infektionssjukdomar Flashcards
1
Q
hur karaktäriseras infektionssjukdomars spännvidd
A
- den är enorm då den kan engagerar hela kroppen och alla dess organ
- den kan vara allt från en förkylning till sepsis och meningit (hjärnhinneinflammation)
- immunförsvaret är den huvudsakligaste system som är engagerat, detta innefattar hudkonstymen, slemhinnor, det naturliga och adaptiva immunförsvaret
2
Q
sammanfatta immunförsvaret
A
- Första linjens försvar: huden (epitelceller) och bakterier
- Medfödda/nativa immunförsvaret
- Adaptiva immunförsvaret
Leder till - Rodnad och värmeökning pga ökat blodflöde till området
- Svullnad pga stort antal vita blodkroppar samt vätska i vävnad L/T
smärta och nedsatt funktion
3
Q
varför sker en infektion
A
kan ske ifall mikroorganismer tar sig förbi hud barriären och in i blodbanan
4
Q
varför får man feber vid en infektion
A
- Tecken på att kroppens immunförsvar arbetar
- Höjd kroppstemperatur gör så att immunförsvaret arbetar
bättre OCH bakterier/virus trivs inte och får svårare att reproducera i högre temperatur - Sänka feber vid påverkat allmäntillstånd eller upplevt obehag
5
Q
övergripande om sepsis
A
- börjar som en lokal infektion, ex pneumoni
- ifall infektionen kommer ut i blodet och sprider sig kan immunförsvaret ibland överreagera
- detta orsakar en inflammation i hela kroppen = sepsis
- blodkärlen börjar läcka, hypotoni –> blodet kan ej transportera syre till kroppens organ –> alla möjliga organsvikt
- kan leda till döden inom några timmar
- det är avgörande att upptäcka sepsis i tid
- Sepsis dödar årligen fler personer i Sverige än bröstcancer, prostatacancer och tarmcancer tillsammans
6
Q
definitionen av sepsis
A
Livshotande organdysfunktion som orsakas av ett stört systemiskt svar på en infektion
7
Q
tecken på sepsis
A
- Feber och frossa
- Förhöjd andningsfrekvens
- Kräkning, diarré
- Mental påverkan
- Sjunkande blodtryck
- Stigande puls
- Låg urinproduktion
- Fall i hemmet
- Hudutslag
8
Q
kliniska fynd sepsis
A
- Allmänpåverkad patient med feber (ibland hypotermi)
- puls >130 slag/min, om förmaksflimmer > 150 slag/min
- Andningsfrekvens > 22/min, ofta över 30 vid livshotande sepsi
- Sa <90
- BT <90
- medvetslöshet och kramper
- låg urinmängd (pga njursvikt)
- laktat > 3,5 mmol/L
9
Q
riskfaktorer för att få sepsis
A
- Ålder
- Immunhämning
- Nyligen genomgången kirurgi eller förlossning
- Förekomst av främmande material/infarter
- Kronisk organsvikt
- Missbruk
- Stressad arbetsmiljö
- cancer
- diabetes
10
Q
de vanligaste lokalisationerna och patogenerna
A
- Luftvägar
- Buk
- Urinvägar
- Hud/mjukdelar
Patorgener:
* E.coli
* S.aureus
* S.pnemoniae
- samt jästsvampar
11
Q
Patogenes – vad händer i kroppen
A
- Infektionsfokus (tex lungor) → immunförsvaret aktiveras
- Mikroorganism kommer in i blodet, vita blodkroppar frisätter cytokiner och inflammatoriska mediatorer
- Detta leder till vasodilatation, läckage från kapillärerna samt
koagulationsrubbningar - Vasodilatation leder till blodtrycksfall och försämrad perifer
perfusion (genomblödning) och slutligen till syrebrist vilket ger
organsvikt och i sin tur död
12
Q
Kriterier för sepsis/organsystem
A
- Andning: hög (över 30 påvisar livshotande sepsis) pga vill få ut koldioxid som är en konsekvens av den metabola acidosen
- Cirkulation: BT under 90
- CNS
- Koagulation
- Lever
- Njurar
- Observation genom att utgå från de redan etablerade generella
poängsystemen (ex RETTS o NEWS) och att i tillämpningen av dem vara
uppmärksam på de signaler som bör väcka misstanke om sepsis. - Ett NEWS-värde på 5 eller högre, i kombination med misstänkt eller
bekräftad infektion, ska leda till frågan ”ÄR DETTA SEPSIS?” och snabba
korrekta åtgärder - viktigt att ta en reseanamnes, detta kan ha betydelse för behandlingen + vissa infektioner förekommer naturligt inom ett begränsat geografiskt område
13
Q
Vårdprogram Sepsis – initial behandling
A
- Initialt omhändertagande enligt A – B – C – D – E
- Syrgas
- Pvk x 2
- Blodprover
- Vätska: 2-3 liter Ringer-acetat sedan albumin 200 ml
- Invasiv åtgärd (abscess, avstängd pyelit, nekrotiserande fasciit)
- KAD – timdiures, mål 0,5 ml/kg/timme
- Febernedsättande om allmänpåverkad
- ha hud kostymen synlig
14
Q
Hudkostym under sepsis
A
- petechier: små hudblödningar som kan vara symtom på sepsis
- sker pga rubbning i koagulationen
- kliar inte
- bleknar inte vid trycks
15
Q
Vilka prover tas och varför? sepsis
A
- Blododling – tas alltid
- Nasofarynx – tas alltid
- Urinodling + u-sticka – tas alltid
- Faecesodling – vid fokus från buk/tarm
- Sårodling - vid misstanke om fokus från
sår - Likvor – vid misstanke om CNS-infektion
16
Q
vad visar blodproverna
A
■ CRP – ökar dramatiskt under en infektion. Produceras i levern, därav kan pat med leversvikt ha lågt CRP trots infektion. Negativt med provet är att den har en fördröjning, kan ses 6 h efter ifek uppkommit.
■ Leukocyter - förhöjt indikerar infektion (främst neutrofila granulocyter). Neg är att det kan vara förhöjt av fler orsaker än infektion
■ Hb – intorkning
■ Na, K – saltbalans
■ Krea – njurfunktion
■ Laktat - förhöjt indikerar bla sämre cirkulation –> sepsismisstanke
■ APT-tid, PK-INR – koagulationssystemets funktion. Höjning i denna kan påvisa sepsis
■ Leverstatus – leverfunktion
17
Q
omvårdnand sepsis
A
- vätskeinfusion
- antibiotika (inom 1 timme efter ankomst)
- KAD för att kunna mäta urinen
- NEWS
- syrgasbehandling
18
Q
behandlings mål enligt tid
A
- Inom 1 timme efter påbörjad behandling:
- Medelartärtryck >65 mmHg eller systoliskt blodtryck>90 mmHg
- Saturation (med eller utan syrgas) 92-95%, vid KOL 88-92
- Inom 6 timmar efter påbörjad behandling:
- Urinproduktion >0,5 ml/kg/timme (utan diuretika)
- Laktatnivå i sjunkande
- Uppfyller patienten inte behandlingsmålen inom den utsatta
tiden ska högre vårdnivå övervägas.
19
Q
Septisk chock
A
- Kvarstående hypotension som kräver vasopressor för att upprätthålla
adekvat BT samt förhöjt laktat trots adekvat vätsketillförsel - Innebär ofta ny vårdnivå för patienten (IVA)
- Vasopressorer är potenta syntetiska kortverkande vasoaktiva läkemedel. Behandlingen resulterar oftast i ett förhöjt blodtryck, ökad hjärtminutvolym och ökad syrgas transport. Noradrenalin- Sepsis;
Adrenalin- Cirkulationskollaps/anafylaxi - Vi vill undvika att patienten hamnar i septisk chock, svårt att häva och
lång tid för återhämtning, hög dödlighet (mellan 20 och 50%)
20
Q
Komplikationer efter sepsis
A
- Kortare förväntad livslängd
- Kardiovaskulära komplikationer
- Nedsatt kognitiv förmåga
- Demensutveckling
- Försämrad livskvalitet
21
Q
Pneumoni
A
- lunginflammation
- vanligaste infektionssjukdomen som kräver sjukvård
- orsakas främst av bakterier - pneumokocker
22
Q
riskfaktorer för pneumoni
A
- Hög ålder
- KOL
- Stroke
- Medvetslöshet och andra tillstånd som påverkar funktionen att hålla
fria luftvägar
23
Q
Klassiska symtom (pneuomi) vs atypiska symtom (pneuomi)
A
Klassiska symtom:
* Hosta
* Feber
* Andfåddhet
* Smärta i bröstkorg
Atypiska symtom:
* Huvudvärk
* Konfusion
* GI-symtom
* Myalgi (muskelsmärta)
24
Q
vanliga patogener vid pneumoni
A
- Streptococcus pneumoniae
25
Behandling pneumoni
* Antibiotika efter odlingar och anamnes
* Febernedsättande vid allmänpåverkan
* Syrgas
* Inhalationer
* Smärtstillande
* PEP
26
Komplikationer vid pneumoni
* Sepsis
* Pleurit=inflammation i lungsäcksbladen, ingen smörjning, mkt
smärtsamt
* Empyem=vätske-/varansmaling i lungsäcken, dränage, kan ses på
röntgen
* Lungabscess=varansamling i lungvävnaden, konservativ behandling,
ibland op
27
Omvårdnad vid pneumoni
- Syrgasbehandling: följ sat och AF, observera andningsarbetet och eventuell cyanos.
- Positionering: Ej ryggläge, helst bukläge alt sidoläge, Vändschema, Många kuddar
- Hud: Obs Torra slemhinnor mun och näsa, trycksårs risk
28
Infektioner i urinvägarna
* Asymtomatisk bakteriuri (ABU)
* Akut cystit
* Akut pyelonefrit (febril uvi) = njurbäckeninflammation
sym cystit: * Sveda, trängningar, frekvent blåstömning * Konfusion
* UVI vanligare hos kvinnor pga kortare urinrör. Ökad risk att drabbas
efter sexuell aktivitet och efter menopaus
* UVI hos män betraktas ofta som komplicerade pga att prostatan ofta
är involverad
* Vanligaste patogen: E. coli & S. Saprofyticus
29
Pyelonefrit
* Bakteriell infektion i njurbäcken och njurparenkym
* Alltid antibiotikabehandling
* 90% E- coli
* 1/3 inga miktionsbesvär
* Symtom: Flanksmärta, hög feber & frossa, illamående
30
Vad visar urinstickan?
Albumin – skada på njuren, preeklampsi
Leukocyter – infektion alt förorening
Erytrocyter – skada på slemhinnan
Glukos – vid diabetes
Ketoner – vid diabetes
Nitur – vissa typer av bakterier (E. coli) omvandlar nitrat till nitrit
31
Gastroenterit
- Samlingsnamn för infektiösa diarrésjukdomar: Gastroenterit.
- Patogen eller toxin ger en inflammation i tarmslemhinnan och en skada
i tarmepitelet vilket ger minskad resorption genom tarmslemhinnan -->
förlust av vätska och salter
- Vanliga patogener: Clostridoides difficile, calici, Salmonella, Shigella och
Campylobacter
- globalt är detta den vanligaste dödsorsaken för barn under fem år
32
när har man Gastroenterit
vid 3 eller fler diarréer/ dygn
33
Symtom GE
* Diarré
* Buksmärtor
* Illamående, kräkningar
* Feber
* Diagnostik: ANAMNES, avföringsprover
34
Behandling GE
* Symtomatisk behandling: vätskeersättning, dropp
* Isolering på vårdavdelning, egen toalett i hemmet
* God handhygien
* Grad av dehydrering viktigt för fortsatt vätskebehandling: nedsatt
hudturgor, torra slemhinnor, koncentrerad urin
35
Omvårdnad GE
* Uppmuntra att fortsätta äta och dricka, vätskeregistrering
* Vätskeersättning
* Läkemedel mot illamående
* Önskekost, äta det man är sugen på
* Mjukt toalettpapper, skyddande barriärsalva (tex Cavilon)
* Information om handhygien (handtvätt och sprit)
36
Komplikationer GE
* De flesta GE är självläkande inom en vecka
* Allvarlig dehydrering med elektrolytrubbningar
* Sepsis (tex Salmonella)
* Reaktiv artrit (Campylobacter)
* Ileus, kolondilatation, tarmperforation
37
Erysipelas
* Hudinfektion i hudens yttre lager
* Orsakas oftast av streptokocker
* Skarpt avgränsad
* Oftast i nedre extremiteter, underben allra vanligast (ca 69%)
* Förekommer även på armar och i ansiktet
38
Symtom erysipelas
* Feber och frossa
* Sjukdomskänsla, allmänpåverkan
* Lokal smärta
Senare i förloppet:
* Lokal rodnad och svullnad, successiv spridning ( sjukdomen har så bra spridning pga dess förmåga att hindra migration av leukocyter)
* Värmeökning
* Blåsbildning
39
Behandling & Omvårdnad vid erysipelas
- Behandling & Omvårdnad
Antibiotika riktad mot streptokocker
- Smärtstillande
- Högläge kan vara smärtlindrande.
- Täta lägesändringar
- Markera utbredning av rodnad för att se förändring, notera datum och tid
- Informera om risk vid immobilisering: tromboser, trycksår, förstoppning
* Observandum: svullnad och rodnad kan kvarstå lång tid efter avslutad
behandling, innebär oftast INTE utebliven behandlingseffekt
40
Nekrotiserande fasciit
* Akut snabbt progredierande infektion
* Grupp A streptokocker – kraftig produktion av toxiner/gifter-->
angriper hudens djupa delar med muskelfascia och subcutis, leder till
mikrotromboser, lokala cirkulationsstörningar och nekroser. Toxiner ger ett kraftigt inflammatoriskt svar och septisk bild
* Dödligt inom ett par dygn utan behandling
* Dramatisk symtombild
* Oproportionerlig smärta vid rodnad och svullnad som sprider sig snabbt - smärtan är inte förenlig med den kliniska bilden - "pain out of proportion"
41
Symtom och tecken på Nekrotiserande fasciit
* kraftig allmänpåverkan,
* hög feber,
* tilltagande lokal smärta, rodnad och svullnad.
* Utvecklas ofta till septisk chock med multiorgansvikt
* Oproportionerlig smärta samt rodnad som sprider sig snabb
- nylig trauma eller kirurgi
42
Behandling vid Nekrotiserande fasciit
* kirurgi,
* IVA-vård,
* intravenös antibiotika och gammaglobulin ( viktigt protein för immunförsvaret)
* I efterförlopp kan rekonstruktiv plastikkirurgi vara nödvändigt
43
44
