Koloncancer Flashcards
Epidemiologi
- Tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter bröst- och prostatacancer)
- Incidens: cirka 4700 i Sverige, stiger med ökande ålder
- Cirka 1900 dör årligen i Sverige pga coloncancer
- Prevalens: 44 000
- Ovanligt hos unga
Etiologi
Är nästan alltid adenocarcinom.
De flesta tumörer i kolon anses har förstadier iform av neoplastiska polyper. Malignitet utvecklas i regel långsamt och kan ta flera år.
Livsstilsrelaterade riskfaktorer
- Rött kött
- Alkohol
- Fysisk inaktivitet
- Rökning
- Övervikt
Icke-livsstilrelaterade riskfaktorer
- Hereditet: beräknas stå för 20% av all kolorektal cancer.
- Familjär adenomatös polypos (FAP): tillstånd med tidig uppkomst av 100tals polyper, obehandlat leder det alltid till koloncancer.
- Lynch syndrom med mutationer i DNA-reparerande gener, anlagbärare har livstidsrisk på 70%
- Ulcerös kolit
- Diabetes
- Primär skleroserande kolangit
Högrisk patienter
Om man uppfyller någon av dessa kriterier:
- Tidigare kolorektalcancer (ingår alltid i polypuppföljningsprogram)
- Kolit > 20 år
- Två förstagradssläktningar med kolorektalcancer
- Släkting som insjuknad i endometriecancer eller kolorektalcancer före 50 års ålder
Symtom och kliniska fynd
Kan vara svårt att upptäcka då debutsymtomen ofta är ospecifika. När samma patient söker för samma symtom flera gånger bör det ringa en varningsklocka. Högersidiga kolontumörer har ofta en senare symtomdebut och därmed högre dödlighet.
- Avföringsrubbningar (främst vid cancer i vänsterkolon, förändrade avföringsvanor hos patienter över 40 år i 4 veckor eller mer utan annan förklaring ska alltid utredas)
- Mikrocytär anemi
- Svart eller blodig avföring
- Buksmärtor
- Resistens i buken
- Trötthet, viktnedgång
- Känsla av inkomplett tarmtömning
- Ileus
- Perforation
Symtom som enskilt eller tillsammans ska föranleda misstanke nog att inleda SVF
- Blod i avföringen utan annan uppenbar blödningskälla vid palpation eller rektoskopi
- Blödningsanemi utan annan uppenbar orsak
- Ändrade avföringsvanor hos patienter över 40 år i mer än 4 veckor utan annan tydlig orsak
Symtom/fynd för välgrundad misstanke
- Synligt blod i avföringen där rektalpalpation och prokto/rekto inte visar annan uppenbar blödningskälla (eller där blödningen kvarstår efter 4 v trots adekvat behandling)
- Järnbristanemi utan annan uppenbar orsak
- Ändrade avföringsvanor hos patienter över 40 år i mer än 4 veckor med positivt F-Hb
- Fynd vid rektoskopi eller rektalpalpation som inger misstanke om kolorektalcancer
- Fynd vid bild- eller vävnadsdiagnostik eller koloskopi som inger misstanke om kolorektalcancer
Stadieindelning
T1: endast submukosa
T2: går in i muskellagret
T3: går förbi muskellagret
T4: in i kringliggande organ
Stadium I (10%): T1, N0, M0
Stadium II (25%): ingen lymfnodspridning
Stadium III (45%): lymfnodspridning men ingen fjärrmetastas
Stadium IV (20%): fjärrmetastas
Primär utredning (primärvård)
- Anamnes: hereditet, IBD*
- Status inkl bukstatus och per rektum*
- Rektoskopi*
- Avföringsprover (t ex F-Hb*x3), relativt hög sensitivitet vid adenocarniom med låg vid dysplasi
- Allmänna blodprover: Hb, CRP, SR
- Vid anemi: anemiutredning*
- Ingår i SVF och ska utföras inom 10 kalenderdagar
Diagnostik
- Koloskopi med vävnadsprover är förstahandsval, kräver laxering. Om PR/rektoskopi visar tydlig blödningskälla kan patienter som INTE är högrisk patienter behandlas på plats och följas upp efter 4 veckor med ställningstagande till koloskopi.
