Cerebrala blödningar Flashcards
vilka olika blödningar i huvudet finns?
antomi vid hjärnhinnor
Epiduralblödning
bad är det?
vem drbbas?
orsak?
farligt?
Vad är det?
Epiduralblödning är en blödning mellan skallbenet och dura mater som utan åtgärd kan vara livshotande.
Vem drabbas?
Främst yngre, där duran inte sitter så hårt fast. Sker när de t.ex. ramlar med cykel och slår i huvudet.
Främst män
Orsak
Vanligast är att a. meningea media slits av vid våld emot skallen efter t.ex. olycka/misshandel.
Varför farligt?
Blodet ansamlas mellan dura mater och skallbenet. På grund av att begränsat expansionsutrymme kan blödningen leda till livshotande inklämning.
Dock så är det många som mår bra om man gör operation och inte går och lägger sig.
symtom epidural?
Vanligt med skallfraktur è ger många av symtomen.
Symtom
- Medvetandepåverkan och sedan vaknar för att sedan sjunka ner i medvetanlöshet
- Huvudvärk
- Kräkningar
- Trötthet
- Hematom bakom örat eller bakom trumhinnan
- Likvor genom näsan
sytmom vid inklämning cid epdiural?
Symtom vid inklämning
- Medvetandelöshet
- Fokalneuro bortfall
- Dilaterad ljusstel pupill p.g.a. ökat intrakraniellt tryck -> tryck mot n. oculomotorius
- Cushings reflex - Stigande blodtryck med samtidigt låg puls
- ” Talk and die” - Symptomfri episod kan följas av inklämning med plötsligt sjunkade medvetande och död
diangostik epidural?
behadnling och prognos epidural
Behandling
- Väcks för observation var 30e minut under 24h för risk för mer blödning och inklämning.
- Operation med kranitomi är det som hjälper
- Man kan ge Mannitol för att minska CSV
- Höj huvudändan
Blir det för stort tryck gör man en dekompressiv craniectomi, vilket är när man öppnar upp och släpper ut blödning
Prognos
40% mortalitet. 20% efter operation.
subduralhematom
vad är det?
var blöder det?
Vad är det?
Blodansamling mellan dura mater och arachnoidea
Var blöder det?
Blödningen utgår vanligen från avslitna bryggvener som passerar subduralrummet
akut och krosniska subdural skillnad
Akut subduralhematom - Färsk blodansamling som oftast uppstår till följd av kraftigt våld eller kontusion
- Orsak är våld som ger blödning på artär
Kroniskt subduralhematom - Veckor gammal blodansamling med långsam påfyllnad. Drabbar i regel äldre patienter i samband med lindrigt trauma
- Orsak är milt våld hos skör pat
- I och runt blödningen bildas nya blödningar på grund av ökad fibrinolytisk aktivitet i blodansamlingen. Detta skapar en långsamt tilltagande blodansamling som befinner sig i olika koagulationstillstånd samtidigt.
- Den växande blodansamlingen ger ett långsamt ökande intrakraniellt tryck och kompression av hjärnvävnaden → Sen symptomdebut som progredierar långsamt
riskfaktorer subdural
Hög ålder. Alkhol. Blodförtunnande.
symtom akut sudural?
Snabbt tilltangade symtom
- Huvudvärk
- Illamående
- Trötthet
- Neurlogisk påverkan
- Medvetlösa
kronsisk subduralhematom
Symtom kommer veckor efter skadetillfället
- Huvudvärk som ökar
- Demens
- Kräkningar
- Bortfall
diangostik subdural
behandlin goch komplikaitoner subdural
Behandling
Akut
- Snabb op är det som gäller
- Op vid 1cm blödning eller 0.5cm förskjutning
Kronsikt
- Ej påverkad = expektans
- Vid symtom görs op via borrhål
Kompliktioner och prognos
Risk för inklämning. De som behöer akut op där 50%.
SAB grund
vanligt?
