Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K11: geriatrik > föreläsning 2: utredning/handläggning vid misstänkt kog sjukdom > Flashcards

föreläsning 2: utredning/handläggning vid misstänkt kog sjukdom Flashcards

1
Q

första instans vid misstanke om kog sjukdom

A

PV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vilken roll har PV

A

prevention: riskfaktorer (HT, DM)

basal utredning/diagnostik

behandling

stöd patient/anhöriga hela förloppet

årliga uppföljningar

koordinera vård och omsorgsinsatser, samverka med kommunal verksamhet

omhändertagande svåra beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) i senare stadie av sjukdom

pall vård vid demens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

viktig samverkan vid kog sjukdom

A

regionens hälso och sjukvård + kommunal omvårdnad:
- vårdbehovet kommer ändras under sjukdomsförloppet, aktuellt med olika insatser i olika skeden
- ex. närståendestöd, hemtjänst, växelvård, sjukhem, gruppboende, dagvård

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

varför görs kognitiv utredning

A

för att utesluta behandlingsbar åkomma

för att få rätt vård, behandling och omsorg

förklaringsmodell för symtom för förståelse personligen samt av omgivningen

personcentrerad anpassning

stöd till anhöriga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

varför görs basal kognitiv utredning - repetion

A

för att undersöka och kartlägga om person har kognitiv sjukdom som beror på demenssjukdom eller annan sjukdom med liknande symtom

hitta personer i behov av utvidgad utredning

vilka funktionsnedsättningar som finns och hur man kan minimera dem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

innehåll i en basal kognitiv utredning via VC

A
  1. strukturerad anamnes
  2. bedömning av fysisk/psykiskt tillstånd
  3. blodprover, EKG
  4. radiologi hjärnan
  5. kognitiva tester: MMSE+klocktest
  6. anhörigintervju
  7. strukturerad bedömning av funktion/aktivitetsförmåga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad ska ingå i anamnes

A
  • bred anamnes för att kartlägga symtom
  • inklusive anamnes närstående
  • enket-form bra för att inte missa domäner/symtom

ex: kognitiva/somatiska symtom, debut av symtom/duration, påverkan på vardagliga funktioner, nuvarande/tidigare sjukdomar, hereditet, riskfaktorer (alkohol), tidigare funktionsnivå, utbildning/arbete, LM, vapen/bilkörning, ekonomi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

bedömning av fysisk/psykiskt tillstånd

A

somatiskt status + neurologisk status

psykstatus

BT + ortostatism

EKG

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

rimliga blodprover för diffar

A

blodstatus
CRP, SR
el
TSH
Ca-jon aktivitet
- andra prover utifrån anamnes/symtom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

radiologi hjärnan

A

DT
- neurodegenerativa tecken
- diffar t.ex. kronisk SDH, tumör, vaskulära händelser
- gradering och lokalisation av atrofi/skador

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

hur ska man resonera kring radiologi hjärnan

A

radiologi är en pusselbit, kan ej ställa diagnos neurodengerativ sjukdom enbart på radiologi

behöver utgå från pat ålder, atrofi tilltar med ålder även i frisk hjärna, beroende på ålder kan viss grad av atrofi vara normalt
- relatera symtom till bilden: stämmer det

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

ex på atrofi-fynd radiologi

A

GCA: normalt åldrande eller kog sjukdom

MTA: medial temporallobsatrofi, hippocamus

Fazekas: skattningsskala vaskulära lesioner (vitsubstansförändringar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

kog tester

A

pusselbit, finns flera olika tester för basal utredning eller för utvidgad neuropsykologisk testning

MMSE (mini mental status examination) + klocktest i basal utrednsing

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

mer om MMSE

A

12 uppgifter, 30 p
- orientering
- uppmärksamhet
- minne
- språk
- visuell konstruktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

mer om klocktest

A

muntlig instruktion om att sätta visare på visst klockslag
- poäng 1-5

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

take home basal neurokognitiv utredning

A

MMSE och KLOCKTEST måste alltid kombineras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

alt basal kog testning vid t.ex. språksvårighet/kultur eller vid lägre utbildningsnivå

