Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

T9 - Neuro > Polyneuropati > Flashcards

Polyneuropati Flashcards

1
Q

Vad är polyneuropati?

A

Betyder flernnervsjuka och beskriver symmetrisk funktionnedsättning av nervtrådar i armar och ben, men bortfall eller retningsymtom som följ.

Man ska även ha 2 av 3 av dessa:

  • Svaga eller bortfallna reflexer
  • Nedsatt distal muskelkraft eller atrofi
  • Nedsatt distal känsel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vanligt

A

3% av de över 55 år har det.

Det finns olika typer man behöver ha koll på, borde efter underliggande sjukdom, samt efter sjukdomsmekansim på nerverna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur utbreder sig symtomen?

A

Man ser en symmetri med distala handskar och strumpor. Drabbar ofta fötter è till knä, och när de når knä så börjar känns i händerna.

Vad har dessa nerver gemensama?
Jo att de är långa. Även intercostalnerver är långa och kan bli drabbade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Tre grupper av symtom

A

Sensoriska

  • Distan känselnedsättning med domningar
  • Parestesier (stickningar)
  • Brännade känsla
  • Smärta eller hyperestesi (överkänslig)
  • Balansströning, främst i mörker

Motoriska

  • Muskelkramper
  • Distal svaghet
  • Svårt att gå på ojömn terräng och att stå på hälar eller tår.
  • Även ses atrofier

Autonoma

  • Nedsatt svettningar
  • Diarre eller förstoppning
  • Impotens
  • Blåsstömningssvårigheter
  • Posttural hypotension (dåligt bt svar när man ställer sig upp)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Statusfynd alämnt vid polyneurpatier

A

Distal nedsättning med:

  • Vibration
  • Smärta
  • Temp
  • Beröring
  • Kraft
  • Reflex

Muskelatrofi, samt slät torr hy. Man kan även se ortostatism och tachycardi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

anamnes och status polyneurpaiter

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

lab polyneuraopatier

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka ska remitteras vidare?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Man kan dela upp sjukdomen efter många olika saker:

A
  • Typ av nervskada
  • Förlopp
  • Utbredning
  • Bakoliggande mekansim
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

uppdelning efter förlopp

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

axonala eller dymaliserade

hur ses det?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Axonala polyneuropatier

Vad är det?
Hur ser man skadan?

A

Betyder att de är degeration av myelinskidan och axonet distalt om skadan. Vad som oftast sker är wallersk degeneration, vilket är när man får sen skada è tillväxtsiagnlaer è kommer massa myelin med dålig kvalitet.

Man kan även få en skada där man får förgrening av axon. Detta gör att man får myelin på nya axon, men de är inte lika bra.

Hur ser man skadan?
Man ser sänkta amplituder vid mätning, men nogerlunda normala ledningshastighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

är axolona PN vanliga?

vilka finns

A

Vanligt?
Ja vanligaste PN, ca 80%.

Vilka olika finns?

  • Diabetes
  • B-12 brist
  • Läkemedel
  • Njursvikt
  • Ärflig
  • Infammatoriska
  • Miljörelaterade
  • Sekundöra
  • Övrgia
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Diabetes neuropati

symtom

A

Kan vara både axonal och demyeliserande. Otroligt vanligt hos diabetiker.

Symtom: sensorik påverkan med debutsymtom med smärta, paresteriser/minskad känsel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

undersökning diabetes PN

A

Undersökning: varje år med känsel och sår mm

  • Anamnes med:
    • Symtom
    • Hereditiet
    • Sjukdomar
    • Alkhol
    • LM
    • Förlopp och debut
  • Satus
    • Reflexer
    • Vibration och känsel
    • Muskelkraft
    • Orotsatiskt prov
    • Rumberg
  • Lab
    • Blod, el, inf, lever, krea, glukos mm, b-vitamin, tsh.
  • Vidare
    • EMG
    • Ev LP
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

farligt med PN

behadnling

A

Farligt?
Vanligaste orsaken till levnadsår med handikapp hos diabtieker. Kan även ge smärta och sår.

Behandling – på alla axonala så behandlar man bakoliggande orsak!

17
Q

är toxisk neuroapti axonl eller demyaliserande?

A

Vad är det?
Sensormotorisk axonal skada som är vanlig.

Orsak?
Oftast exponering av lösningmeddel och kemikalier (vid jobb, missbruk eller LM).

18
Q

LM som ger PN?

A
19
Q

vitaminbrist och PN

A
20
Q

infektioner som kan ge PN

A

HIV, Syfilis, porfyri, vaskulit/kollagenos (SLE, RA), borrelia.

21
Q

vad är CIAP

klniskt ser man vadå?

A

Vad är det?
Axoal typ UNS.

Vanligt?
15% av alla NP

Klniskt ses: Dominerade sensoriska symtom, >3 månader och många är fintråd-np.

Riskfakorer: nedsatt glukostolerande, BT, lipider, oxidativ stress.

22
Q

Demyeliserande skada

Vad är det?

orsaker

A
23
Q

Charcot-Marie-Tooth är vadå?

A

Där typ 1 är demyelierande och typ 2 är axonal. Fokus här är typ 1.

Vad är det?
EN autosmal dominat sjukdom som ger barn gångsvårigheter med en dorsalfelxerat fot (även hammartå mm).

Status: ser man omförmåga att forsallflextera mer. Även trofi i underben och händer. Hammartå. Förlust av reflexer och även känselnedsättning.

Symtom behandling. Undersöker med ENG och DNA-test.

24
Q

Guillain Barre syndrom

Vad är det?
orsaker?

A

Vad är det?
En akut infammatorsik demyeliserade PN som drabbar ca 2 på 100 000. Alla åldrar.

Autoimmunt övergående angrepp på perifera nerver och nervrötter (aldrig CNS), ofta i samband med infektion.

Orsak
I ungefär 2/3 av alla fall sker insjuknandet inom 6 veckor efter en virus- eller bakterieinfektion så som:

  • Campylobacter jejuni - Vanligast
    • Rå kyckling
  • Mononukleos
  • Mycoplasma pneumoniae

Kan både förgågs av en ÖVI (2/3) eller en GI-infektion så som jejuni.

25
Q

symtom och förlopp vid guillain barre?

A
26
Q

symtom GBS

A
  • En snabbt tillgånmen slapp symmetrisk tetrapares (alla extremiteter). Detta är ett obligat fund och sprider sig snabbt.
  • Hyporeflexi (obligat fynd)
  • Ok sensorik
  • Krainalnervspåverkan där perifer facialispares är vanligt
  • Stickningar eller känslbortfall i fötter vanligt
  • Smärta
  • Autonoma sjukdom med hjärrytmrubbningar och blås/tarmpares
  • Risk för andningsförlamning ses
    • 30%
27
Q

GBS undersökning

A
28
Q

handläggning GBS

A

Alla ska behandlas och läggas in. Man ger:

  • Plasmaferes
  • Iv-immunglobulin (IVIg) – i högdos
  • Smärtlidnring
  • Glöm inte trombosprofylax så som framin (LMHP)

OBS – effekten kan dröja en vecka att få.

Prognos och risk

Risk för andingsfölamning och påverkan med hjärttrymer.

29
Q

vad är M-komponent associerade

A

Vad är det?
M-komponent är proliferation av en plasmacell som producerar lika immunglobulin.

Kan ge symtom från flera delar av kroppen

MGUS heter den sjukdom som är vanligast att ha vid fynd av M-k.

Vad gör du? Är det viktgit?
Mycket viktigt att hitta dessa patienter. Därför vill man alltid ta en el-fores på dessa!

30
Q

CIDP är vadå?

vem drabbas?

A
31
Q

orsaker och förlopp vid CIDP

symtom

A

Orsak?
Autoimmun. Inte hittat orsak än.

Förlopp?
Antigen progrssiv eller skov. Mer långdragit än vid GBS.

Symtom?

  • Slapp symmetrisk proximal och distal pares.
    • Progriderar och är som mest symtom efter 8 veckor. Vid GBS är symtomen som mest efter 4 veckor. Alltså ett mer smyggande förlopp här.
  • Kan ha sensorik påverkan
  • Sällan symtom ifrån kranialnerven, vilket också skiljer sig ifrån GBS där man kan se facialispares.
32
Q

undersökning och behadnling vid CIDP

A

Undersökningar

Satus med slapp pares

LP – som visar förhöjda albuminnivåer

Neurpgrafi – med demyeliserade art

MR – kan ge hypertrofa nervrötter

Reflexer – svaga eller avsaknade i ben/armar.

Behandling

IVIG är det man mest använder, men tillskillnad ifrån GBS så kan man använda kortison här. I andra hand ger mer plasmaferes.

33
Q

vilka övriga PN behöver man kunna

även diff

A

Karnaltunnel – gör phalens test och även EMG, NBH.

Malingit – polyneuropatier kan bero på maligiet också. Så t.ex. avvikande prover mm kan tyda på deta.

Skuldernerit – smärtsam infammation i brachialplexus è ger en slapp pares vid skuldre/överarm. Självläcker ofta.

Meralgia parestetica – vilket är när hudgrenen som går ingeom ingunal-kanlen kan komma i klem. Är klinsik dingos och läcker själv.

Vaskulit – har ofta asymmetrisk symtom med neuropatisk smärta. Ger en avvikande lab. Är pga. infammation i kärlen som gör att AK kommer è vilka sedan påverkar nerverna.

Kan vara SLE eller sjögrens mm.

34
Q

Restless legs syndrom är vadå?

A

Restless legs (Willis-Ekboms sjukdom) innebär ett starkt behov av att röra på benen, ofta åtföljt av (eller upplevs som orsakat av) obehagsförnimmelser i benen. Tillståndet är vanligt och förekommer hos var tionde kvinna och var tjugonde man. Tillståndet kan vara ärftligt eller sekundärt till andra sjukdomstillstånd.

Diagnosen är klinisk och vid diagnosticering bör sekundära former som läkemedelsorsak, njursvikt, neuropati, Parkinsons sjukdom, B12-, folsyre- samt järnbrist uteslutas. Lättare fall behöver ingen farmakologisk behandling. Vid sekundär form skall de bakomliggande orsakerna behandlas, och i den mån det är nödvändigt eller möjligt bör patienten försöka ändra livsstil.

T9 - Neuro (18 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions