Hjärntumörer

Question 1

vanligt? vem? ålder

Answer 1

Är det vanligt?
Ca 1400 fall per år i Sverige. Vilket är ca 2% av alla cancerfall.

Kön – vanligare hos kvinnor men fler dödsfall hos män

Ålder – högmaligna tumörer är vanligt hos äldre, medan lågmaligna ses hos alla åldrar och då främst i tonår, och medelålder.

Question 2

hur klassar man hjärntumör?

Answer 2

Detta gör man enligt nedan:

• Malignitetsgrad
• Morfologisk typ
• Biomarkörer
• Anatomisk lokalisation

Question 3

vilka biomarköer finns

Answer 3

• Används för prognos och LM behadnlign predektion
• 1p/19q är vanlig – för oligodendrogliom där förlust av den visar bättre svar på cytostatika
• MGMT – påverkar val av alkylerande cyto och strålbehadnling mot gliblastom hos äldre
• IDH – främst för analys av tumör grad
• Ki67 – agreessivit
• ATRX – saknar man gen = astrocyär tumör ofta

Question 4

hur klassar man tumörer efter typ?

Answer 4

Question 5

vad beror symtom på?

Answer 5

Detta beror på:

• Tumör volym
• Tillväxthastighet
• Anatomi

Diff mot stroke – ger mer smygande symtom

Question 6

debutsymtom hjärntumör

hur ter sig verken?

Answer 6

Debutsymtom

• Oftast epileptiska anfalll
• Även fokala bortfall så som afisy eller tappar lukt
• Även diffusa så som depression eller kongitiv påverkan
• Även huvudvärk, men sällan som debut

Huvudvärk till intrakraniellt tryck
Detta är vanligt och ger:

• Tilltagande intensitet
• Illamående och kräkningar, främst morgonen och sen-natt
• Dålig effekt med analgetika
• De förvärras vid tryckstegring så som hosta.

Symtomen varierar beroende på tumörtyp, det är även olika beroende på var i hjärnan tumören sitter:

Question 7

utredning hjärtumör?

Answer 7

Neurologiskt status är mycket viktigt för att kartlägga

Radiologi – kan börja med DT med IV kontrast, men ska alltid göra MR med iv konstrast också.

• Spektroskopi, MRS, mäter kolin (högt) och kreation (lågt) vid tumör. Detta är omvänt mot normalt
• PET kan också göras för att se blodlödet.

Lumbalpunktion – kan göras, dock risk för inklämning. Görs endast vid infektion eller infammtion diff.

Biopsi – kan göras som diff diagnostik emot lymfom t.ex. OBS, detta är inte som en vanlig biopsi och tar mycket lång tid och även ca 7% hjärnblödningsrisk

Question 8

svf hjärntumör vid

Answer 8

Question 9

vad kan göra att en tumör hjärna blir akut fall?

Answer 9

Vid denna patient ska alltid neurokirurg kontaktas. Detta är inte så ofta, men främst vid:

• Hotande inklämning med risk för expansiva processer i bakre skallgropen
• Obstruktiv hydrocefalus, vid tumör i anslutning i likvorsystemet.

Dessa vårdas i slutenvård och man ger steroider så som betametasom som minskar svullnaden.

Question 10

tumör bakra skallgropp ger vadå

Answer 10

Här reskerar man att få hydrosefalus pga. trycket på likvor (så som fjärde ventriklen här bak där likvor ska tas ut).

Detta ger:

• Kranialnervsymtom på 3-12
• Huvudvärk och staspapiller
• Illamående och kräkningar
• Cerebullära symtom med obalans mm

Question 11

vad är gliom?

vilka celler?

prongos

Answer 11

Vanligt – 50% av alla

Vad kommer de från – gliaceller så som astrocyter eller oligodendroglia.

Olika grader – 1 och 2 är låggradiga, men kommer tyvärr gå över till hög.

Prognos – olika prognos beroende på grad och celltyp. Grad två oligo har 5 års på 80 medan astrocytom har det på 50%.

Question 12

mr bild och behadnling gliom

Answer 12

MR -diffus, avgränsad, homgenoch laddar sällan konstrat.

Behandling lågmalgin – makroskopisk radial resektion, även strålbehandling efter op

Högmaligna gliom – det finns också och behandling är palliativ med kirurgi och strålning.

• 50% av alla astrocytom är grad IV – mest maligna och dålig prognos.
• Behandling beror på ålder och status, kirurgi om pat vill, även strålbehandling, cellgifter och stöd ges.

Question 13

vad äör cns lymfom?

vilka får det?

Answer 13

Finns två olika typer där pimrä är vanligare än sekundär.

• 90% av dessa är storcellig B-cellslymfom

Hos vilka – äldre och immunsupprimerade och AIDS pat.

Question 14

cns lymfom

lp och behadnling pch prognos

Answer 14

LP – kan vara bra här där man kan mäta proteiner och högt antal celler i CSF.

Behandling – biopsi görs här för diagnostik. Sedan strålning och cyto. Obs – ej hos AIDS pat.

Prognos – dålig på median överlevande på 1 år

Question 15

meningeom

vanligt?

vem?

horompåverkan

loksation

Answer 15

OBS! Ej hjärntumör utan är en tumör som utgår från hjärnhinnorna.

Vanligt – 20% av alla intrakraniella tumöre. De är ofta beninga.

När och vem – kvinnor mer än män. Ses i alla åldrar.

Påverkas av vissa hormoner – kan växa under graviditet.

Olika ställen – de kan sitta på olika ställen

Risker – kan ge EP anfall

Question 16

meningom behadnling och prognos

Answer 16

Behandling – mest kirurgi där man tar bort hela. Man kan även använda strålning på de maligna. Ska kunnas tas ut utan problem oftast, men beror på läge.

Prognos – beror på tumörläge, men tar man bort det radikalt är överlevande 5 år på 90%. Risker för äldre vid operation – överväg om de ska genomgå operation.

De finns ju också recidiv som beror på gradering och om man tagit bor revidiv.

Question 17

AcusticuNeurniom är vadå?

hur utredes det?

Answer 17

Akustikusneurinom är en benign tumör som oftast startar i nedre vestibularisnerven. Tumören ger sällan eller aldrig upphov till svår yrsel eftersom det växer så långsamt att en adaptation hinner ske. Det som framför annat utmärker dessa tumörer är en ensidig, neurogen hörselnedsättning. Den kaloriska reaktionen är nedsatt eller utsläckt på den sjuka sidan.

Yrsel och påverkan ifrån nervsystermet under längre tid è skicka SVF hjärntumör.

Question 18

Alla fall av nyupptäckt ensidig, neurogen hörselnedsättning ska utredas med ____

Answer 18

Question 19

vad är spinala tumöer?¨symtom

utredning och behadnling

Answer 19

Question 20

Hjärnmetastaser hur upptäcks och utreds det?

Answer 20

Hjärnmetastaser

Uppkommer inte i hjärnan utan hamnar här.

Lätt att upptäcka? Nej kan vara svårt då man kan tro det är abscess, ischemi, infektion mm

Utredning med:

• Anamnes för cancer
• Biopsi
• Lymfkörtlar ska undersökas
• CT bröst och buk och ammaografi
• MR hjärna

Question 21

behadnlign metastas till hjräan

Answer 21

Behandling – beror på ålder, status, förväntad överlevnad och var tumör sitter och vilka grader.

• Ödem – steroider
• Kirugi vid enkel metastas
• Strålning kan ges

Prognos – beror på patientens tillstånd, om de bara är en metastas och även ålder.

Question 22

Paraneoplastika syndrom

varför viktigt att veta?

Answer 22

Question 23

utredning och behadnling vid paraneuplatsik syndrom

Answer 23

Vanligaste bakomliggande cancern:

• Lungcancer, småcellig
• Bröst
• Ovarial
• Lymfom

Utredning

• Anamnes
• Status med lymfkörel mm
• Blodprover
• Neuroradiologi
  
  • Först vanligt, sedan t.ex. FDG-pet
• Prover på cerebrospinalvätskan dr man kan så t.ex. hög proteinhalt.
• Även antikroppar som kan ge ledtråd om malignt
  
  • Både i serum och livor.
  • Vanligaste är Anti: RI, Hu, Yo

Behandling – emot bakomliggande tumör, dämpa immunförsvaret. Även kortison kan ges.

Question 24

hur gör man en hjärntumör kirugi?

Answer 24

Förberedelse:

1. Sövd
2. Lokalbedövning med adrenalin för att minska blödning
3. Sitter fast i 3 punkt-ställ
4. Markeringar på budet

1. Man skär sedan upp och viker undan huden
2. Man öppnar sedan upp skallbenet och klipper upp duran.
   
   1. Helst vill man hålla aracnideia-mater för att inte spila ut likvor
   2. Man måste även akta kärl mm
3. Man plockar sedan ut tumören och sätter fast benet med plattor och skruv mm
   
   1. Även sutur som lyfter upp duran så man inte få hematom där mellan

Question 25

mål med kirugi?

Answer 25

Diagnos – mer vävnad ger mer material till patologerna è bättre behandling

Förhindra tillväxt (migration) – de är svårt att få bort allt, men man hindrar tillväxt

Förhindra malign transformation – ju fler man tar bort desto mindre chans är det att en lågmaling blir högmaling

• Mest malignt i mitten, därför ytterkanterna inte är lika viktiga. Är ju en risk att ta bort för mycket frisk vävnad.

Skapa ökad livskvalité – alltså ta bort så mycket som möjligt utan att påverka personens liv efter. Skapa möjlighet för arbete och familjeliv.

• Det är inte så enkelt att t.ex. talet sitter på en sida på ett ställe – det är mer komplicerat en så. Att ta bort hjärnvävnad är alltid risk. Man kan t.ex. mäta talfunktion under operationen
• Språk är t.ex. bilateralt
• Även motorik är bilateralt. Även om man testat vilka banor som har hand om detta och man sedan skar runt dem så är det inte säkert att man inte påverkar motorik = löser detta med vaken kirurgi.

Question 26

vad är vaken kirugi?

hur går det till?

Answer 26

hjälp med att ta bilder med magnetkamura och skapa en 3D bild där man sedan kan se var man är någonstans. Även så finns det optiska-ljus som man kan mäta av infärgningar med.

Som sagt är den vakna kirurgin bra, men hur går det till. Jo bredvid patienten sitter de en psykolog som testar olika kognitiva funktioner.

Patienten är såklart först sövd, sedan väcker man den.

Man stimulerar sedan hjärnan och mäter var man får stimuli med en pinne. Man sätter sedan små lappar ”tal” och ”känsel” mm för att sedan undvika dem. Man ska inte bara testa ytan, utan även längre ner också.

Är detta bra?
Jo det är mycket bra. Man kan ta bort mer tumör för man vet vad gränserna går

Question 27

stålbehadnling biverkningar

Answer 27

Behandlingsbara

Akuta – illamående, huvudvärk, trötthet och håravfall

Medeltid – trötthet och koncentration

Dessa behandlas med kortison

Ej behandlingsbara

Lång tid – med kognitiva funktion med minne och koncentration. Går ej att behandla och är irreversibla. Kommer efter 1 år