A

RUDAS
- påverkas mindre av utbildningsnivå samt av annan modersmål pga går att göra via tolk
- 5 domäner i 6 deltester (minne, omdöme, orientering, visuokonstruktion, språk)
- snabb enkel skattning av global kognitiv förmåga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

kompletterande kognitiva tester: varför görs dem

A

för att bättre kartlägga kog profil

för att ställa diagnos i PV räcker det ej med MMSE/klocktest utan det krävs fördjupad bedömning och samråd med specialist för att komma fram till diagnos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

ex på möjliga kompletterande kog tester i PV

A

MoCa

NKSU: multidomän test
- svaghet pga finns ingen domän för psykomotisk hastighet

AQT

KSB

(beroende på lokal rutin används olika tester)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

strukturerad bedömning av funktion och aktivitetsförmåga

A

teambedömning av ssk/AT
- inför omvårdnadsperspektiv, helhet, behov av stödinsatser

  1. hembesök: förebygga, vidmakthålla, förbättra aktivitetsförmåga samt utreda och ev anpassa fysisk/social miljö
    - AT
  2. observation för bedömning av aktivitetsförmåga
    - t.ex. uppgift i köket osv (uppgift inom personlig vård, bostad, fritid eller arbete)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

diff-diagnoser till kog sjukdom

A

kronisk SDH

NPH

tumör

utmattning/stress

psykisk sjukdom: depression, psykos

alkohol/LM-biv

somatisk sjukdom: el-rubbning (hypoNa, hypercalcemi), KOL, DM, hjärtsvikt, tyreoidea, infektion (borrelia, syfilis, AIDS)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

vad är lätt att missa som ger liknande symtom kog sjukdom

A

sömnapné, sömnstörning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

tips vid diff neurokognitiv sjukdom vs depression

A

behandla depression och se om det blir bättre innan diagnos kog sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

vad är SVÅRT att diffa

A

utmattningssyndrom vs tidig demens
- ofta specialistnivå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

om någon har missbruk

A

kan inte ställa diagnos kog sjukdom om aktivt missbruk

alk/droger kan ge kog symtom akut/långsiktigt (demensliknande)

26
Q

vad göra när basalutredning på VC ger misstanke om neurokognitiv diagnos

A

remiss spec mottagning för vidare bedömning

27
Q

take home normalt åldrande

A

normalt åldrande ska inte påverka vardagsfunktioner
- möjligen lite långsammare närminne och saker tar längre tid men ej mer än så

28
Q

när ska patienen till spec-mottagning

A
  1. när pusselbit inte stämmer, otydligheter
  2. pat < 70 år
  3. snabbt förlopp av kog svikt
  4. svåra symtom
  5. misstanke om mindre vanlig demensdiagnos
  6. stark hereditet

(men ofta klarar PV hela förloppet)

29
Q

vad gör man på spec-klinik: fördjupad kognitiv utredning

A
  1. anamnes: pat, anhöriga, arbetsgivare
  2. fördjupad kog testning (andra tester, neuropsykologiska tester)
    - neuropsykolog vid diff mot psykiatrisk sjukdom eller utvecklingsstörning/IF (ff.a. yngre pat)
  3. praktisk funktionsbedömning via AT
  4. radiologi
  5. likvoranalys: inte alltid man gör de på de äldsta
  6. nuklearmedicinsk bus (FDG-PET; DAT-scan; amyloid-PET) –> på G att bli rutin
30
Q

vilka analyser i LP ingår (likvormarkörer)

A

beta-amyloid 42
beta-amyloid kvot
total tau
fosfo-tau
neurofilament

31
Q

finns det plasmamarkör för neurodegenerativ sjukdom

A

ja p-NDL (allmän markör för neurodegenerativ sjukdom)

32
Q

uppmärksamhetsstörning eller minnesproblem?

A

tycker man saker är intressant underlättar det minne/inlärning

är man inte uppmärksam skapar man inte minne

ibland svårt att diffa mellan uppmärksamhetsstörning eller minnesproblem

33
Q

ex på utredningsgång AD

A

minnesnedsättning + likvormarkörer + radiologiska fynd
= diagnos klar (AD)

Om man inte hade haft tillräckligt för diagnos är FDG-PET ett alternativ

34
Q

vad gör man när man fått AD-diagnos

A
  1. skriftlig/muntlig info
    - åb med anhöriga, ta stöd av checklista vid informationsgivande
  2. kontaktperson
  3. stöd i hemmet
    - olika beroende på vart man är i förloppet, omvärdera regelbundet
  4. aktualisera hos kommunens demensteam
  5. tandvårdskort
    - rätt till gratis tandvård vid demens
  6. anhörigutbildning
  7. vapen och körkort
  8. planera uppföljning
  9. överväg medicinsk behandling
35
Q

får man köra bil vid demenssjukdom

A

demenssjukdom är ej förenligt med körkortsinnehav, undantaget är lindrig kog nedsättning och mild demensgrad efter bedömning
(uppmärksamhet, EF, insikt/omdöme, visospatiell, psykomotisk hastighet, global funktion)

dvs AD i tidigt fas får köra bil

36
Q

varför får inte person med LBD köra bil

A

pga de har mer påverkan på uppmärksamhet och visuospatiellt beteende tidigt
- därmed får de troligen inte köra bil trots mild demensgrad

37
Q

hur tar man någons körkort

A

muntlig överenskommelse

om man tror att överenskommelsen kommer brytas får man anmäla till transportstyrelsen

om pat vägrar utredning gör man utredningsanmälan till transportstyrelsen

obs underläkare kan göra utredningen men anmälan till transportstyrelsen måste kontra-sig av leg läk

38
Q

hur tar man någons vapen

A

samma principer som för körtkort, skritlig anmälan till polismyndighet (är man olämplig för bil är man ofta olämplig för vapen)

39
Q

vilka LM finns som alternativ vid AD

A
  1. acetylkolinesterashämmare
    - donepezil, rivastigmin etc
  2. NMDA-R antagonist
    - memantin
40
Q

acetylkolinesterashämmare

A

vilka: AD, blanddemens, LBD
hur: hämmar nedbrytning av Ach i synapsklyftan, störst effekt tidigt stadium av sjukdom pga fler friska nervceller kvar (kan förstärka synapsen)
biv: magbesvär, trötthet, illamående, sömnstörning

41
Q

tips rivastigmin

A

finns som plåster, bra om mycket biverkningar

42
Q

varför EKG inför acetylkolinesterashämamre

A

vagoton effekt av LM (bradykardi, block)
- KI om AV-block II
- försiktig om bradykardi vid insättning

43
Q

take home om acetylkolinesterashämmare

A

påverkar symtom ej sjukdomsprogress

individuell effekt: 1/3 bättre, avstannat progress resp ingen effekt alls (men om man slutar ofta snabb försämring)

44
Q

vilka kan få NMDA-R antagonist memantin

A

vilka: AD, blanddemens, LBD, BPSD-indikation
- dvs inbland sätter man in det på annan diagnos pga finns effekt mot BPSD

45
Q

effekt och KI memantin

A

blockerar NMDA-R, minskad effekt av glutamat och skadliga Ca flöden i CNS

försiktig om känd EP eller låg kramptröskel
- kan försöka om välbehandlad EP

46
Q

biv memantin

A

yrsel
hv
somnolens
förstoppning

TRAPPA IN LM

47
Q

hur sätter man in LM vid AD

A

kombinationen av ach-I och memantin bäst
- man sätter in ett LM i taget med målet kombinationsbehandling om tolerans (några månaders mellanrum för insättning)

med kombination finner man 1 år innan behov av SÄBO

48
Q

framtiden för AD behandling

A

sjukdomsmodifierande behandling
- aktuellt nu är AK som påverkar utveckling av beta-amyloida plack
- lösligt beta-amyloid minskar
- 2 preparat godkända
- riktade mot sjukdom i tidigt stadie

