Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Personcentrerad vård och lärande vid symtom och tecken på ohälsa > Kardiovaskulära sjukdomar > Flashcards

Kardiovaskulära sjukdomar Flashcards

1
Q

vad är ocklusion

A

en förträngning, stopp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vart är ocklusionen vid hjärtinfarkt

A

i kranskärlen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

hjärtsängsläge?

A

huvudändan upp och benen ner detta görs ,ex vid hjärtinfarkt, för att avlasta hjärtat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Asystoli

A

total hjärtstopp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vilka är de farligaste arytmierna

A

Asystoli och ventrikelflimmer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Bradiycardi

A

mycket långsam frekvens
<60slag/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Tahcycardi

A

mycket snabb frekvens
> 100slag/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

sinusrytm

A

normal hjärtrythm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Angina pectoris

A

kärlkram som orsakas av aterioskleros –> syrebrist i hjärtmuskeln = myokardiell ischemi

efter 10-15 min myokardiell ischemi får hjärtmuskeln permanent skada

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad är och hur uppkommer aterioskleros

A
  • orsakas av åderförfettning i hjärtats kranskärl
  • kärllumen blir trång och kan inte släppa igenom tillräckligt med blod pga en ansamlingar av LDL (kolesterol) i kärlets endotel (leder till myokardiell ischemi)
  • dessa ansamlingar kan även spricka ut i lumen vilket leder till tromboser –> hjärtinfarkt

(ruptionen stimulerar koagelationssystemet –> bildar tomb)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

riskfaktorer för asterioskleros

A
  • hypertoni pga ökar det perifiera motståndet i kärlen
  • övervikt
  • rökning pga påverkar utsöndringen av noradrenalin och adrenalin vilket öka B.T –> hypertoni
  • Diabetes, här är hjärtinfarkt den vanligaste komplikationen pga högt blodsocker under lång tid leder till åderförfettning i kärlen
  • stress –> sympatikus ökar B.T och puls

-

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hypertoni

A

B.T över 140/90
ger skador på endotelet –> inflammation

orsakad av: sela väggar i blodkärl, kärl som dragit ihop sig, ökad vätskeansamling i blodet

symtom: trötthet, yrsel, hubudvärk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

L.M mot hypertoni

A
  • diuretika = urindrivande
  • betablockerare som sänker B.T och puls
  • kalciumblockerare som sänker puls
  • ACE hämmar vätskeansamling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

hur kan försämrat blodflöde i någon/några delar av kranskärlen yttra sig som

A
  1. Angina pectoris
  2. hjärtsvikt
  3. hjärtarytmier
  4. hjärtinfarkt
  5. plötslig hjärtdöd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

symtom och diagnos Angina pectoris

A
  • bröstsmärtor, kan stråla ut i armen och upp mot käken
  • andfåddhet
  • kommer ofta vid psykisk/fysisk ansträngning

Stabil angina: kommer då och då
instabil angina: kommer tätt och blir värre

behandling: Nitroglycerin, ASA, PCI

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

klassiska symtom på akut kranskärlssjukdom

A
  • bröstsmärtor
    -andfåddhet, ökad AF
  • smärta som strålar mot käke, hals, tänder och vänster arm

smärtan beskrivs ofta som tryckande, kramande och brännande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

hur skiljer sig kvinnors symtom på akut kranskärlssjukdom

A
  • tyst ischemi, mer atypisk form av smärta
  • kortare duration
  • drabbas 10 år senare än män, östrogenet skyddar oss, skyddet försvinner efter menopaus.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

hur kan angina pectoris delas upp i

A
  • grad 1: utlöser angina vid kraftig ansträngning
  • grad 2: måttlig ansträngning, vid ADL
  • grad 3: lätt ansträngning, vid lätt ADL ex svårt att gå 100 m
  • grad 4: ingen ansträngning behövs, viloangina
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

hur kan man diagnostisera hjärtinfarkt

A
  • EKG, ST- höjning (ser ut som ett kyrktorn) = AKUT !
  • utsöndring av troponin- T
  • Coronar angiografi: röntgen av kranskärlen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

akut behandling för akut kranskärlssjukdom

A
  • syrgas
  • trombolys
  • sedering: vaken men mycket lugn
  • analgetika:
  • Nitroglycerin: minskar myocardiets syrebehov, är kärlvidgande vilket ger ett minskat B.T
  • Betablockerare: sänker H.F och B.T –> ger ett minskat syrebehov för hjärtat.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vilka kärl används vid Coronar angiografi

A

A. radialis (föredras pga enklare mobilisering efter)

A. femoralis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är PCI

A
  • Percutan Coronar intervention
  • sker ofta i anslutning med coronar angiografin

-först ges trombolys

  • ingreppet vidgar det förträngda kärlet, culprit lesion, genom att föra in en ballongkateter
  • sedan förs en stent in som kommer hålla kärlet öppet
23
Q

viktigt efter PCI

A
  • vitala parametrar
  • uppmärksam på A.T, svullnad, kallsvettningar
  • hålla vätskelista pga risk för hjärtsvikt
24
Q

