urologi + nefrologi Flashcards

1
Q

vad är hematuri

A
  • betyder att man har blod i urinen
  • kan delas in i mikro- och makroskopisk hematuri
  • vid mikro är blödningen inte synlig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

orsaker till makroskopisk hematuri

A
  • Cancer i urinblåsa, prostata, njure eller övre urinvägar
  • Godartad prostataförstoring
  • Sten i njure, urinledare eller urinblåsa
  • Akut cystit: En inflammation i urinblåsan, som karakteriseras av akuta miktionsbesvär i frånvaro av feber och allmänna symtom.
  • Kronisk cystit (dvs kronisk infektion) exempelvis efter strålbehandling mot bäckenet
  • Glomerulonefrit: en inflammation i båda njurarnas glomeruli.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

behandling vid hematuri

A
  • Vid grav hematuri är risken stor att blodkoagel bildas som hindrar urinens utflöde –> ta bort koaglet genom att blåssköljning
  • grövre KAD: Ch 22‐24
  • pat ska dricka mycket vatten för att skölja ut koaglet
  • pat ska vara sängliggande
  • man vill undvika blåstamponad: blåsan är utfylld av koagel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Urinblåsecancer

A
  • orsak: rökning
  • Vanligast hos män > 60 år
  • Symtom: makroskopisk hematuri, urinträngningar, återkommande UVI.er
  • kan förekomma som:
  • ytlig = endast i urinblåsan slemhinna, recessiv
  • muskelinvasiv = har växt in i muskeln, farligt
  • om metastaser så förekommer dom ofta i lymfkörtlar i bäckenet, skelett, lever
  • vid muskelinvasiv cancer görs en readikal op, dvs, cystektomi och cytostatika
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

njursten

A
  • drabbar främst män
  • salterna i urinen kan fällas ut som kristaller = stenar

orsaker: litet vätskeintag, mycket protein, salt och oxalhaltiga livsmedel + amputation av den sista delen av tunntarmen eller att man har ileostomi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

händelseförlopp vid njursten

A
  • Stenen följer med urinen ner i urinledaren fastnar och orsakar njurkolik
  • Kramp i urinledarens glatta muskulatur ‐ urinflödet hindras och njurbäckenet spänns ut
  • Avstängd urinledare – risk för sepsis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

urinvägsinfektion

A
  • UVI: detta är ett samlingsnamn för bakteriella infektioner i urinblåsan, urinröret och/eller njurbäckenet

innefattar:
- Uretrit = Infek i uretra
- Cystit = infek i urinblåsan
- Cystouretrit = infek i både uretra och urinblåsan.
- Akut cystit = blåskatarr, dvs blåsväggen infekterad.
- Akut pyelonefrit = Om bakt-infektion sprider sig uppåt via urinledare och ger inflamm i njurbäcken och njure.
-

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad orsakar en UVI

A
  • endogena bakterier
  • ofta E-kolli (tarmflora bakterier)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

hur behandlas de olika UVI

A
  • viktigt att ta urinodling så man vet vilken bakterie som orsakar, ifall muliti resistenta behövs speciell antibiotika
  • urinodling ej vid enstaka cystit hos
    kvinnor
  • Akut pyelonefrit‐behandlas i sluten vård med bredspektrumatibiotika
  • vid hög feber skall även blodprov tas då det kan påvisa på sepsis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Nämn ngra allmänna råd du vill ge till kvinnor med recidiverande UVI.

A
  • Drick mkt
  • Töm blåsa ordentligt
  • Använd varma trosor
  • Tvätta/torka underliv på rätt sätt
  • Inga parfymerade artiklar downstairs
  • Töm urinblåsan efter samlag.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad kan en komplicerad UVI påvisa

A
  • Komplicerad UVI ‐ bakomliggande sjukdom i urinvägarna ‐ stenar, missbildningar, cancer, strikturer (sjuklig förträngning) , kateterbehandling eller efter operationer
  • Män har oftast någon bakomliggande sjukdom
    och därmed komplicerad UVI
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

urinretention

A
  • Akut urinretention: urinstopp eller urinstämma
  • Kronisk urinretention: blåsan töms aldrig helt–> residualurin
  • Intravesikalt avflödeshinder: förstorad
    prostat, uretrastriktur , expansiviteter i bäckenet
  • Detrusorsvaghet ( svag blåsmuskelatur) – läkemedel med antikolinergisk effect, alkohol, smärta, epidural, tidigare övertänjd blåsa,
    neurologisk sjukdom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

prostatacancer

A
  • vanligaste förekommande cancern i Sverige
  • Ovanlig före 50 år ‐ 20 % av svenska män som når 80 års ålder får diagnosen

Diagnos
- Symptom, palpation,
PSA‐testing >värde biopsy

(Blodprovet PSA mäter värdet av ett ämne som kommer från prostatan. Värdet stiger vid olika sjukdomar i prostata)

  • Ej screening pga skapar mycket oro pga många får förstorad prostata
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

behandling prostatacancer

A
  • Operation ‐ radikal prostatektomi ‐ prostatakörteln och sädesblåsorna avlägsnas
  • Strålbehandling
  • Vanliga komplikationer efter en radikal prostatektomi är erektil dysfunction och inkontinens
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad innebär kronisk njursvikt

