Nutrition på sjukhus

Question 1

hur uppstår åldersrelaterad undernäring?

Answer 1

Sjukdom & åldrande -> inflammation -> ätproblem -> intag lägre än behov -> vävnadsnedbrytning = katabolism

Question 2

vad har undernäring för klinisk betydelse?

Answer 2

Minskad muskelstyrka leder till mer stillasittande vilket leder till minskade möjligheter till ett oberoende liv, svårare att utföra ADL
och det leder till nedsatt funktion av hjärta och lungor

• Fördröjd sårläkning
• Ökad sårbarhet för infektion
• Förvirringstillstånd och andra förändrade kognitiva funktion
• Nedstämdhet, trötthet, ökat sömnbehov, mindre initiativtagande
• Mag- tarmkanalen påverkas, sämre absorption och diarre och obstipation
• Alla dessa leder till en ökad risk för komplikationer
• Längre vårdtider
• Sämre livskvalitet hos patienten

Question 3

hur diagnosticeras undernäring?

Answer 3

Använd validerat instrument för att bedöma risk för undernäring:
1 Oavsiktlig viktförlust
2 Ätsvårigheter
3 Undervikt

Question 4

vad är fenotypiska kriterier?

Answer 4

Lågt BMI
Viktförlust %
Reducerad muskelmassa

Question 5

vad är etiologisk kriterier

Answer 5

Minskat matintag/malabsorption
Inflammations och sjukdomsbörda

Question 6

vad krävs för diagnosen malnutrition?

Answer 6

minst ett fenotypiskt kriterium och ett etiologiskt kriterium

Question 7

hur kan näring ges?

Answer 7

Mat
Mat och kosttillägg
Mat, kosttillägg och EN
mat, kosttillägg och PN
EN och PN
TEN
TPN = total parenteral nutrition

Question 8

vad är basalt näringsbehov?

Answer 8

20kcal/kg/dygn (vila )

Question 9

basalomsättning sängliggande?

Answer 9

basalbehovet + 25% = 25 kcal/kg/dygn

Question 10

basalomsättning ej sängliggande?

Answer 10

basalbehovet + 50% = 30 kcal/kg/dygn

Question 11

basalomsättning återuppbyggnadskost?

Answer 11

basalbehovet + 75-100% = 35-40 kcal/kg/dygn

Question 12

hur mycket vätska?

Answer 12

Generellt: 30 ml/kg/dag
Obs. vätskerestriktion
Öka vid : Feber, diarre, svett, värme, närings sjukdom

Question 13

vad är riskfaktorer för undernäring? riskbedömning

Answer 13

Alla pat som har en vårdtid längre än 24 h i slutenvårdfen
Riskfaktorer enligt standardiserad riskbedömning :
Lågt bmi
Ofrivillig viktnedgång
Ätproblem

Ofta finns åtgärdsförslag på avdelning så att behandling ska kunna starta så tidigt som möjligt

Question 14

omvårdnadsåtgärder pat med esofaguscancer som medför dysfagi och riskerat undervikt?

Answer 14

Beräkna kaloribehov
Åtgärdsförslag:
Sätt in lämplig kost:
Hel och delad
Grov pate ex köttfärslimpa (ska kunna delas med gaffel)
Timbalkost (helt homogen konsistens
Gelé
Flytande
Tjock flytande

Question 15

sjukdomar som kan orsaka dysfagi?

Answer 15

Exempel på sjukdomar som kan orsaka dysfagi:
Stroke, kan inte koordinera munnen
Neurologiska sjukdomar: als, ms, parkinson
Demens, man minns inte hur man gör
cancerbehandling, påverkan på munslemhinnan
Förträngningar i matstrupen
Dålig munstatus och muntorrhet kan ytterligare förvärra problemen

Question 16

konsekvenser av dysfagi?

