Epilepsi Flashcards
Vad är epilepsi?
Diagnos som kräver två eller flera opovocerade epileptiska anfall.
Enligt deifinition är det upprepade opovicerade anfall med minst 24 h intervall.
Vad är ett epileptiskt anfall?
Symptomgivande abnorma och repetetiva + synkrona urlanddningar i kortikala nervceller. Det finns olika typer.
- Beror på urladdning pga. för mycket stimulering eller för lite inhibering.
- För mycket snabba glutmatreceptorer (NMDA) som släpper igenom Ca+
- För lite/dålig GABA-receptor è för lite inhbitation.
- Veror även på jonkondukatians fär Na och K är viktiga (kalium för att stoppa anfall och Na för att upprätthålla anfall)
Vad är epileptiforma urladdningar?
Beteckning för de spikes, sharp waves och wave-aktivitet som kan synas på EEG vid epilepsi. 1-2% av normalbefolkningen har epileptiforma urladdningar vilket gör att dessa fynd inte är diagnostiska.
Postiktal - Beskriver förloppet efter ett anfall, t.ex. postiktal konfusion eller postiktal pares
skilllnad mellan syncpoe och ep
Svimining stänger ögonen när de svimmar, medan EP öppnar ögonen!
uppdelning av ep anafall
Fokala anfall (partiella anfall) - Vanligaste anfallstypen hos vuxna. Den epileptiska aktiviteten är begränsad till ett område i hjärnan. Dessa anfall beror på någon typ av lokal avvikelse eller skada i hjärnan.
- Simple – kvar medvetande. Heter nu egentligen ”fokal anfall utan medvetandeströningar” bara.
- Complex – ej kvar medvetande
Man delar även in dessa i:
- Motoriska
- Icke-motoriska – så som kognitiva och emotinella symtom
Främst anfall i temporalloben ses.
Generaliserat anfall - Epileptisk anfall med epileptisk aktivitet i hela hjärnan
- Primärt generaliserade anfall - Ett epileptiskt anfall som redan vid anfallsstarten har en generaliserad epileptisk aktivitet i båda hemisfärerna
- Sekundärt generaliserade anfall - Fokala anfall som utvecklas till generaliserade anfall
Man kan även här dela upp med:
- Motoriska så som tonisk-kloniska anfall mm
- Icke-motoriska så som vid ögonlockmyoklonier
olika status ord vid ep
- Tonic – stel och faller bakåt
- Atonic – relaxead kropp och faller framåt
- Clonic – rikligt med musklekramper
- Tonic-clonic – där man först har tonic och sedan clonic – vanligt.
- Myoclonic – små muskle störningar under vakenhet. Här ofta ihop med uvinell myoclinic epilepsi.
- Absence – där patienten förloar medvetande snabbt och under väldigt kort tid. Är som att de svävar iväg kort.
Oklassificerad EP anfall – finns en tredje grupp som heter.
vanligt med ep?
Vanligare bland män. Störst incidens hos barn och de över 60 år. Många av dem är inte EP anfall.
Stor livstidsrisk att drabbas av ett krampanfall
orsaker ep
Kramptröskel – hur lätt man ha att få kramp. Påverkas av genetik och miljö.
Fokala anfall beror alltid på någon form av bakomliggande lokal skada i hjärnan medan primärt generaliserade anfall i större utsträckning beror på en obalans mellan hämmande och exciterande mekanismer.
Provocerande faktorer - Individer med låg kramptröskel har lättare att provoceras till ett epileptiskt anfall av t.ex. blinkande ljus (disco, tv-spel) eller annan påfrestning.
Hos patienter med EP så kan anfallen utlösas vid:
- Skador/cerebrovaskulöära hjärnhändelser
- Infektion, både feber och CNS-infektioner mm
- Hypoglykemi
- Abstienes
- Toxisk påverkan
Man delar in typen av EP anfall efter dessaa grejer också och katogarisera då det via:
- Genetisk – där juvenill är vanlig typ. Även påverkar på Na-kanal kan ge påverkan på t.ex. GABA (vilka är känsliga för feber)
- Strukturell så som mesial tempral skleros eller tumör (vilka reagerar bra på kirugi)
- Infektion
- Metabol
- Immunologisk
- Okänd
Fokala anfall medmedvetandesänkning
Fokala anfall har främst symtom av:
- Aura – en känsla som är svår att beskriva.
- Automatismer – sterotypa ofrlivvliga rörelser
- Medvetandepåveran
- Supplementary motor area = gör vad
- Brocas area = gör vadå
- Wernickes – gör vad
- Supplementary motor area = Planerar komplexa, bimanuella, internt kontrollerade rörelser.
- Brocas area = talstopp och svårt att hitta ord
- Wernickes – val av rätt och och uppbyggnad
symtom fokal utan medvetnasäkning. mer ingångede
Om symtomen
En del symptom och tecken är lateraliserande, dvs drabbar en viss hjärnhalva, och en del symptom och tecken är lokaliserande, dvs drabbar en viss del av hjärnan. Varje individ har ofta en stereotyp symptomsekvens. Detta innebär att varje gång en viss individ drabbas av ett anfall är symptomen i princip desamma.
Motoriska symtom – som ger:
- Anfall i Supplementary Motor Area – Ger en tonisk ställning i armen kontralateralt till anfallsfokus.
- Anfall i Brocas area – Talstopp, svårt att hitta ord.
- Anfall i Wernickes area – Felsägningar
- Frontallob – ger nattliga anfall med motoriska ryckande och cirdande rörelse.
Fokala anfall med sensoriska symptom - Framförallt enkla lukt-, smak-, syn-, hörsel- och känselfenomen.
- Temorallloben = hörselsymtom med hallucinationer så som tinnitus. Även lukt påverkas här
- Occipitalloben = synpåverkan där man kan blinkade ljus
- Känsel – primär sensoriska cortex
Autonoma symtom – med pupilldialtion och svettningar mm
Psykiska – med hallucinationer mm
två typer fokala anfall med medvetnadesäkning?t
temporal och parietal
Temorallobsanfall – det vanligare och ger:
- Aura
- Deja vu
- Medvetandepåverkan
- Enkla ofrivilliga rörelser så som att tugga mm (automtismer)
- I 1-2 min
Frontallobsanfall ger vad
- Ibalnd ses aura
- Klniska ryckningar
- Endast under 1 min oftast
- Större hypermotorik. Anfall utlösta från motorcortex orsakar ofta kloniska ryckningar eller tonisk hållning i armen och/eller benet på motsatt sida, ibland med successiv utbredning.
vad ses vid ep vid egg
Mer om EEG
Finns olika typer. Man missar mycket, men om man väll hittar något så är det med säkerhet è gör flera!
Man letar efter Spike-and wave eller Sharp wave. Även poly-spike finns.
Man kollar även om det är oreglebunden eller rytmiskt. Samt även var i hjärnan vågorna ses.
Differntialdiagnoser ep
Synkope – Vasovagal, ortostatisk eller kardiell. Den sistnämnda är den allvarligaste diffdiagnosen. Kardiell kan orsakas av:
- Bradykardi med AV block
- Takykardi
- Infearkt
- LE eller aortadissektion
Metabol – glukemi eller påverkan på lever, njure och salt.
Neurlogi med – tia och narkolepsi mm
Pysk – med panikångest mm
vid medvetandepåverkan kan man tänka följande sjukodmar