A

en definitiv förlust av njurfknen, utebliven behandling → död

  • kronisk njursvikt: vid GRF under 60/ml per min under mer än 3 månader
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

orsaker till kronisk njursvikt

A

Glomerulonefrit

Diabetes nefropati

Akut polycystisk njursjukdom: cystor inuti njurarna

Pyelonefrit: njurbäckeninflammation

Uremi UNS: njursvikt utan specifk orsak

17
Q

hur delas njursvikt upp

A
  • utgår från GFR och delas funktionsnedsättningen in i 5 stadier
  • CKD 1-5 = chroinc kidney diasease
  • stadie 1 har man GFR 90 ml/min, inga symtom
  • stadie 5 har man mindre än 15 ml/min = terminal njursvikt
18
Q

hur diagnostiseras njursvikt

A
  • Blodprover: kreatinin, cystatin C och urea ökar vid njursvikt, estimerat GFR ( vilket CKD stadie pat befinner sig i) immunologiska prover
  • Urinprover: albumin/kreatinin kvot, urinsediment

-Radiologiska undersökningar: ultraljud, datortomografi

  • Njurbiopsi: vävnadsprov från njurbarken
19
Q

vad påvisar proteinuri?

A
  • tidigt tecken på njurskada
20
Q

varför ökar förekomsten av njursvikt

A
  • GFR sjukner 1ml/min per år
  • befolkningen blir älder vilket gör att man samlar på sig fler sjukdomar
  • diabetes drabbar fler –> nefropati
21
Q

symtom och tecken vid njursvikt

A

kronisk njursvikt:
- Trötthet
- energilöshet
- dåsighet
- hypertoni
- aptitlöshet –> viktnedgång
- Klåda rivsår
- torr hud
- muskelkramp
- ödem
- diarre/förstoppning
- anemi

  • ju lägre GFR , desto mer uttalade symtom pga den ökade ansamlingen av toxiner som njuren inte kan rensa bort
22
Q

behandling av njursvikt

A

Aktiv uremivård: dialys eller transplantation

Konservativ uremivård (när dialys eller transplantation inte är ett klokt val) : lindra symtom, och fördröja progressen läkemedelsbehandling, proteinreducerad kost

Palliativ uremivård: symtomlindring och proteinreducerad kost, avlägsna KAD, CVK osv så fort som möjligt

23
Q

vanligaste dödsorsakerna hos kronisk njursvikt

A
  • hjärtsvikt
  • myokardiell ischemi
  • infektioner
24
Q

vad är det som oftast orsakar njursvikt

A
  • pat som har kardiovaskulär sjukdom från början
  • diabetes
25
Q

akut njurskada

A

Nytillkommen stegring av s- kreatinin och eller minskning av urinproduktion

26
Q

Orsaker till akut njurskada:

A

Prerenal orsak: Orsakas ofta av sjukdomar i andra organ som sedan påverkar njuren. Främst njukdommar/ medicinska tillstånd som påverkar genomblödningen i njurarna ex hypovolemi

Renal orsak: toxiner, ex läkemedel, droger, alkohol

Postrenal orsak: allt som hindrar urinen att komma ner, ex stenar tumörer, förstorad prostata

27
Q

vad är nefrotiskt syndrom

A
  • om man lider av njursvikt eller nån typ av njursjukdom kan komplikationer som detta uppkomma
  • hög utsöndring av protein via urinen
    symtom: skummande urin, ödem eller ascites, trombos
  • hypoalbuminemi, hyperlipidemi, protinuri, ödem
28
Q

förklara Peritonealdialys PD

A
  • fördras då kvarstående njurfunktion och urinproduktion bibehålls längre
  • kan oftas skötas själv i hemmet
  • Peritoneum används som filter
  • steril lösnings, cirka 2 liter, förs in i buken via en inopererad kateter
  • toxinerna som befinner sig i blodet diffunderar in i vätskan
  • vätskan tappas ut efter cirka 4 timmar
  • dialys görs fräsmt för att avslägsna överskottsvätska, kalium och giftiga ämnen från blodet pga att kalium inte kan utsöndras via njurarna mycket viktigt med PD!!
29
Q

förklara hemodialys HD

A
  • Bloddialys
  • 3-4 ggr per vecka i 4-5 timmar
  • kan sötas själv i hemmet
  • pat som har hemodialys har ofta utebliven urinproduktion -> därav vätskerestriktion med 700-1000 ml/ dygn

förloppet
- blodet reans i en dialysapparat utanför kroppen
- bästa sättet för detta är att ha en arteriovenös fistel = AV fistel
- detta görs genom att att koppla samman en ven och artär på under eller över arm
- vanligast är A. radialis och V. cephalica
- över 1L blod kan passera här i min
- två nålar placeras i AV-fisteln, en utflödesnål med “smutsigt blod” och en inflödesnål med “ rent blod”
- För att blodet inte ska koagulera i dialyssystemet ges vid varje behandlingstillfälle antikoagulantia

30
Q

viktigt gällande AV_fistel

A

Ta aldrig blodtryck i den arm där det finns en AV-fistel eller ett graft. Det kan påverka accessen och proppar kan bildas.

Ta aldrig blodprov och sätt inte perifer venkateter i den arm där AV-fistel eller graft sitter.

Använd inte kärlirriterande ämnen eller läkemedel i AV-fistel eller graft.

uppmärksam på infek-tecken = mkt allvarligt

31
Q

varför innehåller dialys vätskan vid PD glukos

A

För det mesta används glukos för att skapa osmotisk kraft.