Kranskärlskirurgi

A
  • CABA
  • När PCI inte är är möjligt pga, för många förträngningar eller akuta komplikationer med PCI
  • blodkärl kopplas runt förträngningarna genom att artärer/ vener från andra delar av kroppen sys fast mellan aortan och kranskärlen
25
Q

komplikationer vid Akuta koronara syndrom (AKS)
(detta kan även vara det som leder till en hjärtinfarkt)

A
  • Hjärtsvikt
  • Lungödem
  • cardiogen chock: Låg slagvolym –> ökar H.F –> ökat syrebehov som ej tillfredsställs pga den låga slagvolymen –> myokardischemi + SBT <90
  • Arytmier: påverkning på RET ledningssystemet
  • Trombos + emboli –> stroke
26
Q

Vad är Arytmier

A
  • kan vara takyarytmier eller bradyarytmier
  • supraventrikulära arytmier uppkommer i förmak eller AV-noden
  • Ventrikulära arytmier uppstår i kammarna
  • kan vara både normala och livshotande
  • kan ske pga skada på myokardiet, elektrolyt rubbningar, rubbningar i ämnesomsättning och vissa L.M
27
Q

SVEAS

A
  • supraventrikulära extraslag
  • ej farligt
28
Q

Förmaksflimmer

A
  • ojämn kontraktion av förmaken
  • på EKG ses ej p-vågen men baslinjen är hackig och vågig
  • symtom: hjärtklappning, trötthet, andfåddhet
  • behandling: Koagulationshämmare pga ökad risk för trombos och emboli (pga kammaren töms aldrig helt på blod –> koagulering)
29
Q

ventrikulär arytmi
(Ventrikelflimmer?)

A
  • den allvarligaste sorten, likställt till asystoli

EKG: kaos, bara massa streck upp och ner

  • symtom: bleck, kallsvettigare eller medvetslöshet
  • leder till cirkulationsstillestånd pga inga kontraktioner sker
  • behandling: defibrillering och HLR
30
Q

AV- Block

A

AV-block uppstår när AV-knutan eller nedre delen av
retledningssystemet är skadat. Överledningen mellan
förmak och kammare kan bli långsam eller avbrytas helt,
vilket innebär uteblivet hjärtslag eller långsam puls.

31
Q

hjärtsvikt

A

1: otillräcklig blodförsörjning för att möta kroppens syre behov

2: tillräcklig blodförsörjning, men endast vare RAAS, detta är fördelaktigt först men förvärrar hjärtsvikten senare

  • orsakas främst av myokardiell ischemi och hypertoni
32
Q

vilka typer av hjärtsvikt finns det

A

akut: snabbt förlopp och
utvecklas ofta i samband med hjärtinfarkt och hypertoni men kan även vara resultatet av en
försämrad kronisk hjärtsvikt

kronisk: långsammare förlopp och orsakas av svikt i kroppens kompensationsmekanismer

  • dessa kan vidare delas upp i vänster och högerkammare svikt samt systolisk eller diastoliskt svikt
33
Q

varför dåligt med RAAS vid hjärtsvikt

A
  • njurarna håller kvar mer vatten i kroppen vilket ger ökad slagvolym
  • långsiktigt leder detta till ytterligare hjärtmuskelskada vilket gör att RAAS hålls igång ( ond cirkel)
  • det sker en hypertrofiering och förtunning av myokardiet med nedsatt rörlighet
34
Q

Gynnsamma hormon vid Hjärtsvikt

A

ANP med diuretisk effekt, kan fångas i blodprov och användas för diagnostisering av hjärtsvikt

35
Q

indelning av hjärtsvikt

A

1: nedsatt hjärtfunktion utan symtom
2: lätt svikt med andfåddhet och trötthet efter fysisk aktivitet
3: medelsvår svikt, trötthet och andfåddhet vid ADL
4: svår svikt, andfåddhet och trötthet vid vila, sängbunden. i denna nivån är man benägen för att få transplantation eller palliativ vård

36
Q

tecken för hjärtsvikt

A
  • Hög A.F och H.F
  • dålig S.T
  • viktuppgång pga vätskeansamling
  • om högt ANP = Ja till svikt
  • mätning av ejektionsfraktion: normalt är mellan 80-90 %
    -trötthet och ångest
37
Q

vänsterkammarsvikt

A
  • orsakar stas både i vänster förmak och
    kammare vilket leder till ökat tryck bakåt i lungkretsloppet
  • symtom: andningsbesvär i form av andfåddhet, snabb andningsfrekvens, andnöd som kan förvärras
    vid liggande läge, lungödem, snabb puls och minskad urinproduktion.
38
Q

högerkammarsvikt

A
  • ökat tryck bakåt i systemkretsloppet.
  • symtom: stasade halsvener, perifera ödem som kan ge viktökning, leversvullnad –> ascites
  • Allvarlig vänsterkammarsvikt kan utvecklas till sekundär högerkammarsvikt.
  • Trötthet, viktuppgång är generella symtom vid både höger- och vänsterkammarsvikt
39
Q

