MRSP Flashcards
Förekomst
Bakterien Staphylococcus pseudintermedius förekommer framförallt hos hundar och kan ibland orsaka sjukdom, vanligen ytliga hudinfektioner. Många S. pseudintermedius producerar enzymet penicillinas, vilket innebär resistens mot penicilliner och aminopenicilliner. Meticillinresistenta S. pseudintermedius (MRSP) har en utökad resistens och är resistenta mot alla beta-laktamantibiotika (penicilliner och cefalosporiner). Resistensen beror på en förändring i strukturen av det protein som beta-laktamantibiotika normalt ska binda till på bakteriens yta. Förändringen kodas av en gen som kallas mecA. Genen finns även hos de flesta meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och meticillinresistenta koagulasnegativa stafylokocker.
Sedan 2006 har MRSP rapporterats hos hund i Sverige och övriga Europa. Vid enstaka tillfällen har MRSP även påvisats hos katt. Friska djur som bär på MRSP förekommer också. Människor blir normalt inte sjuka av MRSP, om än enstaka fall finns beskrivna [1]. Efter kontakt med infekterade djur kan människor bära bakterien på huden och kan också sprida den till andra djur.
I Sverige har MRSP hos hundar företrädesvis isolerats från infektioner i operationssår och från hudinfektioner. En svensk studie av Ulrika Windahl visar att hundar kan bära på MRSP en tid efter en infektion, mediantid 11 månader [2]. Bärartiden påverkades inte av om hunden hade sår och/eller hudinflammation/infektion (dermatit). Förlängd bäraratid sågs däremot hos hundar som fick tre veckors behandling, eller mer med ett antibiotikum som deras MRSP var resistent mot. Mer forskning behövs för att kunna avgöra vilken risk bärare utgör för vidare spridning av bakterien i hundpopulationen, samt vilken risk en bärare utsätts för om den skulle opereras. För människor som bär på MRSA (observera ej MRSP) utan symtom finns en ökad risk att drabbas av MRSA-infektion vid kirurgiskt ingrepp.
Majoriteten av de MRSP som isolerats i Sverige har varit multiresistenta (resistenta mot ett flertal antibiotika). De finns därför få verksamma veterinärmedicinskt godkända substanser vid infektion med MRSP och resistensutveckling även mot dessa är inte osannolikt. Det är därför viktigt att spridning och ytterligare resistensutveckling av MRSP motverkas. Spridningen kan förebyggas med vårdhygien.
Anmälningsplikt
I Sverige ska fynd av MRSP och andra meticillinresistenta koagulaspositiva stafylokocker hos djur anmälas till länsstyrelsen och till Jordbruksverket (se SJVFS 2013:23; K4).
Krav på veterinärer om MRSP
Du får meddelande från ett laboratorium om att MRSP misstänks
Du ska då skyndsamt kontakta djurägaren och informera om misstanken och att djuret omfattas av restriktionerna enligt föreskriften. Det är Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2012:24) om anmälningspliktiga djursjukdomar och smittämnen (K4), som reglerar när ett laboratorium ska misstänka MRSP och att laboratoriet skyndsamt ska meddela behandlande veterinär om detta samt även meddela länsveterinären. Det är därför viktigt att alltid ge laboratoriet tillräckligt med uppgifter om det provtagna djuret på remissen.
Laboratoriet är även skyldigt att meddela dig som behandlande veterinär när provet är konfirmerat eller om misstanken efter konfirmering blivit avskriven. Avskrivs misstanken på detta sätt måste du meddela djurägaren om att restriktionerna i föreskriften K112 inte längre gäller samt meddela länsstyrelsen att misstanken är avskriven.
Information till djurägaren om hantering av djuret
Djurägaren kommer, via djurägarbrevet som du lämnar, att få reda på att det finns restriktioner som gäller enligt K112. I brevet kommer det finnas översiktlig information om vad MRSP innebär och vem som kan svara på vidare frågor osv. men du måste lämna mer utförliga instruktioner för sårhantering, vad informationsplikt innebär och vad som menas med att det inte får vistas i miljöer där det finns risk för smittspridning till andra djur m.m. Vid behov samråd med Länsstyrelsen.
När upphör kravet på djurägaren?
Djuret måste undersökas av en veterinär som vid en klinisk undersökning bedömer att infektionen har avläkt. Det innebär t.ex. att om djuret haft ett MRSP-infekterat sår så ska såret vara helt läkt och inga tecken på infektion ska kunna ses runt detta. Föreskriften ställer inga krav på att djuret ska provtas.
Meddela länsstyrelsen att infektionen har avläkt
Du ska när du konstaterat att infektionen avläkt meddela Länsstyrelsen om detta för att de ska kunna avskriva fallet som ett tillsynsärende.
Djurägarbrev
Krav som ställs på dig som djurägare
För att hindra spridning av MRSP ställs det särskilda krav
på dig som djurägare när en
MRSP-infektion misstänks eller har påvisats hos din hund eller katt. Syftet med kraven är att
minska risken för smittspridning till andra djur under den tid då djuret utsöndrar mest
bakterier, vilket är när djuret har synliga symtom på infektion.
- Informationsplikt
Den som ansvarar för djuret är skyldig att berätta att djuret är infekterat med MRSP i
samband med kontakter inom djurens hälso- och sjukvård t.ex. veterinär, djurtandläkare
och rehabiliteringsverksamhet. - Begränsning av var djuret får vistas
Under tiden som djuret har en pågående infektion med MRSP får det inte vistas i miljöer
där det finns risk för att det sprider smitta till andra djur. Det betyder att djuret inte får
delta i t.ex. hunddagisverksamhet, vara på pensionat, vistas i tränings- eller
tävlingsmiljöer, hundtrim eller motsvarande typ av verksamhet för katt.Dessa två krav
gäller tills din behandlande veterinär bedömer att infektionen har avläkt. Här ställs inga
krav på provtagning. Om djuret har haft ett MRSP-infekterat sår innebär detta att såret ska
vara helt läkt och inga tecken på infektion ska kunna ses runt detta.
