Rabies Flashcards
Generellt
Klassisk rabies förekommer inte i Sverige idag men det finns en risk att det förs in med smittade vilda eller tama djur från andra länder, eller att människor smittas av djur utomlands. Rabiesvirus påverkar centrala nervsystemet och ger beteendeförändringar. Det är en dödlig sjukdom som kan drabba alla varmblodiga däggdjur inklusive människa
Sannolikt förekommer fladdermusrabies (European Bat Lyssavirus - EBLV) hos vissa fladdermusarter i Sverige, men i mycket låg grad. Däremot har det klassiska rabiesviruset aldrig påvisats hos fladdermöss i Europa. EBLV kan i mycket sällsynta fall även smitta andra varmblodiga djur, däribland människa och orsaka livshotande rabieslik sjukdom.
Vacciner finns för djur och människa.
Anmälningspliktig: Ja Epizooti: Ja Zoonos: Ja
Förekomst
Klassisk rabies förekommer i vissa länder i Östeuropa, men övriga delar av Europa är fritt.
Symptom
Smittämnet orsakar en hjärninflammation och symtomen varierar något mellan olika djurslag. Beteenderubbningar är det tidigaste tecknet. Vilda djur förlorar sin skygghet, medan tama djur kan bli skygga och/eller aggressiva. Så småningom utvecklas förlamningar och rörelsestörningar som kan följas av krampanfall innan djuret dör. När väl symtom utvecklats leder sjukdomen i princip alltid till döden. Observera att ett djur kan bära på rabiesvirus under flera månader innan symtom utvecklas.
Smittämne
Rabies orsakas av lyssavirus.
Smittvägar
Rabies smittar från saliven hos infekterade djur till ett sår i huden eller till slemhinnan. Smittämnet kan utsöndras i saliven i upp till cirka två veckor innan djuret visar sjukdomssymtom.
Viruset kan inte penetrera intakt hud, men kan smitta via kontakt med slemhinna.
Många infekterade djur blir aggressiva och bits, de flesta människor som infekteras blir det genom hundbett.
Tiden mellan infektion och symtom är vanligtvis runt en månad men kan variera mellan en vecka upp till flera månader, till och med år.
Smittan upprätthålls i ett område genom att vissa djur fungerar som reservoar för sjukdomen.
I Europa är det främst rödräv som fungerar som reservoar.
De flesta fallen hos människa återfinns i regioner med smittade gatuhundar.
Diagnos
För att ställa diagnos på djur måste djuret avlivas och hjärnmaterial undersökas.
Förebyggande åtgärdar
Rabies kan förebyggas genom att både djur och människor undviker kontakt med varmblodiga djur utan känd hälso- och vaccinationsstatus samt genom förebyggande vaccinering.
Massvaccination av hundar, korrekt hantering av hundbett och samarbete mellan veterinärer och folkhälsa är några av nycklarna till framgång på många håll.
Om man misstänkar sjukdomen
Rabies är anmälningspliktig både enligt epizootilagen (djur) och smittskyddslagen (människor). Om man misstänker att ett djur drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Tills dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Detta innebär att man stänger in djuret inomhus och ser till att det inte kommer i kontakt med andra djur eller människor. Andra djur som kan ha blivit bitna av det misstänkt rabiessmittade djuret måste också stängas in och isoleras från djur och människor. Man får absolut inte släppa lös eller gömma undan djur som misstänks ha blivit smittade, eftersom de kan utgöra en livsfara för både människor och djur.
Människor som misstänks ha smittats av rabies bör snabbt uppsöka läkare. Om människor omedelbart behandlas efter bett eller slickningar av ett rabiessmittat djur kan sjukdom nästan alltid förhindras. Omedelbar omfattande sårtvätt är en viktig åtgärd liksom förebyggande injektionsbehandling. I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.
