föreläsning 5: vård på SÄBO Flashcards
vad dör via av
CVD > cancer > demens > lungsjukdom > neurologisk sjukdom
hemtjänst
bistånd i form av service och personlig omvårdnad i den enskildas bostad
hemsjukvård
hälso och sjukvård när den ges i patitenens bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tid
servicehus
egen bostad med gemensamma lokaler för måltid/häng, tillgång till ssk/rehabpersonal
trygghetsboende
funktionellt utformad bostad och gemensamma lokaler
bovärd på plats, inga krav på någon service (omvårdnadspersonal)
dvs vanligt boende men man kan ha hemtjänst/hemsjukvård i sitt trygghetsboende (bistånd)
SÄBO
boende (bostad eller plats) för heldyngsvistelse SAMT insatser i form av vård och omsorg
- permanent boende: äldreboende, demensboende
- korttidsboende: i väntan på eget boende eller permanent boende
- växelvård: avlasting av anhöriga
vem har rätt till SÄBO
hälso och sjukvårdslagen: störst behov ska få företräda till vården (medicinskt styrd)
socialtjänstlagen: ger person rätt till bistånd t.ex. SÄBO eller annat stöd
i linköping
- ansökan om SÄBO inom kommunen via äldrelotsen eller skriftligen via social och omsorgsförvaltningen
- biståndsbedömare utreder behov och fattar beslut
- överklagan av beslut till förvaltningsrätten
- ansökan kan göras av anhöriga om nedsatt autonomi pat
hur man ansöker varierar mellan kommuner
hur ser fördelningen ut på SÄBO
2/3 kvinnor 1/3 män
6% kvinnor vs 4% män > 65 år
1/3 kvinnor och I/4 män > 90 år
vad kännetecknar säbo-patient
hög ålder
skör
flera svåra sjukdomar
demens vanligt
försämring väntad
hur är vården organiserad
kommunalt boende eller privat
läkaransvar via PV (regionalt)
- alt geraitriken/pall medicin
korttidsplatser i linköping sköts via geriatriken/pall medicin
dvs olika huvudmän/dokumentationssystem, läkare ej tillgång på omvårdnadspersonalens anteckningar och vise versa, medicinskt osäkert, krav på tydlig kommunikation
att vara läkare på SÄBO
läkare oftast från PV (ger, pall med)
- slutet av ST eller spec läkare
avsatt tid för rond 2-4h/vecka beroende på antal patienter, sittrond med ssk på boendet
proaktiv planering (vårdplan), årskontroller (1 ggr/år), kontakt närstående
telefonsamtal och akuta insatser utanför rondtid, kontakt vid försämring
jourtid: läk jour i hemmet på kvällar/helger, ansvarar för alla boendet i distriktet, jourhavande ssk kontakter läk för resonemang och vb läkarbedömning på plats
- gäller SÄBO och hemsjukvårdsanslutna patienter
PV läkare även uppdrag mot psykiatrin och vårdsintygsbedömningar, oväntade dödsfall i hemmet
vad är potentiellt svårt med att vara jour för SÄBO
varken läkare/ssk känner patienten, närstående
läkare/ssk inte vana att arbeta ihop
kommer inte åt varandras dokumentationssystem
bristfällig dokumentation vanligt
vårdplan saknas
tidsbrist för läk/ssk pga stort uppdrag
- kan inte bedömma alla patienter, dock ska man vara frikostig med bedömning på plats
- är man osäker eller känner att värde av egen bedömning finns ska den göras
egen rädsla, oro
vilka situationer kan uppstå på jourtid
många situationer handlar om försämring av kroniska tillstånd som kan hanteras dagtid med vårdplan
handlingsplan ska finnas vid akut insjuknande
- handlingsplan vid akut försämring
- AB när var hur
- riktning på vård
- sjukhusvård och vid vilka tillstånd
- vilka närstående ska kontakts vid försämring
- info pat/närstående
vad är en vårdplan
vård och omsorgsplan som beskriver hälso och sjukvård för en enskild patient
proaktiv planering av vård för en patient där pat/närstående liksom flera professioner involveras
syfte att förlägna autonomi i ett stadie där det inte längre har förmåga att ta ställning
process med diskussion okej mål, mening samt preferenser med vården hos patient som kan komma att tappa förmåga för kommunikation i framtiden
vilken vård som ska och inte ska ges
plan i enligthet med önskningar
vad ingår i vårdplan
ställningstagande till behandlingsbegränsningar
