stomi + sår Flashcards
vad innefattar kolonstomi
- sigmoideostomi: väster fossa, vanligaste orsakerna är: UC, divertikulit, cancer eller avföringsinkontinens
- Transversostomi: höger eller väster arcus
vad heter stomin som sitter i tunntarmen
- iliostomi
orsaker till kolonstomi
- cancer i kolon
- perforerad divertikulit
- trauma mot colon
- strålningsskador
- förlossningsskador
- missbildningar (föds med)
orsaker till Ileostomi
- ulcerös colit: inflammatorisk
- Chrons sjukdom: inflammatorisk
- familjär polypos: ärftlig, (utväxter) i tjocktarmen (kolon och rektum). Dessa polyper ökar risken för att utveckla kolorektal cancer
- fistlar: gång mellan olika organ, gång mellan ilius och hud (läckage av tarminehåll)
- Trauma
- missbildningar
kännetecken för sigmoideostomi?
- stomin sitter på väster sida av buken
- tarmen sticker ut cirka 1 cm
- halvfast innehåll, toms 1-3 gång/dagligen
- när rektum är kvar (vid tillfällig stomi) bildas slem - viktigt att meddela pat
- vid rektum amputation vanligt med fantomsmärtor
vad är stomi
Stomi är en tarmöppning på magen där tarminnehållet leds ut till en påse
irrigation
- kan göras vid kolostomi
- mekanisk rengöring av tjocktarmen genom att man ger ett vattenlavemang för att reglera tarmtömningen.
- tar cirka 30-60 min
- fördelaktigt pga ingen tarmtömning i stomipåsen mellan irrigationen + minskar gaser
- bör göras samma tidpunkt varje gång vid 2-3 dagars mellanrum
kännetecken för iliostomi
- Höger fossa
- 2-3 cm hög ”knopp”
- Tunnflytande tarminnehåll
- 600-800 ml/dygn
- Hudirriterande taminnehåll, viktigt att påsen är tät
urostomi
- man tar en bit av ilius och använder detta som ett “kärl”
- urinledarna sys fast i tarmsegmentet som sedan förs ut ur buken som en stomi
kockreservoar
- ett “kärl/påse” skapas av ilius innanför buken där tarminnehållet samlas (alltså inte i en stomipåse)
- töms med hjälp av en kateter och en nippelventil i toaletten var 4 timme.
- öppningen i buken är försedd med ett bandage.
bäckenresorvoar
- hela kolon och rectum tas bort
- ilius dras ner i bäckenet så att tarminnehållet kan tömmas via anus
- sfinktrarna fungerar som vanligt
- tömning 4-5 gång/dag
vulnus
- Vulnus, primärläkande sår, till exempel operationssår och vissa traumatiska sår, till exempel skärsår, är sår utan vävnadsdefekt. Sårkanterna läggs emot varandra och sutureras.
- Läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det kirurgiska incisionssåret
Ulcus
Ulcus är latin för bulnad, böld, sår.
Ett ulcus är ett sår i hud eller slemhinna som uppkommit till följd av en sjuklig process, till skillnad från sår som uppkommit genom yttre våld.
eller
vävnadsskada, tex. trycksår och bensår
skillnad mellan akuta och kroniska sår
akuta: kirurgiska sår, tarauma sår ex, kniv, bitsår, skottsår, brännsår
kroniska sår: långsamt läkande sår. diabetessår, trycksår, venösa sår och ischemiska sår
de fyra faserna av sårläknings processen
- Hemostas
- Inflammatorisk fas
- Proliferativa fasen
- Remodelleringsfasen
hemostas
- vasokonstriktion för att minska blödning
- aktivering av trombocyter som skapar koagel
- aktivering av fibrin som skapar fibrinnät som stabiliserar koaglet
inflammatorisk fas
Startar efter ca 24 timmar
- Rodnad - dilatation av små blodkärl
- Vita blodkroppar fagocyterar bakterier och skadad vävnad
▪ Värmeökning-ökat blodflöde genom kärlen.
▪ Smärta- Vävnadsvätska trycker mot och verkar retande på
nervändar i området.
▪ Svullnad- vätska tränger ut från kapillärerna
de medicinska namnen för de olika delarna i inflammationsfasen
rubor: rodnad
tumor: svullnad
color: värmeökning
dolor: smärta
proliferativa fasen
– Några dagar till veckor
– Vävnad och blodkärl nybildas
– Sårytan täcks av epitelceller
– Såret drar ihop sig
– Granulationsvävnad bildas i djupare hudlager
remodeleringsfasen
- Startar 1-3 veckor efter skadan och pågår livet ut
- Fortsatt mognad av processerna som startade under inflammations fasen
- Såret drar ihop sig från kanterna och sårets hållfasthet ökar
- Ärrvävnaden har ca 80% av den ursprungliga hudens hållfasthet
Primärsuturering
- sårkanterna hålls samman med
suturer, agraffer eller tape, tex. kirurgiska sår - Vanligtvis ”stängt” inom 48 timmar då bakterier inte kan tränga in i såret
Fördröjd sekundärförslutning
När såret blivit kontaminerat
Sekundärläkning
Vid stora vävnadsdefekter och vid kraftigt koloniserade/infekterade sår
Negative Pressure Wound Therapy
- främja läkning av akuta eller kroniska sår samt andra och tredje gradens brännskador
- Anläggande av vakuum över en såryta genom ett skumbandage. Detta avlägsnar sårvätska, minskar produktionen av inflammationsförmedlare och ökar näringstillförseln till såret –> påskyndar läkningen
postoperativ sårinfektion
- Uppkommer vanligtvis 7-9 dagar, post op
- Sena infektioner (upp till 60 dagar, post op)
- exogen smittkälla: bakterier ex från sjukhuset
- endogen smittkälla: bakterier hos patienten, tex. hudbakterier eller
tarmbakterier - viktigt med aseptik
symtom för postoperativa infektioner
- Rodnad eller ömhet i omgivande hud
- Sekretion av pus
- Sekretion efter avlägsnande av suturer
- Sårglipa
behandling vid postoperativa infektioner
- Avlägsna suturer
- Spola rent
- Sårodling
- Fuktighetsbevarande sårläkningsprinciper
- Antibiotika (profylax)
vad står time för och hur används det
strukturerad av sår
T=tissue
I=infektion/inflammation
M=moisture
E=edge of wound
syfte till dränage vid sårinfektion
- Avlägsna och förebygga vätskeansamling
- Möjliggöra spolning
- Visa på läckage
viktigt att dokumentera: mängd, färg, typ av vätska, rapportera förändringar