49
Q

icke-farmakologisk behandling vid kog sjukdom

A
  1. kost, fysisk aktivitet (återhämtar hjärnan, strukturerar upp synapser), social aktivitet
  2. korrekt behandling av andra somatiska sjukdomar och riskfaktorer inklusive tandvård (för att tillgodose sig nutrition)
  3. lågaffektivt bemötande
    - resonemang, komplexa sammanhang
    - inte konflikt i onödan pga ger stress och då sämre kog funktion
50
Q

BPSD

A

beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom

51
Q

vad är BPSD

A

uppstår ofta vid måttlig-svår demens, beror på demenssjukdomen, beror på att man inte kan tolka sina egna signaler och förmedla vad man behöver hjälp med

= symtom på unmet needs
dvs alltid något som stör patienten, behov som inte tillgodoses

symtom: agressivitet, skrik-rop, motorisk oro, plockighet, störd dyngsrytm, hallisar, illusioner, vanföreställningar, ångest, depression

52
Q

vad göra vid BPSD

A
  1. kartlägg symtom
    - vad beror de på
    - optimera basala behov (näring, smärta, elimination osv), optimera närmiljö, minska stimuli, lågaffektivt bemötande/omhändertagande
  2. LM genomgång + medicinsk bedömning
  3. bemötandeplan, ibland LM (sista utvägen)
  4. utvärdera insatser, följ symtomutveckling
53
Q

kommunal omsorg

A
  1. behovsbedömning
  2. demensteam/ssk
  3. dagverksamhet
  4. SÄBO eller annan form av växelvård/boende
  5. god man vs förvaltare
54
Q

tips tips kring åtgärder vid kog sjukdom

A

lätt att man bara sätter in LM, många gånger är dock helheten viktigare
- omsorg i fokus innan LM
- koppla in kommunala team (remiss demensteam)
- gör medicinsk bedömning
- tänk på insatser för att behålla funktion (struktur, daglig aktivitet, social miljö)

55
Q

när kan god man/förvaltare bli aktuellt

A

om person behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta egendom eller sörja för sin person
- tillgodser behov, ger personen en röst

56
Q

uppföljning vid demenssjukdom

A

syfte: bedömma demenssjukdomen, dess konsekvens och behov av medicinsk/psykosocialt stöd samt se till att de tillgodoses
- obs att förloppet ändras, andra insatser blir aktuella

minst en årlig uppföljning, viktigt med samarbete PV/kommun
- i tidigt skede ev via spec klinik, senare utremitteras pat till VC

57
Q

vad är viktigt vid återbesk

A

LM
kognition
funktionsförmåga
AT
andra sjukdom
nutritionsstatus
tandstatus
omsorgsbehov, beviljade biståndsinsatser
ev BPSD symtom

58
Q

generellt om uppföljning

A
  • 1 ggr/år eller oftare vb
  • ofta via PV eller stödinsatser via demensteam
  • desto sjukare man blir desto mindre viktigt blir neurokognitiva tester, fokus ist funktion/ADL/boendesituation
  • medicinsk bedömning, ev. förnyad kog testning
  • LM genomgång alltid, men ff.a. vid BPSD
  • aktivitetsbedömning: funktion/ADL
  • anhöriguppföljning
  • uppdatera vårdplanen (insatser, typ av vård, vad vill pat)
  • SIP: samordnad individuell planering ff.a. viktigt om flera aktörer är inblandade
59
Q

tips vid uppföljning

A

finns enkät man kan följa
- “uppföljning demenssymtom”
även anhöriga får svarar på frågorna

detta är testning utifrån tidigare utredning/demensgrad, symtomuppföljning, anhöriganamnes

60
Q

kvalitetsregister för kog sjukdomar

A

swedem-reg

61
Q

sammafattning

A

vid misstanke om kognitiv svikt, gör basal demensutredning

utredningen är ett pussel, ingen del kan ensamt ge diagnos

glöm inte att ta ställning till körkort och vapen

behandling är inte bara LM, men LM kan vara till nytta
uppföljning viktigt för patienter/närstående

K11: geriatrik (18 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions