Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K11: geriatrik > föreläsning 3: sköra äldre > Flashcards

föreläsning 3: sköra äldre Flashcards

1
Q

demografi och SÄBO

A

antal äldre ökar

platser på boende minskar

minskning av antal boende på SÄBO > 80 år minskar
- fler vill/kan klara sig hemma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

äldre och vårdbehov

A

≥ 65 åå +
- 2% utförs av mest multisjuka äldre/mest sjuka äldre
- 6-10% äldre med omfattande behov
- övriga: friska eller mindre omfattande behov

obs i gruppen äldre med omfattande vårdbehov liksom multisjuka äldre finns sköra äldre som måste identifieras pga kräver bredare omhändertagande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

prioriteringsgrupp

A

sköra äldre är en prioriteringsgrupp
- prioriteringsgrupp 1: mer tid
- vård av kroniska sjukdomar, pall vård, vård i livets slutskede och vård av människor med nedsatt autonomi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

take home äldre

A

symtombild hos äldre är ofta diffus
- äldre har ofta: fler kroniska sjukdom, kronisk och samtidig akut sjukdom, små marginaler, allmänna/otydliga symtom

kan vara svårbedömt, kräver brett angreppssätt för rätt diagnostik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

ex på allmänna symtom som visar på sjukdom UNS

A

anorexi, viktnedgång

intorkning

svimning, fall

immobilisering

gångsvårigheter

konfusion

inkontinens

smärta

oro, sömnstörning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

viktigt avseende symtom

A

en plötslig försämring i tillståndet hos äldre är nästan alltid tecken på sjukdom (försämring av grundsjukdom eller tillkomst av ny sjukdom)

desto snabbare bakomliggande orsak hittas desto mindre risk för kronicitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

ex på mindre tydliga symtom hos äldre

A

mindre smärta vid fraktur, MI

mindre temp-stegring vid infektion

avsaknad av hota vid luftvägsinfektion, t.ex. bara yr

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

skörhet = frailty

A

känslig för påfrestning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vem är skör äldre

A

> 65 år

beroebde av andra för ADL (funktionsnivå är det som tydligt definierar sköra äldre)

ofta boende på institution

nedsatt självständig mobilitet

vanliga tillstånd i gruppen; AD, CVS, PD, osteoporos, artros, resttillstånd efter fraktur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad innebär skör äldre

A

ingen diagnos utan tillstånd med risk för komplikationer
- ökad sårbarhet, minskad reservmarginaler
- ökad risk fall, fkn-nedsättning, handikapp, institutionalisering, död

därmed viktigt att hitta dessa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

patofysiologi vid skörhet

A

sjukdom + ålder
- förlust av muskelmassa, sarkopeni

det påverkar stryka, basalmetabolism (minskar) och prestationsförmåga (V02 max, syrgasbehov minskar)

minskad aktivitetsförmåga, beroende av andra, begränsad

minskad energiförbrukning
- liksom aktivitet, aptit

risk för kronisk malnutrition
- bristande intag och energi, bristillstånd mikronutritioner

späder på sarkopeni
- viktnedgång
- negativ energibalans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

3 huvudmodeller för fraility

A
  1. fenotypmodellen: physical frailty model
  2. deficit ackumulation model
  3. biopsykosocial och multidimensionell modell
    - integrerade modellen
  4. kognitiv skörhet
    - koppling skörhet och kognitiv svikt
    - man kan vara skör vid demens även om fysisk förmåga god
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

physical frailty model

A

kriterier för skörhet ≥ 3 (om ≥ 2 pre-frailty)
- ofrivillig viktminskning
- trötthet, uttröttbarhet
- svaghet (gripstyrka)
- låg gånghastighet
- låg fysisk aktivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

deficit ackumulation model

A

använder

  1. CFI (clinical frailty index)
    - 70 olika symtom med koppling till skörhet
    - index är kvot av vilka faktorer har/70 (antal möjliga faktorer för skörhet), > 0.25-0.3 = skör
    - ger uppfattning om prognos att hamna på sjukhus/SÄBO samt mortalitet
    - använt mest i forskning
  2. CFS (clinical frailty scale)
    - bra för kliniken, skala för ADL
    - hur väl man klarar vardagen grad 1-7, > 4 är skör
    - bra skattning prognos, bra mått för institutionalisering (efter 5 år 50% SÄBO)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

mer om CFS

A
  1. mycket vital
    - tränar regelbundet, vältränade för sin ålder
  2. vital
    - ej aktiv sjukdom, mindre fit än grupp 1, tränar i perioder men ej regelbundet
  3. mindre vital
    - välbehandlad sjukdom
    - promenader
  4. sårbar
    - sjukdomssymtom som begränsar men inte beroende av andra i ADL
  5. lindrigt skör
    - begränsat beroende av andra för ADL
    - rör sig långsammare, slutar succ handla, laga mat, gå ut själv
    - lindrig demens ingår
  6. måttligt
    - större hjälpbehov för ADL
    - all utomhusaktivitet och hushållsarbete
    - stöd vid påklädning, tvätta sig
    - måttlig demens ingår
  7. allvarligt skör
    - fullständigt behov av andra för ADL
    - stabila utan hög risk att dö inom 6 mån
    - svår demens
    - terminalt sjuk
  8. mycket allvarligt skör
    - fullständigt beroende av andra, närmar sig livets slut
    - tillfrisknar ej från lindrig sjukdom
  9. terminalt sjuk
    - förväntad återstående livstid < 6 mån oberoende av skörhet och behov av hjälp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

konsensus fysisk skörhet

A

kan förebyggas/behandlas

olika screeninginstrument finns

screening bör göras i vissa grupper
- alla > 70 år
- alla med sign viktminskning (5%) vid sjukdom

17
Q

prevalens av sköra äödre

A

påverkas av
- ålder
- kön: kvinnor > män (lever längre men är sjukare/sämre funktionsnivå)
- SES
- diagnoser: demens, malignitet, CVD, artros

prevalens stiger > 70 åå, därmed viktigt att screena

18
Q

konsekvenser skörhet

A

individ: fallrisk, frakturisk, ensamhet, nedsatt autonomi, dålig livskvalite, institutionalisering, mortalitet hög

för vården: 2-3 ggr vårdkonstander, längre vårdtider, sämre behandlingsutfall vid skörhet

19
Q

hur skattar man frailty

A

finns många skalor

  1. screening t.ex. på akuten
    - FRESH (minst 2/4 ja för vidare åtgärder)
  • GRP (geriatrisk riskprofil): problem då man lätt kan få poäng och betraktas som misstänkt skör, svårt att rikta insatser till de med behov, om ≥ 3 p aktuell för CGA/geriatrisk vård
  • CFS: identifiera riskpatienter, selektion för insatser på avdelning (CGA), prognos för opererande specialitet, forskning (skörhetsskattning)
20
Q

mer om CFS

A

kan gradera skörhet, kan följa förlopp, används mycket pga enkelt

från nivå 5-9 skör i olika grad

objektivt bedömningsverktyg, bedömning baseras på tillstånd 2 v innan insjuknande (habiutaltillstånd)

fallgropar:
- KI vid akut sjukdom, inta validerad på yngre, inte validerad för isolerade handikapp, kräver klinisk värdering (anamnes, status), samma grad av skörhet kan ha olika orsaker

21
Q

alternativ till skattningsmodeller för skörhet

A

prediktionsmodell (risklista), dvs äldre personer med risk för sjukhusinläggning
- tittar på 38 variabler
- ålder, vårdkonsumtion (antal vårdkontakter och diagnoser) starkaste prediktorerna
- värderar risk för sjukhusinläggning kommande 12 månaderna, dvs mäter inte skörhet

risk: falskt höga värden om begränsad sjukdom som krävt mycket vårdkontakter en tid
fördel: potentiellt nytt arbetssätt för PV i framtiden

22
Q

utveckling av skörhet över tid

A

från studier av skörhet över tid (robust, pre-frail, frail)
- 40% oförändrat status
- 1/3 försämring
- 1/3 avlider

23
Q

faktorer som påverkar skörhet

A

kognitiv nedsättning

CVD

artros

inaktivitet

rökning

polyfarmaci

kvinna

övervikt (skyddande om redan skör dock)

låg utbildning

24
Q

kan man motverka skörhet

A

träning, nutrition centralt

sociala kontakter

vårdform påverkar skörhet och dess konsekvenser
- stöd i hemmet, bra boendesituation, anhöriga närvarande (mer sällan sköra, klarar konsekvenser bättre)
- bra skyddsnät ger mindre konsekvenser av skörhet

25
Q

behandling av skörhet

A
  1. fysisk träning + nutrition
    - bevarar självständighet
  2. LM: reducera polyfarmaci, anpassa dos/regim
    - LM genomgång viktigt
  3. vårdform
    - anpassat omhändertagande på sjukhus minskar återinläggning, förbättrar funktionsnivå, minskar behov av SÄBO (liknande med svagare evidens för PV)
    - äldrevårdsmottagningar bra effekt
26
Q

vad önskar de sköra äldre

A

delaktiga

relationer: ssk/läk

svårt att förstå sjukvårdssystemet, upplever att sjukvården inte sammarbetar bra

önskan om en samordnare

27
Q

varför fungerar inte vården för sköra äldre idag

A

vården är organiserad för diagnoser och inte skörhet/multisjuka

många aktörer har bristande samordning, många aktörer måste sammarbete

dålig kontinuitet i hemsjukvård, PV

bristande kompetens

akutsjukdvården står för stor del av patientens vårdkontakt

28
Q

vägen mot proaktiv vård för sköra ädre

A
  1. identifiera sköra äldre
    - skattningsskalor
    - riskbedömningar digitalt
  2. bedömning + åtgärd
    - individanpassat
    - vårdplan
  3. uppföljning
    - kontinuitet
    - koordination
29
Q

hur gör man en strukturerad bedömning (PV, slutenvård)

A
  1. CGA
    - skatta CGA tidigt under vårdtillfället
    - team: usk, ssk, AT, fysio, läk
  2. PASTEL 2.0
    - primary care assessment tool för eldery
    - bedömningsstöd äldre i PV (CGA)
    - helhetsbedömning för bedömning av skörhetsgrad, pat önskemål, specifika behov av utredning/stöd/åtgärder
    - tar upp många aspekter inklusive status och patientens önskemål om hjälp
    - gör sedan CFS skattning för skörhetsvärdering
    - landa i vad det finns för behov av åtgärder (utredning, rehab, ADL-stöd i hemmet)
30
Q

mer om CGA: vilka delar ingår

A

ADL
förflyttning
smärta
medicinska faktorer
personliga faktorer
omgivningsfaktorer
senior alert: fallrisk, trycksår, nutrition, munhälsa, syn/hörsel
kognition

31
Q

teamarbete vid CGA

A

us: senior alert

ssk: elimination, smärta, konfusion/kognition, psykiskt mående, sömn

AT: ADL nu/tidigare

fysio: förflyttning nu/tidigare

läk: medicinsk läge: bakgrund, LM

32
Q

att beakta vid us av äldre

A

ta hänsyn till nedsatt syn/hörsel, långsammare tanke/tal

vaga uppgifter måste specificeras; anhöriga?

äldre kan bagatellisera sjukdomssymtom

många symtom behöver sorteras, tolkas, värderas

viss symtom missledande

alla patofysiologiska fynd tyder ej på sjukdom

alla symtom kan inte förklaras av åldern

psykiska symtom kan vara uttryck för somatisk sjukdom

observans för plötslig försämring

LM genomgång!!!!!!!!!!!!!!!

33
Q

hembesök?

A

bra att göra, anhöriga med
- ger bild av vardag, ny information

34
Q

etiska problem med vårdplanering

A

patient har ofta nedsatt autonomi
- svårt att veta vad hen vill
- utmaning att göra pat delaktig
- pat vill inte alltid sitt eget bästa
- anhöriga kan ha olika agendor
- svårt att förutse förlopp hos multisjuka äldre

K11: geriatrik (18 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions