stomi + sår

Question 1

vad innefattar kolonstomi

Answer 1

• sigmoideostomi: väster fossa, vanligaste orsakerna är: UC, divertikulit, cancer eller avföringsinkontinens
• Transversostomi: höger eller väster arcus

Question 2

vad heter stomin som sitter i tunntarmen

Answer 2

• iliostomi

Question 3

orsaker till kolonstomi

Answer 3

• cancer i kolon
• perforerad divertikulit
• trauma mot colon
• strålningsskador
• förlossningsskador
• missbildningar (föds med)

Question 4

orsaker till Ileostomi

Answer 4

• ulcerös colit: inflammatorisk
• Chrons sjukdom: inflammatorisk
• familjär polypos: ärftlig, (utväxter) i tjocktarmen (kolon och rektum). Dessa polyper ökar risken för att utveckla kolorektal cancer
• fistlar: gång mellan olika organ, gång mellan ilius och hud (läckage av tarminehåll)
• Trauma
• missbildningar

Question 5

kännetecken för sigmoideostomi?

Answer 5

• stomin sitter på väster sida av buken
• tarmen sticker ut cirka 1 cm
• halvfast innehåll, toms 1-3 gång/dagligen
• när rektum är kvar (vid tillfällig stomi) bildas slem - viktigt att meddela pat
• vid rektum amputation vanligt med fantomsmärtor

Question 6

vad är stomi

Answer 6

Stomi är en tarmöppning på magen där tarminnehållet leds ut till en påse

Question 7

irrigation

Answer 7

• kan göras vid kolostomi
• mekanisk rengöring av tjocktarmen genom att man ger ett vattenlavemang för att reglera tarmtömningen.
• tar cirka 30-60 min
• fördelaktigt pga ingen tarmtömning i stomipåsen mellan irrigationen + minskar gaser
• bör göras samma tidpunkt varje gång vid 2-3 dagars mellanrum

Question 8

kännetecken för iliostomi

Answer 8

• Höger fossa
• 2-3 cm hög ”knopp”
• Tunnflytande tarminnehåll
• 600-800 ml/dygn
• Hudirriterande taminnehåll, viktigt att påsen är tät

Question 9

urostomi

Answer 9

• man tar en bit av ilius och använder detta som ett “kärl”
• urinledarna sys fast i tarmsegmentet som sedan förs ut ur buken som en stomi

Question 10

kockreservoar

Answer 10

• ett “kärl/påse” skapas av ilius innanför buken där tarminnehållet samlas (alltså inte i en stomipåse)
• töms med hjälp av en kateter och en nippelventil i toaletten var 4 timme.
• öppningen i buken är försedd med ett bandage.

Question 11

bäckenresorvoar

Answer 11

• hela kolon och rectum tas bort
• ilius dras ner i bäckenet så att tarminnehållet kan tömmas via anus
• sfinktrarna fungerar som vanligt
• tömning 4-5 gång/dag

Question 12

vulnus

Answer 12

• Vulnus, primärläkande sår, till exempel operationssår och vissa traumatiska sår, till exempel skärsår, är sår utan vävnadsdefekt. Sårkanterna läggs emot varandra och sutureras.
• Läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det kirurgiska incisionssåret

Question 13

Ulcus

Answer 13

Ulcus är latin för bulnad, böld, sår.

Ett ulcus är ett sår i hud eller slemhinna som uppkommit till följd av en sjuklig process, till skillnad från sår som uppkommit genom yttre våld.

eller
vävnadsskada, tex. trycksår och bensår

Question 14

skillnad mellan akuta och kroniska sår

Answer 14

akuta: kirurgiska sår, tarauma sår ex, kniv, bitsår, skottsår, brännsår

kroniska sår: långsamt läkande sår. diabetessår, trycksår, venösa sår och ischemiska sår

Question 15

de fyra faserna av sårläknings processen

Answer 15

• Hemostas
• Inflammatorisk fas
• Proliferativa fasen
• Remodelleringsfasen

Question 16

hemostas

Answer 16

• vasokonstriktion för att minska blödning
• aktivering av trombocyter som skapar koagel
• aktivering av fibrin som skapar fibrinnät som stabiliserar koaglet

Question 17

inflammatorisk fas

Answer 17

Startar efter ca 24 timmar

• Rodnad - dilatation av små blodkärl
• Vita blodkroppar fagocyterar bakterier och skadad vävnad

▪ Värmeökning-ökat blodflöde genom kärlen.

▪ Smärta- Vävnadsvätska trycker mot och verkar retande på
nervändar i området.

▪ Svullnad- vätska tränger ut från kapillärerna

Question 18

de medicinska namnen för de olika delarna i inflammationsfasen

Answer 18

rubor: rodnad
tumor: svullnad
color: värmeökning
dolor: smärta

Question 19

proliferativa fasen

Answer 19

– Några dagar till veckor
– Vävnad och blodkärl nybildas
– Sårytan täcks av epitelceller
– Såret drar ihop sig
– Granulationsvävnad bildas i djupare hudlager

Question 20

remodeleringsfasen

Answer 20

• Startar 1-3 veckor efter skadan och pågår livet ut
• Fortsatt mognad av processerna som startade under inflammations fasen
• Såret drar ihop sig från kanterna och sårets hållfasthet ökar
• Ärrvävnaden har ca 80% av den ursprungliga hudens hållfasthet

Question 21

Primärsuturering

Answer 21

• sårkanterna hålls samman med
  suturer, agraffer eller tape, tex. kirurgiska sår
• Vanligtvis ”stängt” inom 48 timmar då bakterier inte kan tränga in i såret

Question 22

Fördröjd sekundärförslutning

Answer 22

När såret blivit kontaminerat

Question 23

Sekundärläkning

Answer 23

Vid stora vävnadsdefekter och vid kraftigt koloniserade/infekterade sår

Question 24

Negative Pressure Wound Therapy

Answer 24

• främja läkning av akuta eller kroniska sår samt andra och tredje gradens brännskador
• Anläggande av vakuum över en såryta genom ett skumbandage. Detta avlägsnar sårvätska, minskar produktionen av inflammationsförmedlare och ökar näringstillförseln till såret –> påskyndar läkningen

Question 25

postoperativ sårinfektion

Answer 25

• Uppkommer vanligtvis 7-9 dagar, post op
• Sena infektioner (upp till 60 dagar, post op)
• exogen smittkälla: bakterier ex från sjukhuset
• endogen smittkälla: bakterier hos patienten, tex. hudbakterier eller
  tarmbakterier
• viktigt med aseptik

Question 26

symtom för postoperativa infektioner

Answer 26

• Rodnad eller ömhet i omgivande hud
• Sekretion av pus
• Sekretion efter avlägsnande av suturer
• Sårglipa

Question 27

behandling vid postoperativa infektioner

Answer 27

• Avlägsna suturer
• Spola rent
• Sårodling
• Fuktighetsbevarande sårläkningsprinciper
• Antibiotika (profylax)

Question 28

vad står time för och hur används det

Answer 28

strukturerad av sår

T=tissue
I=infektion/inflammation
M=moisture
E=edge of wound

Question 29

syfte till dränage vid sårinfektion

Answer 29

• Avlägsna och förebygga vätskeansamling
• Möjliggöra spolning
• Visa på läckage

viktigt att dokumentera: mängd, färg, typ av vätska, rapportera förändringar