- Högrisk patienter ska alltid koloskoperas inom 10 dagar
- DT-kolografi (kräver laxering)
- Kolonröntgen (kräver laxering)
Vid konstaterad koloncancer eller recidiv
Metastasutredning
- DT-thorax/buk med iv kontrast
- Ibland PET-DT och MR-bäcken
CEA: obs inte alltid förhöjda
Generellt om behandling
Multidisciplinär behandlingsgrupp
- Radiolog, onkolog, kolorektalkirurg, patolog, opplaneringsssk
- Individuell behandling baserat på stadieindelningen
Kirurgi
- Enda botande behandlingen
- Tarmbiten tas bort, ofta hela tarmdelen som försörjs av samma kärl
- Anastomos
- Sällan akutellt med strålning då det kan skada närliggande tunntarm
Cytostatikabehandling
Används i ökande grad.
Postoperativ adjuvant cytostatikabehandling
- erbjuds till alla <80 år med lymfkörtelspridning på PAD (stadium III), höjer 5-årsöverlevnaden från 65 till 70%.
- börjar tidigast någon månad efter behandlingen och håller på i 6 månader
Neoadjuvant cytostatikabehandling
- kan användas i vissa fall för att krympa tumörer vilket möjliggör kirurgisk resektion av annars inoperabla tumörer
Behandling vid metastaserad sjukdom
- Kurativ behandling med resektion av metastaser, till skillnad från de flesta andra metastaserande sjukdomar kan metastaser av koloncancer till lever och/eller lunga och peritoneum i vissa fall behandlas kurativt.
- Peritoneal carcinos kan behandlas med HIPEC
- Antikroppsbehandling med EGFR (epidermal growth factor) t ex Cetuximab, ökar överlevnaden med någon månad.
- 40 % av patienterna har KRAS-mutation, tumörcellerna producerar då ett protein som gör de immuna mot EGFR, därför görs genanalys innan behandling
- Palliativt syftande behandling: styrs av symtombild och patientens önskemål
Komplikationer
Metastasering vid tumördiagnos
- Vanligaste lokalerna är lever, lunga och peritoneum
- Ett par procent har spridning till lungorna
- Recidiv - cirka 20% får spridning till lever eller lungor efter avslutad behandling. Risken minskar ju längre tiden går.
Uppföljning
DT-thorax/buk: ska göras med regelbunda mellanrum
Blodprover för att identifiera cancermarkörer (CEA), eventuellt även CA19-9.
Koloskopi - bör göras var 5e år.
Prognos
5-årsöverlevnaden och prognosen påverkas av tumörstadium vid diagnos och operation:
- Stadium I – ca 95 % 5-årsöverlevnad.
- Stadium II – ca 85 % 5-årsöverlevnad.
- Stadium III – Cirka 65 % 5-årsöverlevnad.
- Stadium IV (metastaserad) – 5-15 % 5-årsöverlevnad, viss möjlighet till botande behandling.
- Relativ 5-årsöverlevnad: 65 % (2018).
>2 lymfnodmetastaser → Sämre prognos.
Prevention
- I Stockholm/Gotland finns screening för kolorektalcancer sedan 2008. Man får lämna F-Hb vartannat år i ålderskategorin 60–74 år
- Om F-Hb är positivt blir man kallad till en koloskopi.
- Tanken är att screeningprogrammet ska implementeras i resterande Sverige med start 2020.
- Beräknas rädda 300 liv/år i Sverige.
- Begränsningar: Kostsamt och ont om resurser, t.ex. skopi-enheter
