Borrelia Flashcards
Generellt
Infektion hos hund med bakterien Borrelia burgdorferi är vanligt i Sverige, men infektionen orsakar sällan symtom hos hund. Om symtom uppstår är de milda. I de fall behandling ändå bedöms vara av värde för djurets välmående så ses ett mycket snabbt tillfrisknande (en till två dagar). Kronisk sjukdom eller återkommande besvär förväntas inte och dödsfall till följd av infektionen har inte setts hos hund.
Anmälningspliktig: Nej Epizooti: Nej Zoonos: Ja
Förekomst
Infektion med B. burgdorferi är mer eller mindre vanligt hos hund i olika delar av landet. Kliniska symtom till följd av infektionen som föranleder veterinärbesök är betydligt ovanligare.
Trots en relativ brist på studier av prevalensen B. burgdorferi infektion hos hund i Sverige är det välkänt att många hundar är seropositiva i många geografiska områden. Under de första åren efter att infektionen först upptäcktes utfördes ett stort antal serologiska undersökningar av blodprover från hundar utan symtom som vad man med dagens kunskap skulle misstänka kunna vara orsakade av B. burgdorferi.
Agens och smittvägar
Borrelios (Lyme borreliosis eller Lyme disease) orsakas av spiroketer (bakterier) tillhörande gruppen B. burgdorferi sensu lato B. burgdorferi: spiralformade bakterier (spiroketer) som överförs till människor och djur inkluderande hundar via fästingbett, i Sverige av fästingar av arten Ixodes.
Zoonos
Både människor och djur infekteras primärt av B. burgdorferi via fästingar. Direkt spridning från hund eller katt till människa förväntas inte. Fästingar av arten Ixodes ricinus som via människor eller djur introduceras in i ett hushåll fäster inte gärna igen till ytterligare en individ, och de överlever inte länge inomhus. Fästingar som delvis ätit skulle kunna utgöra en smittrisk, men det finns inga bevis på att infekterade hundar eller katter utgör någon betydande risk för människor. De två djurslagen anses heller inte utgöra någon smittreservoir av betydelse.
Patogenes och kliniska symptom
Besvär; kliniska symptom till följd av Borreliainfektion hos hund är betydligt mer ovanligt än infektion. Man räknar med att åtminstone 95 procent av infekterade hundar aldrig utvecklar några symptom.
Om symtom uppvisas kan de vara mycket lindriga. I de fall sjukdom som uppstår hos hund är mer betydande, så at både veterinärbesök görs och antibiotikabehandling bedöms behövas för djurets välmående förväntas ett kliniskt tillfrisknande inom en till två dagar. Återkommande/kroniska/långvariga besvär förväntas inte, inte heller dödsfall.
En lång inkubationstid föreligger vid utvecklande av kliniska symtom; två till sex månader efter fästingexponering. Efter att fästingen sugit blod under cirka ett till två dygn överförs borrelia-bakterien till hunden via fästingens saliv. Bakterien sprids i vävnaden från huden där fästingen överförde infektionen. Hundens immunförsvar minskar antalet bakterier, och efter några veckor kan endast en mindre mängd B. burgdorferi påvisas; i princip är infektionen icke detekterbar i kroppsvätskor och i de flesta vävnader. En mindre mängd förväntas dock kvarstår i vävnader, trots att den är svår att hitta hos levande hund; en persisterande asymtomatisk infektion i flera månader, oavsett om antibiotikabehandling ges eller ej kan förväntas.
Symtom som kan kopplas till Borrelia-infektion hos hund:
- I den absoluta majoriteten av fallen: helt asymtomatisk infektion med eller utan hud reaktion (rodnad) vid fästingbettet.
- Hos hundar som utvecklar symtom kan i varierande grad ses: akut feber, dämpat allmäntillstånd, artrit/polyartrit. Vandrande hälta/artrit kan ses; en kliniskt påvisbar artrit upphör som regel inom några få dagar, men en annan led kan då affekteras.
Samtliga symtom är i de fall de uppstår förväntas vara akuta; plötsliga. Borrelios hos hund har inte kopplats till långvarig trötthet, eller återkommande hälta, eller återkommande feber.