Kallas ocskå SAB och är blödning ut i det likvorfyllda subarachnoidalrummet (mellan arachnoidea och pia mater). Vid kraftig blödning kan blod även tryckas in i parenkymet och/eller i ventrikelsystemet.
Vanligt?
Ca 5% av alla strokefall
SAB beror på
vem får det?
vilka ställen får man SAB?
- A. Communicans ant 30%
- A. ceebri media 15-20%
- A. basilaris 10%
symtom vid SAB
Warning leak – vilket är en liten blödning veckor innan som ger övergående huvudvärk. Kan ses ibland.
Man får sedan sytmom av:
- Kraftig blixhuvuvärk som utstrålar emot nacken. Alla pat med dessa symtom ska betraktas som SAB till motatsen bevisad.
- Illmående och kräkningar
- Fotofobi
- Uttalad nackstychet 2-12 timmar efter
- Ibland medvetandepåverkan eller syncope
- Ögonbottenblödningr och papillödem kan ses
anamnes och status och Rtg vid SAB
Anamnes
- Symtom, duration. Bixt?
- Rökning, waran eller alkohol
Status
- SAT, puls, bt och ekg
- Neurlogstatus med nackstyvhet och RLS
Radiologi mm
- Akut DT-hjärna ska göras på alla med åskknallshuvudvärk. CT-angio är ofast de man gör, låg risk och bra.
- Blod påvisas i 90 % av fallen med datortomografi med blod i basala cisterner; ”dödens vita krabba”. Blank DT-hjärna utesluter dock inte SAB eftersom små eller gamla subaraknoidalblödningar inte säkert ses på DT.
- Sensitiviteten är störst första dygnet (ca 95%), efter en vecka är sensitiviteten ca 50%
- Vid diagnostisk osäkerhet ska därför utredningen kompletteras med LP.
- CT med katetinläggning är egentligen golden standard
LP och MR vid SAB
- LP - Utförs tidigast 6-12 timmar efter symptomdebut, annars risk för falskt negativt resultat då hemoglobinet inte hunnit brytas ned till bilirubin. Mät trycket vid provtagningen.
- Kolla på Bilirubin och oxyhemaglobin
- MR eller DT-angio då symtomen varit en längre tid.
behandling SAB
Vid ökat intrakraniellt tryck och hot om inklämning - Höj huvudända, intubera och administrera mannitol
- Övervaka och cirkulation è kontakta neurokrigi.
- Alltid akut överläggning till NK. Sker med syrgas och intubiationberedskap, samt mannital. BT under 160 vill man ha.
- Man ger även Cyklokapron, vilket är fibrolyshämmare som hämmare upplösningen av klumpar så anersymet håller ihop under transport
- Morfin emot smärta
- Antiemetika emott illmående
- Tranexampsyra för blödningen
- OP è Vid aneurysm görs coiling eller kirurgiskt ingrepp med stjälkligatur.
- Clipp = klämpa
- Coling = går in och fyller ypp med kateter i kärlet. Går även att lägga stent för att hålla kvar coiling – dock behöver man ju ge trombolys efter då.
- Viktigt med tidig behandling!
- Doppler för att upptäcka vasospasm
komplikationer och behadling vid SAB
Hydrocefalus – Kommer ofta akut, blodkoagel sätter igen CSV-cirkulation → Sätt in ventrikeldrän eller spinal-drange. Om det inte går så lägger man shunt.
Cerebral vasospasm – Sammandragning av blodkärlen av okänd orsak. Störst risk dag 3-14 och kan ge svaghet och konfusion eller bli livshotande.
Ger symtom likte en stroke med spasm.
Utred med angiografi och ge behadnling endovaskulärt. Ge Ca-kanalblockerare nimodipin (Nimotop®) som vidgar kärlet. Man kan även höja blodtrycket.
Detta är vanligt och viktigt – vilket gör att pat ligger ca 10d på neuro efter op.
Reblödning – Störst risk de närmaste dagarna, 50 % inom 6 månader. Cyklokapron® (ökar koagulationen) ges fram till definitiv behandling. Reblödning är farligare än primärblödning!
prognos vid SAB