Answer 16

Aspirationspneumoni (ansamlas bakterier i munnen för man inte kan svälja och dessa tar sig till lungor)
Risk för undernäring
Social isolering
Kvävning

Question 17

åtgärder för dysfagi generellt?

Answer 17

Anpassad konsistens på mat och dryck
Sittställning
Huvudpositionering, sväljtektik
Äthjälpmedel
Tand och munstatus
Tid och hjälp fört att äta och bli matad
Energi oh proteinrik mat
Tät måltidsordning

Question 18

generella kostråd vid malnutrition?

Answer 18

Tät måltidsordning (3 huvudmål, 2-4 mellanmål beroende på pat)
Max 11 h nattfasta
Maten som serveras ska vara energität, berikning med fett och tillbehör som extra sås, sylt och gele
Gärna dessert efter målen

Question 19

indikationer för EN?

Answer 19

Ska vara kvar minst en vecka
Förbättra situationen
Nedsatt sväljförmåga
Passagehinder

Question 20

kontraindikationer för EN?

Answer 20

Ej fungerande mag-tarmkanal
Praktiska och etiska skäl
Tarmfistel
Kräkningar

Question 21

fördelar EN?

Answer 21

Liknar kroppens normala sätt att tillföra näring
Tillför näringsämnen för tarmens eget behov
Ökar blodflödet till tarmslemhinnan och förhindrar atrofi av tarmen
Förbättrar rörelse av tarmarna, peristaltik
Mindre infektionsrisiko
Mindre risk för allvarliga komplikationer

Question 22

infarter för EN? hur går det till?

Answer 22

Nasogastrisk
Nasoenteral
Duodenal
Jejunal
PEG
gastrostomiport/knapp

Pump är vanligast,
igång kontinuerligt över hela dygnet
Intermittent
Beror på patientens tolerans, allmäntillstånd, den medicinska behandlingen påverkar
Bolus mha spruta
Ca 20-30 min/måltid

Question 23

vad ska man tänka på vid sondmatning?

Answer 23

Höja huvudänden 30 grader
sondnäring ska vara rumstempererad
Kontrollera sondläge
Börja och anslurta varje sondnmål med att spola genom sond/gastrostomi med vatten
Medvetandesänkta patienter bör övervakas pga aspirationsrisk
Munvård

Question 24

skillnad mellan PN och TPN?

Answer 24

PN - Intravenös nutritionstillförsel
TPN - total parenteral nutrition: Då hela patientens energi och näringsbehov täcks av parenteral nutrition
Olika varianter: trekammarpåsar, fettemulsioner/aminosyralösningar/glukos
Vitaminer mineraler och spårämnen tillförs separa

Question 25

infarter vid PN och TPN

Answer 25

PVK - perifer venkateter: max 1-2 veckor. Endast perifera lösningar. Ökande komplikationsrisk med tiden
CVK - central venkateter: vid tillförsel av PN under längre tid. Både perifera och centrala lösningar kan väljas.
Subkutan venport
PICCLine
MIDline - endast perifera lösningar

Question 26

komplikationer med pn och tpn?

Answer 26

vanliga komplikationer:
Hyperglykemi - vid diabetes överväga insulinbehandling
Illamående - även om näringen tillförs via blodbanan, prova sänk energimängden eller hastigheten
Förhöjda levervärden - se till att läkaren ordinerar leverprover. Tex att man får en fettyp som levern inte kan ta hand om
Stigande urea - för mycket priotein

komplikationer :
Troubleshooting
Infartsrelaterade infektioner
Refeeding syndrome , metabol överbelastning

Question 27

vad är refeeding?

Answer 27

kolhydrat som huvudenergikälla går ner och insulinsekretion går upp
Proteinsyntes, na+ retention - ECV går upp, glukosupptag upp, tiaminanvändning går upp, leder till intracellulär förflyttning av PO4, mg och K
Hypofosfatemi, hypomagnesemi, hypokalemi, tiaminbrist, salt och vattenretention
→ refeeding syndrome