Diagnos - Generellt
Klinisk borrelios hos hund är en svår diagnos att fastställa och eftersom kliniska symptom är ovanligt gäller det att försöka utesluta andra tänkbara orsaker till hundens symtom innan man ställer diagnosen (misstänkt) borrelios. I de fall sjukdom som uppstår hos hund är mer betydande, och antibiotikabehandling bedöms behövas för djurets välmående förväntas ett kliniskt tillfrisknande inom en till två dagar. I de fall hunden inte svarar på behandling bör därför diagnosen omprövas. Indikation för provtagning av friska hundar, eller hundar utan symtom på just akut borrelios saknas helt. Analys av fästingar som hittas hos friska hundar ger inte heller någon information av värde.
Diagnos - PCR
Med hjälp av PCR-undersökning kan man söka efter själva bakterien i vävnad, men det är svårt att hitta ett bra provmaterial. Mängden bakterier i vävnaden anses vara låg och B. burgdorferi påträffas sällan utan tillgång till omfattande obduktionsmaterial hos infekterade hundar, trots att persisterande, asymtomatisk infektion under flera månader förväntas. Biopsi från ledkapsel från affekterad led och från hud nära affekterad led kan prövas. Hur ofta sådana prover påvisar B. burgdorferi är inte känt. Blod anses inte vara ett lämpligt material, eftersom bakterien i första hand migrerar i vävnad.
Diagnos - Serologi
Serologisk undersökning avseende specifika antikroppar för B. burgdorferi kan utföras.
Ett positivt resultat betyder dock bara att hunden någon gång har infekterats och värdet av ett sådant provresultat är mycket begränsat – observera den mycket låga andel infekterade hundar som någon gång utvecklar några symtom. Höga titrar kan påvisas vid upprepade provtagningar under mycket lång tid; antikroppstitrar kvarstår i åratal och hundar kan dessutom troligen reinfekteras.
Parprov med påvisande av en fyrfaldig titerstegring efter två till fyra veckor kan stödja diagnosen klinisk borrelios, men resultatet måste tolkas med stor försiktighet, och tillsammans med den kliniska bilden och övervägande av differentialdiagnoser. Två negativa serologiska undersökningar stödjer ett uteslutande av borrelia-infektion, men kan vara svårt att få, eftersom infektionen vid ett eller flera tillfällen under livet kan vara vanligt förekommande hos hundar i flertalet geografiska områden i landet.
Indikation för provtagning av friska hundar, eller hundar utan symtom på just akut borrelios saknas helt.
Behandling
Trots att hundar med kliniska symtom svarar snabbt - inom en till två dagar förväntas ju symtomfrihet- anges traditionellt relativt långa behandlingstider (tre till fyra veckor) med doxycyklin- eller amoxicillin preparat i litteraturen som gängse behandling. Rekommendationerna ges utan stöd av studier.
Profylax
Profylax mot klinisk sjukdom till följd av fästingburna infektioner och besvärliga fästingangrepp hos hund och katt består av att förebygga fästingangrepp med hjälp av veterinärmedicinska preparat med rätt indikation för rätt djurslag i kombination av regelbunden genomgång av djurets päls för att avlägsna fästingar innan de hunnit överföra eventuell infektion.
Det finns vaccin avsett för att skydda hundar mot Borreliainfektion. Läkemedelsverkets bedömning är att värdet av vaccination är begränsat. Se Läkemedelsverkets värdering av vaccinet (pdf).
Trilyme värdering - Trilyme är det första vaccinet för utveckling av antikroppar mot borrelios hos hund som godkänts i Sverige.
Borreliainfektion hos hund är vanligt förekommande i
landet, men andelen som utvecklar klinisk sjukdom till
följd av infektionen är låg. Vaccinet ger upphov till ett
antikroppssvar mot OspA. Dessa antikroppar bedöms
kunna motverka infektion med borrelia, men den nivå
som krävs för skydd mot infektion har inte fastställts.
Mot bakgrund av detta samt det faktum att kliniska
symtom vid borreliainfektion är ovanliga bedöms värdet
av vaccination vara begränsat.
