typfall 9: brytpunktssamtal Flashcards
hur kan man dela in palliaitiva insatser
obotlig sjukdom
palliativa insatser
- livsförlängande, livskvalite
- gör fortsatt allt
brytpunkt till VILS
- symtomlindring, livskvalite
- närståendestöd
- pall vård i livets slutskede
brytpunkt pall VILS
övergång till palliativ vård i livets slutskede när det huvudsakliga målet med vården ändras från livsförlängande till lindrande
brytpunktsamtal vid övergång PVILS
samtal mellan ansvarig läkare, patient och anhöriga om ställningatagande att övergå till PVILS
innehållet i den fortsatta vården diskuteras utifrån pat tillstånd, behov o önskemål
mellanläge
t.ex. obotlig sjukdom och pat nu sämre AT varpå palliaitv kemoterapi/kir etc inte gagnar patienten, MEN andra insatser har fortfarande nytta (AB, blodtransfusion etc)
ny bedömning regelbundet så länge mellanläge föreligger eller när tillstånd förändras
reaktivt brytpunktsamtal
ny information som förändrar läget
proaktivt brytpunktsamtal
stabil men allvarlig sjukdom där försämring kommer inträffa någon gång, syfte att involvera pat i vårdens utformning
svårt med timing av detta samtal
beslut om brytpunkt till VILS
läkare ansvarar för att bedöma var i sjukdomsförloppet patienten befinner sig samt när PVILS ska inledas
viktigt att samtal med pat om detta och tillsammans utforma en plan för fortsatt vård
beslut baseras på tillstånd, prognos
vilka får fatta beslut om att astå livsuppehållande behandling
2 leg personal
- leg läk + annan leg personal
beslut baseras på tillstånd, prognos och pat vilja
- då det inte är förenligt med vetenskap/beprövad erfarenhet att ge livsuppehållande beh
viktiga spekter i vårdplan vid VILS
vilken vård ska INTE ges
vilken vård som ska ges
räcker inte bara med 0HLR/IVA
felaktig uppfattning om palliativ vård
pall vård ÄR aktiv vård, finns massa man kan göra för patienten för att lindra symtom/livskvalite
inga insatser är förbjudna efter brytpunktssamtal, men fundera på varför du ordinerar insatser
- t.ex. blod vid anemisk trötthet, AB vid UVI
vad ska man dokumentera i journal efter brytpunkt
HUR beslut fattats
av VEM
motiera VARFÖR
HUR samtalet gick till
VEM som har fått informationen, reaktioner
tips inför brytpunktssamtal
- var förberedd inför samtal
- läs på journal, samtal med kollega
- helst anhöriga med + ssk/annan personal - inhämta ny info under samtalet
- stämmer din prel bedömning - ge info
- vad upplever du som bäst vård och varför, göra gott inte skada principer, beskriv planeringen - utrymme för reaktion, tolkning av information
- mötet generellt
- närståendepenning
- sammanfatta plan
- kontaktvägar till vården - dokumentera
take home om brytpunktssamtal
ju fler brytpunktssamtal desto bättre, så fort det blir stora förändringar i vårdens innehåll ska man ha nytt brytpunktssamtal (uppdatera, ofta fattas flera beslut i ett svep), det finns olika typer av brytpunktssamtal (dvs inte bara brytpunkt till vård i livets slutskede)
tecken som kan tyda på att pat är i livets slutskede
cancerpatient som vilar/sängliggandes > halva dagen
- PS/ECOG ≥ 3
njursvikt i dialys som inte tål dialys BT mässigt eller är tröttare efter
demens som förlorar förmågor t.ex. svälja, gå
multipla sjukdomar med täta vårdtillfällen
KOL, hjärtsvikt med svår dyspne trots maximal behandling samt tillkomst andra symtom
vad är viktigt att ta ställning till vid brytpunktsbedömning
sjukdomskede
- finns behandling som kan gagna patienten, chans till effekt
beror nedsatt AT på rev faktor
- infektion, anemi, LM biv
- obs att succ försämring ökar trolighet för sjukdomsprogress, vid plötslig försämring ska man vara extra lyhörd på rev orsak
vad vill patienten, effekt av åtgärder
av allt vid kan göra, vad bör göras
