föreläsning 4: palliativ vård Flashcards
dödendet i vår samtid - hur ser det ut?
vi lever längre
mer kroniska sjukdomar och utdraget döende
döendet rör vården mer idag
döende mediakliseras: fokus behandling, meningslösa behandlingar forsätter tills döden vilket sker på bekostand av andra insatser (lindrande, stöttande)
statistik om döden
md livslängd: K 85 år män 81 år
20% dör akut, 80% långsamt med gradvis försämring (förutsätt)
40% på sjukhus vs SÄBO, 20% hemma
nästan 80% får info om tillståndet
vad är palliativ vård: socialstyrelsen
hälso och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvalité för patienter med progressiv obotlig sjukdom/skada som innebär beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt organiserat stöd till närstående
palliativ vård WHO
palliativ vård bygger på ett förhällningssätt som syftar till att förbättra livskvalité för patienter och de närstående, genom att förebygga och lindra lidande genom tidigt upptäckt, bedömning och behandling av smärta samt fysiska/psykosociala/andliga problem som kan uppkomma i samband med livshotande sjukdom
vad innebär pall vård
lindra smärta eller andra plågsamma symtom
bekräfta livet och beakta döden som en normal process
inte påskynda eller fördröja döden
integrera de psykosociala och andliga aspekterna av patientens vård
stödja patienten att leva så aktivt som möjligt fram till döden
stödja närstående under pat sjukdom och deras sorgearbete
tvärprofessionellt förhållningsätt för att rikta sig mot pat/anhörigas behov
främja livskvalité som kan påverka sjukdomsförloppet positivt
vara tillämplig i ett tidigt sjukdomsskede tillsammans med andra terapier som syftar till att förlänga livet samt även andra us som behövs för att bättre förstå och ta hand om plågsamma kliniska komplikationer
IAHPC def pall vård
aktiv vård med helhetsyn av person i alla åldrar med allvarligt lidande på grund av svår sjukdom och särskilt personer nära livets slut, vården syftar till att främja livskvalité för den sjuke och närstående. Svår sjukdom ska uppfattas som varje akut/kronisk sjukdom och/eller tillstånd som ger påtaglig nedsättning av AT och som kan leda till långvarig försämring, handikapp och/eller död.
vilka läkare ska hantera pall vård
alla läkare som ger aktiv behandling ska kunna hantera palliativa vårdinslag
modeller för palliativ vård
- traditionell modell
- antingen eller, tydlig brytpunkt från aktiv behandling till palliativ vård - gradvis övergång från aktiv till palliativ vård
- integrerad modell
- t.ex. vid hjärtsvikt
- parallellt
är palliativ vård ett vårdinnehåll eller organisation?
- förhållningssätt/vårdinnehåll
- medbestämmande: identifiera pat mål/värderingar
- ifrågasätt nytta
- lindra multidimensionellt, helhetssyn
= skapa plan för patienten - anslutning till palliativ vårdorganisation
- olika tillgångar och organisationer i sverige
- t.ex. rådgivningsteam, hemsjukvård etc
hur är den palliativa vården organiserad i sverige
- allmän palliativ vård
- 80% kan skötas inom allmän pall vård, dvs inom all vård och omsorg - spec pall vård
- 20% av döende har mer komplexa behov som kräver spec utbildning i pall medicin
ex: rådgnivnsteam, multiprofessionella team, hospice (pall boende), pall slutenvård
framtiden inom palliativ vård
finns nationell arbetsgrupp inom pall vård som ska utveckla kunskapsstöd, vårdförlopp för kunskapsstyrning för en mer personcentrerad och sammanhållet vårdförlopp för palliativ vård
vad måste bli bättre i sverige inom pall vård
tillgång till pall vård ser olika ut i landet med omotiverade skillnader
- vart man bor, diagnos, otillräckliga resurser
mål att förbättra pall vård för alla pat oavsett diagnos samt öka personcentrering
det förutsätter att man kan identifiera pat i pall fas samt har resurser att erbjuda informerade samtal och erbjuda pall vård
varför viktigt att identifiera svårt sjuka/döende
för att bedöma/planera för vårdbehov
- symtomlindring, kontaktvägar till vården, plan
minska lidande pat/anhöriga
ge patienten chans att själv fundera på vad de vill
- vårdform, plats, vårdbegränsningar etc
- viktigt att sätta igång planering när pat kan uttrycka vad de vill via samtal om pall inriktning
take home
svåra samtal idag underlättar för svåra beslut i framtiden
vanliga symtom i palliativ sjukdomsfas
oavsett diagnos ofta liknande symtom, döende har liknande symtom som bör behandlas
vanligt: trötthet, fatigue, smärta, andnöd, avmagring, matleda, periodisk förvirring, depression
hur dör man - 4 modeller
- plötslig död
- terminal sjukdom
- brant backe - organsvikt
- upp och ner men succ försämring - skörhet
- långsam avtackling med ackumulering av sjukdomar
hur ser cancer-döendet ut som exempel
ofta hög funktionsnivå i början på sista året, sänkt funktion sista 3 månaderna
sjukdomsspecifika tecken på försämring: kakexi-syndrom (viktnedgång, aptitlöshet, dysfagi, munntorrhet), förvirring, dyspne, leukocytos, lymfocytopeni, CRP, hyperkalcemi
snabb avtackling kan förväntas
hur ser döendet ut vid organsvikt
flukturerande funktionsnedsättning, påtaglig nedsatt funktion sista 3 månaderna
mer frekventa skov, progressiv försämring
sjukdomsspecifika tecken på försämring vid hjärtsvikt
NYHA 3b-4: vilodyspné eller vid mild ansträngning
upprepade inläggningar pga hjärtsvikt
svåra symtom trots optimerad behandling
tilltagande njursvikt
sjukdomsspecifika tecken på försämring vid KOL
återinläggning pga KOL
svår sjukdom t.ex. FEV < 30%
nedsatt fysisk aktivitet
anorexi
svårt med organsvikt
återhämtar sig allt sämre efter exacerbation, svårt att veta vilken försämring som blir den sista
förlopp vid skörhet
nedsatt funktionsnivå sista året, stort behov av hjälp sista månaderna. Långsam avtackling eller akut försämring pga komplikation pga multisjukdom
gradvis försämring av fysisk funktionsnivå
låg gånghastighet
viktnedgång, svaghet
förlopp vid demens
gradvis försämring av fysisk funktionsnivå och kognition
stort ADL behov
dysfagi, ätproblem, viktnedgång
återkommande feber
pneumoni
identifieringsinstrument för patienter i livets slutskede
- PIG
- prognostic indicator guidance
- identifierar personer med kort förväntad överlevnad - SPICT
- supportive and palliative care indicator tool
- identifierar vårdbehov hos svårt sjuka
- syfte att identifiera pat med svår livsbegränande sjukdom i syfte att kunna planera för behov och god vård, inte prognostiskt
- utgår från generella indikatörer för försämrad hälsa samt sjukdomsspecifika
- se över behandling/vårdplan
PIG utformning
- 3 frågor:
1. skulle du bli förvånad om patienten dör inom närmaste månaderna-dagarna?
- finns generella tecken på allmän försämring/avtackling som lett till ökat behov av vård eller plan att avstå från livsuppehållande behandling?
- Finns sjukdomsspecifika tecken på försämring
avseende PIG och förväntansfrågan
hög träffsäkerhet för att identifiera patienter som närmar sig livets slut
- lättare vid cancer jmf skovvis sjukdom
vad är generella tecken på avtackling
nedsatt funktionsnivå/PS
- ökat behov av ADL-stöd
- ligger mycket
avancerad sjukdom med instabila eller tilltagande komplexa symtom
svarar sämre på behandling, minskad reversibilitet
sämre nut-status: aptitlöshet, viktnedgång > 10% 6 månader
flera akuta inläggningar
s-alb < 25 g/l dåligt prognostiskt tecken avseende nutrition/sjukdomsgrad
kan man ge en tid för när döendet kommer ske
svårt att svara på den frågan
vi hoppas på det bästa och många dagar kvar, men vi behöver han plan för när en försämring kommer
dvs troligt vårdbehov är det som är intressant
