typfall 7: vårdplan på SÄBO Flashcards
hur resonera kring maximal vård vs optimal vård
vid svår sjukdom hos skör person inte säkert att all vård som är möjligt är bäst för patienten
det är ofta möjligt att förutse försämring av AT, ökade symtom och vårdbehov i förväg och därmed väga vilka insatser som gagnar patienten vi försämring, vart den ska ges och av vem
att planera för framtida vårdbehov i förväg med patienten så att den får tillfälle att uttrycka sin önskan o påverka sin framtida vård har positiva konsekvenser för pat, anhöriga och vården
hur kan man identifiera och bedömma att en patient är i behov av planering av vård t.ex. pall vård
1: PIG prognostic indication tool
- surprise questin
- SPICT (supportive and palliative care indicator tolls)
- redskap för att identifiera patienter med försämrad hälsa och vårdbehov, med möjlighet för framtida planering
tips
fråga annan person som är delaktiga i vården hur de upplever patienten, ev anhöriga
flera upprepade sjukvårdsbesök och tilltagande ADL behov är tecken på försämring
vem har ansvar för planering av vård
den fasta vårdkontakten har skyldighet att planera vård för pat med livshotande sjukdom, ofta distriktsläkare
denna läkare ska fastställa målen med vården, delmål för olika behandlingar, tar ställning till hur behov ska tillgodoses
vårdgivaren säkerställer att uppgifter om vp dokumentera s i journal
hälso och sjukvårdslagen
bestämmelser kring att region + kommun ska upprätta individuell plan när enskild person har behov av insatser från både HSV och socialtjänsten
allmänna råd
den fasta vårdkontakten ska även planera för hur patientens sociala, psykiska och existentiella behov ska tillgodoses
obs slutenvård situatuon
om situationen är på en slutenvårdsavdelning har den behandlande läkare ansvar att upprätta en plan tills nästa instans tar vid
alla läk ska kunna basal pall vård och kunna upprätta en hållbar plan
i jkp angående anslutning till pall vård
i jkp ska anslutning till allmän pall vård ske inom 4 dagar från utskrivning (remiss till vc för allmän pall team eller SSIH)
positiva konsekvenser av att skapa en bra vårdplan
bättre symtomlindring
utsätts för mindre aggressiv vård
följer pat autonomi
närstående hinner förbereda sig
trygghet
hur skapar man en vårdplan
vilka ska delta: pat, närstående, personal som involveras
det finns 3 mallar för pall-vård i cosmic (brytpunktssamtal, pall vård för läk/ssk)
vid beslut om pall vård dokumenteras det i brytpunktssamtal-mallen
- anger behandlingsstrategi dvs behandling som är aktuella för patienten samt önskemål
palliativ vård mallen är dynamisk och används för dokumentation av den dagliga vården (vb vård och planerad vård)
brytpunktssamtals mall
datum för beslut pall vård
datum för brytpunktssamtal
närvarande
fast vårdkontakt
diagnos
patientens önskemål
information: till vilka
info närståendepenning
LM-genomgång
LM förändringar
behandlingsstrategi
- inklusive behandlingsbegränsningar
planering
- icke nödvändiga insatser
- delegering av beslut som KAD vb
- överlåtelse av iakttagelse av dödskriterier
pall vård mall
fast vårdkontakt
symtomskattning
pat önskemål
önskemål vårdplats
information
info närståendepenning
LM genomgång + justeringar
behandlingsstrategi
- behandlingsbegränsningar ja/nej
planering
avslut pall vård = omprövan beslut
när blir behandlingsbegränsningar/livsuppehållande behandling ett samtalsämne
kort förväntad överlevandstid
kraftigt nedsatt funktion i ett/flera organ
avancerad cancersjukdom där behandlignsmöjlighet saknas
svår hjärnskada
gravt nedsatt minnesfunktion med stort beroende av andra
vem har ansvar för behandlingsbegränsningar
den fasta vårdkontakten ansvarar för planering av vården i samråd med patienten as far as possible
vid planering måste man överväga att avstå livsuppehållandebehandling
risk med HLR på fel pat
kan förlänga en naturlig dödsprocess
vård kan ske i lugnare värdigare miljö på anpassad enhet
vad grundar sig begränsningsbeslut på
aktuellt hälsotillstånd
prognos
risk, nytta
patientens inställning
när gör man HLR
om otillräcklig information saknas ska HLR alltid genomföras, ett icke dokumenteras beslut innebär att HLR ska genomföras
vilka får fatta beslut om beahndlingsbegränsningar
leg läkare med tillräcklig kompetens och god kunskap om pateinten (situation, medicinskt tillstånd, pat åsikt)
+ annan leg vårdpersonal med god kunskap om patienten
alltid samtal med pat/anhöriga vid beslut
ett behandlingsbegränsnigsbesluts giltigt
ska omprövas/bekräftas regelbundet av ansvarig läkare
vid byte av vårdenhet (sjukhus till PV) så ska ställningstagande bekräftas eller omprövas
ett ställningstagande om 0 HLR ska respekteras tills ansvarig läkare på mottagande vårdenhet har omprövat beslutet
- men ställningstagande ska vara gjort inom rimlig tid för att vara giltigt
om 0 HLR inte är fattat
påbörja HLR
hur länge HLR fortgår kräver klinisk bedömning och baseras på risk&nytta
leg läkare som ställs inför hjärtstopp har rätt att på medicinska grunder avstå/avbryta HLR även om det saknas dokumentation
att bortse från HLR beslut
om hjärtstopp beror på medicinska åtgärder (överdos, elrubbning) kan det bli aktuellt
inför op
måste plan för åtgärder vid hjärtstopp finnas om 0-HLR är angivet
när inleda samtal om pall inriktning
när bedömning inger att pat inte har mer än 6-12 mån kvar är det ofta klokt att initiera samtal med patienten om situationen, börja planera kommande vårdbehov
take home
det finns stora värden i att identifiera patienter som har begränsat återstående livslängd för att 1) bedöma/planera för kommande vårdbehov och minska lidande hos patient/närstående 2) för att ge pat chans att fundera på vad som är värdefullt
