Demens Flashcards

1
Q

Kognitiv sjukdom är ett brett begrepp som innefattar flera tillstånd som påverkar en person kongetiva förmåga.

Kriterier för kognitiv sjukdom är:

A
  1. Signifikant nedsättning av kongivitv funktion jämfört med tidigare tillfälle
  2. Funktionen begränsar personens självstädnighet
  3. Förklaras inte bättre av annan psykisk ohälsa.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Olika typer man behöver kunna demens

A
  • Alzheimers
    • Minne och benämning svårt
  • Vaskulär demens
    • Ofta vid stroke, snabb debut
  • Frontotemporal demens
    • Personlighetsförändring
  • Lewykroppsdemens
    • Pskotiska symtom
  • Demens vid parkinsons sjukdom
    • Mer än 1 år med parkinsom symtom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

almän diangostik demens

A

Anames – från pat och anhöriga. Symtombild och progres.

MMT – mini mental test

  • 30-26 = frisk
  • 20-25 – mild dems
  • 10-19 – medelvsår demens
  • 0-9 – svår demens
  • Bäst för alzhemiers, sämst för vaskulär demens.*
  • Högre utbildning och manligt kön höjer score. Låg utblidning och stress sänker score.*

Rita – antingen kub eller klocka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Utesluta annan sjukdom med vadå

A
  • EKG viktigt
  • Lab med hb, el, vitaminer, tsh mm
    • Hypercalcemi kan man ta för diff med myelom
    • Även SR kan tas
  • CT hjärna
  • LP med infektion, borrelia, tau och ab42. Albuminkvot.
  • EEG ibland
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

almän behadnlign demens

A
  • Allt som är bra för hjärtat vid livstil är bra för hjärnan
  • Kolinesterhämmare ges först
  • Memantin, stabiliserar glutamat, och ges främst vid svår alzhemiers.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Alzheimers sjukdom

vadnligt

etilogi

riskfaktorer

A

Vanligt?
Kvinnor över 65. Står för 60% av all demens.

Etilogi?
30% genetisk där man kan se främst på ApoE-genen.

Riskfaktorer – ålder, heredit, högt bt, nikotin och kvinna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Patofysilogi alxhemier

A

Beror främst på förslut av kolinerg funktion (där kolinesterhämmare verkar), men även seratonin och NE verkar. Berör sedan på:

  • Defekta amyloidprotein (APP) ger senila plack i hjärnan
  • Neurofibullära nystan bildas av ihopklumpade tau-proeiner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

sytmom alzhemier

A

Främst!

  • Minnesströning
  • Benämningssvårighet
  • Passivitiet

Men även:

  • Desorienterad till tid
  • Abstrakt tänkade sämre
  • Depression
  • Agressin

Kunfusion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

diangostik alzhemier

A
  • Anamnes – som ovan
  • Status – som ovan
  • Lab – som ovan
  • LP – tau, foso-tau och a-beta-42
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Sätt diagnos alxhmier vid

A
  1. Kriterier för konitiv sjukdom finns
  2. Smygande debut och progrediernade försämrning
  3. Stödjer
    1. Hereditet
    2. Minnenedsättning och bedömningfel

Behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

behadnling demens

A

Främst personcentrerad vård med stödåtgärder. Även:

  • Acetylkolinesterashömmare – så som dinepezil.
  • Även Memantin (som påverkar gluamat) kan ges vid svårare fall.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vaskulär demens är vadå

vanligt?

två (3) typer

A

Vad är det?
Är demens pga. minskat blodflöde till hjärnans blodkärl. Symtom uppkommer beroende på kärl.

Vanligt?
25% av all demens

Olika typer
Den vanligaste typen, stroke, är den man tänker på. Uppkommer efter stroke i småkärl eller kortikala kärl.

Andra typen heter subkortikal, beror på småkärlssjukdom. Finns även en typ som beror på vaskuliter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

symtom vaskulär demens

A
  • Förlopp snabbare än alzhemiers
    • Stroke – snabbt och fokala symtom
    • Subkortikala – lite mjukare progrederinade
  • Personlighetsfärdingar och depression vanligt
  • Försämrad exekutiva funktioner ses tidigt
  • Minnesströningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

utredning vaskulär demens

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

behadnling vaskulär demens

A

Livsstilåtgärder rekomenderas och behandla riskfaktorer. Annars ingen behandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Frontotemporal demens

Vanligt?
pato

A

Vanligt?
Står för endast 5% av all demens.

Patofysilogi?
Demens som drabbar frontotempotal delar av hjärnan è vilker ger påverkan på planering, hämning av impulsivitet, empati och brocas och wernickes ormåde.

Beror på att protein lagras in och stör. Kan vara både Tau, TDP och FUS.

17
Q

symtom frontalblobsdemens

A
  • Smygande debut
  • Nedsatt exuktiva funktioner
  • Personlighetsförändring med temperament och empati
  • Ingen sjukdomsinsikt
18
Q

underöskning frontallobsdemens

A
  • Minnestester
  • Anamnes och status
  • LP med tau och Beta amyloid, samt mikrofilment
  • MR som kan visa atrofi.
19
Q

behadnling frontallabsdemnes

A
  • Neuroleptika emot aggression, även SSRI
  • Ej bilkörning
20
Q

Vad är alfa-synukleinopatier?

A

Samlingsnamn för Parkinsion, lewykroppdemens och multipel systematrofi.

Både dessa sjukdomar ses då dopaminproducerade celler dör.

21
Q

Parkinson demens

Vanligt?
symtom

A

Vanligt?
80% av alla med parkinons får kognitiv svukt

Börjar i hjärnstammen och sprider sig kortikalt. Demens symtom ses efter 1 år efter motoriska symtom.

Symtom?

  • Klassiska parinsom symtom
  • Mental förlångsamning
  • Bristande uppmärksamhet
  • Känslomässigt avtrubbad
  • Minneströning
22
Q

Lewykroppar

Vanligt?
symtom

A

Vanligt?
Ca 30% av alla demenser. Vanligare hos män.

Symtom

  • Minne
  • Flukuterande kognition med variation
  • Synhallucinationer
  • Autonoma problem så som yrsel, hypotention mm
  • Rem-sömnströningar
23
Q

diangostik parkinsondemens och lewy kropp

A

Hur skiljer man på dem två?
Lewskropp tänker man när demens uppkommer inom 12 månader ifrån motriska symtom. Parkinoson demes tänker man på när motoriska symtom uppkommer mer än 12 månader för demens symtom.

Vad görs?

  • MMSE test
    • Svårt med huvudräkning, femhörningar och oritenering.
    • Alz-pat mer svårt med närminne
  • AQT – ett svårre test än MMSE
  • Orotstatisk blodtryckmätning
  • DaTSCAn – vilket är en dopamin scan som görs för att diffa mellan Lewtkroppar och Alzhemier.
24
Q

behadnling parkinsdemens och lewy kropp

A

Kolinesterashämmare – påverkar kongition

L-dopa – för motorsika symtom

OBS! Undvik neuroleptika pga. överkänslighet

25
Q

övrgia demens att ha koll på

A

Även Huntigton sjukdom kan ge kongitionsprolbem med dålig umpulskontroll, kocentration och minneströningar

även NPH kan ge kognetiv påverkan