(Blodprovet PSA mäter värdet av ett ämne som kommer från prostatan. Värdet stiger vid olika sjukdomar i prostata)
- Ej screening pga skapar mycket oro pga många får förstorad prostata
behandling prostatacancer
- Operation ‐ radikal prostatektomi ‐ prostatakörteln och sädesblåsorna avlägsnas
- Strålbehandling
- Vanliga komplikationer efter en radikal prostatektomi är erektil dysfunction och inkontinens
vad innebär kronisk njursvikt
en definitiv förlust av njurfknen, utebliven behandling → död
- kronisk njursvikt: vid GRF under 60/ml per min under mer än 3 månader
orsaker till kronisk njursvikt
Glomerulonefrit
Diabetes nefropati
Akut polycystisk njursjukdom: cystor inuti njurarna
Pyelonefrit: njurbäckeninflammation
Uremi UNS: njursvikt utan specifk orsak
hur delas njursvikt upp
- utgår från GFR och delas funktionsnedsättningen in i 5 stadier
- CKD 1-5 = chroinc kidney diasease
- stadie 1 har man GFR 90 ml/min, inga symtom
- stadie 5 har man mindre än 15 ml/min = terminal njursvikt
hur diagnostiseras njursvikt
- Blodprover: kreatinin, cystatin C och urea ökar vid njursvikt, estimerat GFR ( vilket CKD stadie pat befinner sig i) immunologiska prover
- Urinprover: albumin/kreatinin kvot, urinsediment
-Radiologiska undersökningar: ultraljud, datortomografi
- Njurbiopsi: vävnadsprov från njurbarken
vad påvisar proteinuri?
- tidigt tecken på njurskada
varför ökar förekomsten av njursvikt
- GFR sjukner 1ml/min per år
- befolkningen blir älder vilket gör att man samlar på sig fler sjukdomar
- diabetes drabbar fler –> nefropati
symtom och tecken vid njursvikt
kronisk njursvikt:
- Trötthet
- energilöshet
- dåsighet
- hypertoni
- aptitlöshet –> viktnedgång
- Klåda rivsår
- torr hud
- muskelkramp
- ödem
- diarre/förstoppning
- anemi
- ju lägre GFR , desto mer uttalade symtom pga den ökade ansamlingen av toxiner som njuren inte kan rensa bort
behandling av njursvikt
Aktiv uremivård: dialys eller transplantation
Konservativ uremivård (när dialys eller transplantation inte är ett klokt val) : lindra symtom, och fördröja progressen läkemedelsbehandling, proteinreducerad kost
Palliativ uremivård: symtomlindring och proteinreducerad kost, avlägsna KAD, CVK osv så fort som möjligt
vanligaste dödsorsakerna hos kronisk njursvikt
- hjärtsvikt
- myokardiell ischemi
- infektioner
vad är det som oftast orsakar njursvikt
- pat som har kardiovaskulär sjukdom från början
- diabetes
akut njurskada
Nytillkommen stegring av s- kreatinin och eller minskning av urinproduktion
Orsaker till akut njurskada:
Prerenal orsak: Orsakas ofta av sjukdomar i andra organ som sedan påverkar njuren. Främst njukdommar/ medicinska tillstånd som påverkar genomblödningen i njurarna ex hypovolemi
Renal orsak: toxiner, ex läkemedel, droger, alkohol
Postrenal orsak: allt som hindrar urinen att komma ner, ex stenar tumörer, förstorad prostata
vad är nefrotiskt syndrom
- om man lider av njursvikt eller nån typ av njursjukdom kan komplikationer som detta uppkomma
- hög utsöndring av protein via urinen
symtom: skummande urin, ödem eller ascites, trombos - hypoalbuminemi, hyperlipidemi, protinuri, ödem
förklara Peritonealdialys PD
- fördras då kvarstående njurfunktion och urinproduktion bibehålls längre
- kan oftas skötas själv i hemmet
- Peritoneum används som filter
- steril lösnings, cirka 2 liter, förs in i buken via en inopererad kateter
- toxinerna som befinner sig i blodet diffunderar in i vätskan
- vätskan tappas ut efter cirka 4 timmar
- dialys görs fräsmt för att avslägsna överskottsvätska, kalium och giftiga ämnen från blodet pga att kalium inte kan utsöndras via njurarna mycket viktigt med PD!!
förklara hemodialys HD
- Bloddialys
- 3-4 ggr per vecka i 4-5 timmar
- kan sötas själv i hemmet
- pat som har hemodialys har ofta utebliven urinproduktion -> därav vätskerestriktion med 700-1000 ml/ dygn
förloppet
- blodet reans i en dialysapparat utanför kroppen
- bästa sättet för detta är att ha en arteriovenös fistel = AV fistel
- detta görs genom att att koppla samman en ven och artär på under eller över arm
- vanligast är A. radialis och V. cephalica
- över 1L blod kan passera här i min
- två nålar placeras i AV-fisteln, en utflödesnål med “smutsigt blod” och en inflödesnål med “ rent blod”
- För att blodet inte ska koagulera i dialyssystemet ges vid varje behandlingstillfälle antikoagulantia
viktigt gällande AV_fistel
Ta aldrig blodtryck i den arm där det finns en AV-fistel eller ett graft. Det kan påverka accessen och proppar kan bildas.
Ta aldrig blodprov och sätt inte perifer venkateter i den arm där AV-fistel eller graft sitter.
Använd inte kärlirriterande ämnen eller läkemedel i AV-fistel eller graft.
uppmärksam på infek-tecken = mkt allvarligt
varför innehåller dialys vätskan vid PD glukos
För det mesta används glukos för att skapa osmotisk kraft.