systolisk hjärtsvikt

A
  • Tömningsförmågan är, särskilt hos
    vänsterkammaren, nedsatt.
40
Q

diastolisk hjärtsvikt

A
  • Försämrad påfyllnads fas i kamrarna på grund av styvhet i kammarväggen. När kammarväggen blir stel minskar dess förmåga att dilatera och relaxera vilket leder till att den slutdiastoliska volymen minskar
41
Q

förklara hur dyspne och lungödem uppkommer vid hjärtsvikt

A
  • Beror främst på höga fyllnadstryck och bakåtsvikt från vänster kammare
  • trycket i lungorna ökar vilket ger en försämrad compliance i lungvävnaden
  • som värst blir trycket så pass högt att vätska läker ut från blodbanan in i alveolerna –> akut tillstånd
42
Q

tecken på dyspne (lungödem)

A
  • kall och bleck hud perifert
  • högt blodtryck
  • rassel ljud vid auskultation av lungorna
  • dämpade andnings ljud kan vara tecken på pleuravätska i lungorna
  • ödem vid fotleder, underben och lår
  • svullen mage
  • öm över levern
  • överdriven fyllnad av de ytliga halsvenerna
43
Q

hur behandlas Hjärtsvikt

A
  • ACE-hämmare ( hämmar RAAS)
  • ARB (hämmar RAAS)
  • MRA (hämmar RAAS)
    -Betablockerare (hämmar sympatikus)

gemensamt för dessa är att de alla sänker BT för att avlasta hjärtat och motverka re modulering

  • symtomlindrande LM: vätskedrivande LM för att minska andfåddhet och svullnad, minskar även blodvolymen vilket också avlastar hjärtat
44
Q

vad innebär HFpEF och HFrEF

A

HFrEF : hjärtsvikt med sänkt pumpförmåga (ejektionsfraktion = EF, < 40 %), (Heart Failure with reduced Ejection Fraction).

HFpEF: hjärtsvikt utan sänkt pumpförmåga (ejektionsfraktion = EF, > 50% ) ( Heart failure with preserved Ejection Fraction)

all forskning har gjorts på HFrEF och därav är all medicinering framtagna utefter denna typ av hjärtsvikt

45
Q

vad behandlas HFpEF med

A

SGLT2

46
Q

vilken typ av hjärtsvikt orsakar främst lungödem

A

vänsterkammarsvikt

symtom: panik och strak ångest, takykardi, hypoxi, rosslande andning, kall svettning och hosta med rosa/vitt skum, rassel från hela lungan bilateralt.

Omvårdnad: sätta i hjärtläge, syrgas, EKG, BT-snkande LM, kontrollera BT och saturation

47
Q

vad innebär kardiomyopatier

A
  • hjärtmuskel sjukdom som inte beror på ischemisk hjärtsjukdom, medfött hjärtfel, hypertoni, klaffel eller shuntar i hjärtat
48
Q

perikardit

A

inflammation i hjärtsäcken

49
Q

(TROMBOEMBOLISKA SJUKDOMAR)
förklara hemostas

A

försvarsmekanism som förhindrar blödningar från skadade blodkärl, upprätthålls genom ett samarbete mellan pro- och antikoagulantia och fibrinolytiska mekanismer. en rubbning i någon av dessa kan ge patologiska konsekvenser.

50
Q

hur delas hemostasen upp

A
  1. primär hemostas: vasokonstriktion, aktivering av trombocyter → trombocytplugg
  2. sekundär hemostas: bildning av fibrin
  3. antikoagulantia: avaktivering av koagulations mekanismer (koaglet håller sig på rätt område), här verkar antitrombin.
  4. fibrinolys: när kärlväggen är läkt, nedbrytande av fibrin
51
Q

Venös tromboembolism

A

delas in i: djup ventrombos och lungemboli

  • DVT ( djup ventrombos): drabbar oftast de nedre extremiteterna och bäckenet, vanliga symtom är allmänna inflammations symtom, svullnad och smärta där trombosen sitter, oftast i ett av benen samt en inflammatorisk reaktion i det området. Vid DVT undersöker man:
    omfång
    rodnad
    värmeökning
    smärta

LE: andnöd, pleurit liknande smärtor, hosta med eller utan blod, takypne, takykardi, lungrassel, feber,

52
Q

Risk, Diagnos och Behandling vid VTE

A
  • risk: tidigare VTE, malignitet, hög ålder, trobofili (hög benägenhet att bilda tromber), APC- resistens (resisten miot C proetein), brist på antitrombin
  • Diagnos: anamnes, inspektion och palpation av extremiteter som jämförs avseende omfång, färg, temp, pulsationer. Pittingödem är vanligt.
  • Vanlig behandling är att ge antikoagulantia LM och då är det viktigt att vara uppmärksam på komplikationer som blödningar.
  • Beh: trombolys. Om en patient har ökad risk för VTE ska trombosprofylax ges. ifall tromektomi –> påbörja tidig mobilisering + stödstrumpor efter op
53
Q
A

Personcentrerad vård och lärande vid symtom och tecken på ohälsa (19 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions