sjukdomar i nedre mag-tarmkanalen (+tunntarmsileus) Flashcards

1
Q

vilka är de 2 vanlligaste inflammatoriska sjukdomarns?

A

Ulcerös kolit och Crohns sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vilka delar av mag- tarm är UC och CD mest förekommande

A
  • UC: börjar vanligtvis i rectum men kan drabba delar av eller
    hela kolon - totalkolit
  • CD: Kan angripa hela magtarmkanalen
    Vanligaste i sista delen av tunntarmen eller första delen
    av kolon
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

risker med Crohns och ulcerös kolit?

A

kroniska inflammationer som kan leda till koloncancer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad beror dessa inflammatoriska sjukdomar på?

A

*Genetiska faktorer 5-20%, starkare vid CD än UC
*Psoriasis är en inflammatorisk sjukdom, kan förekomma i familjen drabbad av Crohns
*Inte klarlagda men i störning i samspelat ellan immunförsvarets celler, tarmfloran och miljön
*Läkemedel NSAID
*Rökning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

symptom på att man har en inflammatorisk tarmsjukdom?

A

Diarré, blod i avföringen, buksmärta

Extraintestinala manifestationer vid UC; inflammationer i hud, ledvärk, ögon och skleroserande kolangit: en inflammatorisk gallvägsssjukdom som leder till ärrbildning och förträngningar på gallgångarna så att gallflödet hindras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

hur diagnosticeras CD?

A

*Anamnes
*Undersökning - bukpalpation, anus
*Blodprover - CRP, LPK, trombocyter, albumin, Hb, elstatus
*Sigmoideoskopi med px - lättblödande, förtjockad och inflammerad slemhinna
*Koloskop med biopsier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hur diagnosticeras UC?

A

*CT- buköversikt vid fulminant skov
*Datortomografi eller ultraljud vid misstanke om abscess
*MR - enterografi för att värdera eventuellt tunntarmsengagemang
*Kapselendoskopi
*Utesluta andra infektioner, tumör, parasiter och läkemedelsorsakad diarré

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

hur behandlas ulcerös kolit?

A

Syftar till att minska inflammationen och risk för nya skov
Sätter in olika lm beroende på sjukdomens svårighetsgrad
Börjar med kortisonbehandling, kortikoider
Medicinsk behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

symptom på UC?

A

Frekventa diarrér som innehåller blod och slem, hur frekventa diarrér kan säga mycket om hur sjuk man är, ha anföringsdagboj för att notera antal diarrér per dygn
Vätskeavstötande salva mot detta silon
Tenesmer i tarm och analsfinkter i samband med avföring
Trötthet, avmagring och anemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

symptom på svår UC?

A

Frekventa diarrer
Anemi
Högt CRP
uppdriven buk
Takykardi
Viktminskning
Feber
Allmänpåverkan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

behandling vid svåra skov UC?

A

Sluten vård
I.v steroid terapi
Total parenteral nutrition, och elektrolyttillförsel
Tarmvila med max intag av ca 500 ml klara vätskor
Kontroller av bukstatus, avföringsfrekvens, puls, bt och temp
Daglig provtagning av HB, albumin, elektrolyter LPK och CRP
Omvårdnad
Om inte symtomen vänder kan det vara en indikation till kirurgi av hela tjocktarmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

symptom på crohns sjukdom?

A

Diarre
Buksmärtor
Viktminskning
Kan ha inslag av IBS
Fatigue
Feber och allmänpåverkan
Enterokutana fistlar - gång mellan tarm och peritoneum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

behandling CD?

A

Läkemedel
Kost
Kirurgi med borttagande av den sjuka delen med anastomos eller i svåra fall stomi
Men vanligt att det kommer tillbaka här, eftersom den är inflammatorisk och recidiv är mycket vanligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

symptom kolorektalcancer?

A

Blod i avföringen
Slem i avföringen
Förändrade avföringsvanor >4 veckor hos personer över 50 ¨år
Trötthet
Aptitlöshet
Viktminskning
Buksmärtor
Anemi
Kolonileus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

riskfaktorer cancer?
skyddande faktorer?

A

Hög ålder
Ärftlighet fört tarmcancer
IBD
Tidigare strålning mot tarmen
Högt alkoholintag
Övervikt
Högt intag av rött kött

Skyddande faktorer
Fysisk aktivitet
Fiber i form av grönsaker och frukt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

diagnosticering kolorektalcancer?

A

Rektalpalpation finger i rktum
rektoskop i med biopsi
DT-kolografi
Koloskopi
Metastaser - ultraljud, skiktrtg eller MR

TNM klassifikation
T - tumörens lokala utbredning
N - lymfkörtelmetastaser
M - fjärrmetastaser - framförallt i lever och lungor
Ca 65% botas
Screening - avföringsprov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

behandling kolorektalcancer?

A

Alltid kirurgi och ev adjuvant cytostatika behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

vad är IBS ?

A

Funktionell tarmrubbning
10-15 % av bef i sverige
Dubbelt så många kvinnor
Debuterar vanligen…?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

symptom IBS?

A

Buksmärta efter måltid - gastrokoliska reflexen aktiveras
Uppkördhetskänsla
Gasbesvär
Avföringsrubbningar - lös eller hård
Känsla av ofullständig tarmtömning
Urgency
Trötthet, illamående, huvudvärk och ångest

20
Q

utredning IBS?

A

Anamnes
Lab prover symptom kan likna koloncancer
Rektoskopi och eller sigmoideoskopi
Koloskopi med biopsier
Kolonrtg

21
Q

när ställs IBS diagnos?

A

Symptom de senaste 3 månaderna med symtomdebut för minst 6 mån sedan
Återkommande smärta eller obehag i buken associerade med minst två av följande :
Lindring av besvär vid tarmtömning
Försämring av tarmtömningsfrekvens
Förändrad avföring konsekvens

22
Q

behandling ibs?

A

Återkommande diarre stoppande lm
Förstoppning ökat fiberintag bulkmedel
Antidepressiva lm
Vid kramper i buken papaverin
Biopsykosociala förklaringsmodellen
KBT

23
Q

omvårdnadsåtgärder IBS?

A

Information om att ingen bakomliggande sjukdom finns
Besvären kan vara långvariga finns ingen
Kostråd
Dietist
Utvärdera fiber
Fys aktivitet

24
Q

vad är mekaniskt ileus

A

Peristaltiken ökar i intensitet och frekvens
Låter som metallklingande ljud vid auskultation

25
Q

vad är paralytiskt ilens

A

Peristaltiken minskar
låter tyst vid auskultation

26
Q

orsaker till mekaniskt hinder?

A

Adherenser - brider efter operation förekommer ofta ihopväxningar
Malignitet
Crohns sjukdom
Bråck

27
Q

Mekaniskt ileus kan se ut hur?

A

Bråck
Invagination - tarmen går in i sig själv, man kan ge kontrast, krita, och det löser tillståndet utan operation
Strangulation -
Vanligaste är tunntarmsileus
Volvulus - tarmen snurrar runt sig själv 180 grader
Tumörstenos
Gallsten

28
Q

symptom tunntarmsileus

A

Knipsmårtor
Illamående kräkning
Inga gaser eller avföring är kardinalsymtom
Utspänd buk eller uppgivenhet
Feber allmänpåverkan dehydrering och chock som sena symptom

29
Q

behandling till tunntarmsileus?

A

Klinisk undersöknin g
Passageröntgen
Omhändertagande
Parenteral vätska
Justera elektrolytrubbningar
Om inte hindret släpper Explorativ laparotomi

30
Q

vad är divertikulit?

A

Inflammation i divertiklarna vanligtvis i sigmoideum
Vanligast hos personer över 80
Kan förväxlas med koloncancer

31
Q

symptom divertikulit?

A

Divertikulit
* Molande smärta i vä fossa
* Illamående, kräkningar
* Dysuri och trängningar till
vatten-kastning
* Ändrade avföringsvanor
* Opåverkat AT
* Resistens i rectum kan
förekomma

Perforerad divertikulit
* akuta smärtor i vä fossa
* Hög feber
* Takykardi, takypné
* Septisk chock
* Peritonit

32
Q

hur undersöks divertikulit?

A

DT bös
Koloskopi
Förhöja leukocyter CRP

33
Q

behandling av divertikulit?

A

Påverkat allmäntillstånd, buksmärtor
Fasta vätka antibiotika
Kirurgi vid stenos kronisk smärta
Perforation akut op

34
Q

vilka symtom ska man vara uppmärksam på i möte med en patient

A

-viktminskning
-blod i avföringen
-anemi utan känd orsak
- sväljsvårigheter
-palpabel resistens i buken
- gulaktig färg i ögon och hud
- förändrade avförings/gas vanor

alla dessa kan tyda på allvarlig sjukdom

35
Q

vad för typ av levnads faktorer måste kartläggas för patienter med buk problematik

A

Stress, kost, rökning och fysisk aktivitet

36
Q

Alarm symtom vid illamående och kräkningar

A

kräkningar i kombination med blod, kraftig buksmärta, slöhet, aptitlöshet → akut handläggning

37
Q

Overta blödningar vs Ockult Blödning

A

Overta blödningar: stor synlig blödning, påverkar ofta vital parametrar

Ockult Blödning: inte synlig → anemi, trötthet, hjärtklappning, andfåddhet, yrsel, huvudvärk,

38
Q

riskfaktorer för Gastrointestinal blödning

A

NSAID, antikoagulantia, antidepp, BT-sänkande, tidigare ulcus, blödningssjukdom, RT mot mag- tarmkanalen, IBD, tumörer

39
Q

vad kan vara tecken på en kraftig GI-blödning

A

Lågt BT och stegrande puls kan vara tecken på kraftig GI-blödning och cirkulär chock.

40
Q

Korttarmssyndrom/tarmsvikt

A

om stor del av tarmen tagits bort eller är komprimerad
sym: buksmärta, diarre, steatorre, vätskebrist, viktnedgång, malnutrition
Beh: ersätta förluster

41
Q

Inflammatoriska tarmsjukdomar IBD

A
  • kroniskt inflammatorisk tillstånd som kommer i skov
  • delas in i:
  • Ulcerös kolit: kolon och rektum, inflammation hela vägen (kontinuerlig inflammation)
  • Chrons sjukdom: drabbar alla delar från munnen till rektum, finns friska delar mellan vägen (diskontinuerlig inflammation)
42
Q

varför ökar IBD

A
  • kostvanor, förbättrad hygien, ökad antibiotikaanvändning + NSAID
  • minskad exponering för mikroorganismer då dessa faktorer påverkar samspelet mellan tarmfloran och tarmens immunsystem
    rökning stark riskfaktor
43
Q

Symtom vid UC och CD

A

för båda: diaree, buksmärta, blod i avföring, anemi och viktminskning vid lång insjuknande

vid UC kan andra symtom uppkomma (extraintestinala manifestationer): ögoninflammation, ledvärk, hudförändringar, munsår

vid CD kan man även få trötthet, buksmärta, viktnedgång, fistlar och abscesser

44
Q

Behandling vid UC CD

A
  • Svåra UC skov: medicinering av olika former, ex kortison. Tarmvila i sluten vård - pat får då TPN, om inte detta förbättras görs rescu behandling: man hindrar den cytokin ( TNF-a) som orsakar inflammationen, om inte detta funkar görs kolonektomi
  • medelsvåra UC skov: perorala steroider, 5-ASA-preparat (skyddar mot nya skov) lokalbehandling i rektum
  • lätta UC skov: 5-ASA-preparat, peroral kortison, lokalbehandling med 5-ASA-prepara

Beh vid CD: kombinations medicin och kirurgi

45
Q

funktionell mag-tarmsjukdom: IBS

A
  • ifall man inte hittar någon organisk förklaring till problemen
    IBS är den vanligaste, diagnostiseras genom att först utesluta organiska orsaker och sedan använda Romkriterierna
  • symtom: långvarig buksmärta, uppsvälldhet, stört avföringsmönster även trötthet, illamående, ångest, huvudvärk
  • triggar: viss mat, inflammatorisk aktivitet i tjocktarmen, efter en akut gastroenterit, stress - för de flesta finns det ingen förklaring utan man tror det är någon störning mellan hjärnan och magen (brain-gut axis)