Neuroradiologi

Question 1

Nämn tre faktorer som avgör kontrast i en CT-bild?

Answer 1

• Attenuering = absorption av röntgenstrålar
• Stråldos
• Förekomst av kontrastmedel

Question 2

Vilket värde i HU har hög- respektive lågattenuerande vävnader?

Answer 2

Hög: positiv HU
Låg: negativ HU

Vatten är 0

Question 3

Vilken färg får grå resp vit substans på CT? Varför?

Answer 3

Grå substans blir lite vitare, pga cellkärnetäthet = högre attenuering

Vit substans blir lite gråare = lågattenuerande pga fetthalten

Question 4

2 strukturer i hjärnan som “får” vara förkalkade (ej patologiskt)?

Answer 4

Corpus pineale

Plexus choroideus

Question 5

Hur skiljer sig utseendet av en frisk hjärna på CT med och utan kontrast?

Answer 5

Bör inte skilja sig alls, då en frisk hjärna ej laddar kontrast (intakt BBB)

(adenohypofysen laddar dock normalt kontrast)

Question 6

Hur ser ett gliom ut på CT med kontrast?

Answer 6

Rund struktur
Mörk nekrotisk del i mitten
Omgivande kontrastuppladdning.
Runt detta lite mörkare, pga ödem.

Question 7

Nämn 3 strukturer som CT är bra på att främställa?

Answer 7

• Kärl (vid CT-angio)
• Färskt blod
• Ben

Question 8

I vilket läge är CT inte att föredra?

Answer 8

Undersökning av bakre skallgropen - benartefakter

Question 9

2 eventuella komplikationer till joniserande strålning?

Answer 9

• DNA-skador > malignitetsutveckling

* Orbitaskada (linsen är strålkänslig) > katarakt

Question 10

Hur görs en “CT-perfusion”?

I undersökningen får man CBF, MTT och CBV. Vad är dessa saker?

Answer 10

Kontrastbolus > följer den genom hjärnan. Ger färgbilder.

• CBF = cerebral blood flow. Generell bild av blodflöde
• MTT = mean transit time = tiden det tar för kontrast att ta sig genomvävnad
• CBV: cerebral blood volume

Question 11

Vid vilka svar på CT-perfusion tycker man att det är värt med trombektomi?

Answer 11

Vid stor penumbra (=hotat område som kan räddas).

Penumbran är det område där MTT och CBF är sänkt, men där CBV ändå är ok.

Question 12

Vilket kontrastmedel används vid MR?

Potentiell risk?

Answer 12

Gadolinium

Risk för NSF (nefrogen systemisk fibros) hos patient med redan etablerad njurinsuff. Man får då fibrosutveckling i hud, inre organ etc.

Question 13

Varför tar MR så lång tid?

Answer 13

En sekvens körs i taget, och flera sekvenser körs.

Question 14

Hur ser vätska ut i T1 resp T2-sekvens på MR?

Vad är FLAIR-sekvensen?

Answer 14

T1: vätska är svart
T2: vätska är vit

FLAIR = T2-sekvens där man släckt ut signal frånf fri vätska

Question 15

När kontrast används på MR, vilken sekvens används normalt då vid visualisering?

Answer 15

T1 = T1Gd

Question 16

Nämn 2 nackdelar med MR, jmf CT?

Answer 16

• Tar längre tid
• Fler kontraindikationer
• PM (relativ)
• Andra implantat
• Ev inlagring av gadolinium
• Svårt vid klaustrofobi
• Ej lika tillgängligt

Question 17

Vad är DSA? Hur utförs det?

Answer 17

Digital subtraktionsangiografi.
Kateter selektivt i det kärl man vill visualisera > kontrast in

Först MR utan kontrast, sedan ny då kontrasten gått in. Första bilden subtraheras = det enda man ser är kontrasten i kärlen.

Görs på neurointervention, och fördelen är att man kan intervenera samtidigt.

Question 18

Vad är CT-myelografi? När kan det vara användbart?

Answer 18

CT som utförs efter jodkontrast förts in i subarachnoidalrummet (via LP/drän).

Bra om man vill titta på nåt spinalt, men MR är kontraindicerat! (ex metallgrejer i ryggen)

Question 19

2 “neurologiska” lägen där ultraljud kan användas?

Answer 19

• Barn: blödning/hydrocephalus - fontanellen används som akustiskt fönster
• Halskärlsundersökning
• ex carotisdoppler vid TIA/stroke-utredning

Question 20

Vilken undersökning passar bäst för att visualisera hjärnhinnor?

Answer 20

MR med Gd-kontrast

Question 21

Vilken undersökning passar bäst för att visualisera hjärnparenkym?

Answer 21

MR.

CT dock ok vid trauma, blödning och förkalkning.

Question 22

Hur ser hjärnparenkym ut på CT vid infarkt?

Answer 22

Tidigt: utsuddning av gränsen mellan vit och grå substans.

Senare (ex dag 2): lägre attenuering i infarktområdet.

Question 23

Vilken undersökning passar bäst för att visualisera MS-plack? (eller andra inflammatoriska förändringar)

Answer 23

MR.
MS syns bra på T2-sekvens, men allra bäst på FLAIR-sekvens.

Syns dåligt eller inte alls på CT.

Question 24

Vad är en fMRI? Användbarhet?

Answer 24

Funktionell MR.
Patienten utför en lätt uppgift i MR-kameran > ökning av blodflöde i ansvarig hjärndel = kan visualiseras.
Lite osäkert, men iaf bra för att avgöra vilken sida tal sitter på - inför operation.

Question 25

Vad är DTI? Ex på användning?

Answer 25

Diffusion tensor imaging. Kan användas för att visualisera bansystem.
Ex vid tumörutredning, för att se om tumör infiltrerar bana, eller bara puttar undan.

Question 26

Vilken undersökning passar bäst för att visualisera likvorvägarna?

Answer 26

Både CT och MR funkar bra. MR dock bättre på att påvisa bakomliggande orsak till problem.

Question 27

Vilken undersökning passar bäst för att visualisera venösa sini?

Answer 27

Både CT och MR funkar bra!

Då så klart angio i venös fas

Question 28

Vilken undersökning passar bäst för att visualisera spinalkanalen?

Answer 28

MR!

Ev CT-myelografi