Höftfraktur Flashcards
Epidemiologi
Incidens cirka 18 000 årligen som kräver kirurgisk behandling
- Sällsynt hos patienter < 50 år
- Mycket vanligt bland äldre patienter (särskilt vid osteoporos), medianåldern är 83 år
- 70% av patienterna är kvinnor
Etiologi
- Lågenergivåld (fall i samma plan) med underliggande osteoporos är (vanligast). Falltendens är en viktig riskfaktor (stiger med åldern)
- Högenergivåld; ffa yngre pat, då associerat med andra skador
Indelning proximala femurfrakturer
Cervikal femurfraktur/collumfraktur
- vanligast (55%), delas vidare in i odislocerade och dislocerade
- typiskt för dessa är att de är intrakapsulära (går genom collum), har hög risk för caputnekros och dålig läkning då vaskulariseringen går via trochantern.
Pertrokantär femurfraktur (PTFF)
- 40% av höftfrakturerna
- fraktur genom trokantermassivet
- delas efter antalet fragment (1-5), ju fler desto mer instabil
- bättre vaskularisering, bättre läkning
Subtrokantärfemurfraktur
- laterala fraktur går distalt om trochanter minor (ner till 5 cm nedom)
- 5% av höftfrakturerna
Klassifikation enligt Garden
Gäller för collumfrakturer, 1-2 odislocerade, 3-4 dislocerade.
1: Ofullständig fraktur där caput kilas in i collum
2: Genomgående fraktur av collum med utan felställning
3: Felställd fraktur men fortsatt kontakt mellan fragmenten
4: Felställd fraktur där kontakten mellan fragmenten brutits
Symtom och kliniska fynd
- Smärta i höft/ljumske, ner mot knä
- Oförmåga att lyfta benet
- Förkortat utåt roteratben (benvävnaden på collums dorsalsida krossas så den typiska felställningen med dorsalbockning/förskjutning av caputfragementet uppstår. En förkortning och varisering i frakturen sker när skaftfragmentet förskjuts proximalt pga musklerna som verkar i området - m.iliopsoas och glutealmusklerna).
Diagnostik Anamnes
- Tidpunkt för skada? Hittad/larmat själv?
- Andra sjukdomar? Läkemedel? Blödningsrisk?
- Skadeanamnes? Traumamekanism och bakomliggande orsak (stroke)?
- Tidpunkt för senaste mat och dryck
Diagnostik status
- Typiskt ses förkortat och utåtroterat ben
- Palpationsömhet femur, bäcken, knä
- Smärta vid rörelse
- Distalstatus
Bilddiagnostik
- Slätröntgen (frontalbild och sidobild)
- MR: om negativ slätröntgen och stark klinisk misstanke, odislocerad/inkilad kollumfraktur kan vara svår att se
Differentialdiagnoser
- Bäcken (t ex ramus eller acetabulumfraktur)
- Höftkontusion
- Kotkompression
- Artros
Akut handläggning
- Immobilisering (Lassekudde)
- Distalstatus
- Analgetika (paracetamol, opioid vb, femoralisblockad eller fasciailiacablockad)
- KAD
- Blodprover: blodgruppering, bastest, koagulationsstatus, elektrolyter, glukos
- Vätska iv samt syrgas vb
- Sidomarkering (pilning)
- Slätröntgen
- Inläggning, op-anmälan, narkosbedömning
- Fasta
- Förebyggande mot trycksår
- Trombosprofylax (t ex Fragmin)
- Antibiotikaprofylax (ekva) preop
- Operation inom 24 h (därefter ökar dödligheten)
Behandling collumfraktur
Odislocerad
- Två spikar/skruvar vanligen LIH eller Olmed
- Internationellt vanligast med tre skruvar
Dislocerad
- Pat under 60 år spik eller skruv pga längre livslängd än protes och oftast friskare varför de klarar omoperation om caputnekros
- Pat 60 - 80 år med hög funktionsgrad helprotes pga hög risk för caputnekros och pseudoartros men lång förväntad överlevnad
- Över 80 år eller förväntad livslängd mindre än 5 år: halvprotes (mindre ingrepp, lägre lux-risk och ingen risk för caputnekros)
Pertrokantär fraktur behandling
Två metoder
- Platta med glidskruv
- Kort märgspik med glidskruv
Subtrokantär femurfraktur
- Lång märgspik med glidskruv
Rehabilitering och vård efter operation
Tidig mobilisering är viktigt
- minskar komplikationsrisken
- ökar chansen att återfå tidigare funktionsstatus
Smärtlindra för att möjliggöra mobilisering
Komplikationsförebyggande åtgärder
Klinisk läkningskontroll med röntgen eftetr 6-8 v
Generella komplikationer
- Pneumoni: andningsgymnastik, tidig mobilisering, kontroll vitalparametrar/vätskebalans, diuretika
- UVI: dra KAD tidigt
- DVT/lungemboli: trombosprofylax, tidig mobilisering
- Postoperativ sårinfektion
Caputnekros
Vid caputfraktur (ffa odislocerad) finns risk för caputnekros (cirka 40%) då a. femoralis cirkumflexa går genom genom kapseln och lätt skadas.
Risken för pseudoartros ökar då ingen normal callusbildning sker med nedsatt blodförsörjning. Istället för benläkning bildas en fibrös förbindelse mellan frakturändarna.
Protesluxation
- Allvarlig komplikation till protesoperation, störst risk första månaderna efter operation
- Vid främre luxation är benet förkortat och utåtroterat
- Vid bakre luxation är benet förkortat och inåtroterat
- Kan vanligen reponeras i narkos, i värsta fall behövs protesbyte
Prognos
- Cirka 10% av dem som får en höftfraktur mister gångförmågan
- 2-års mortaliteten vid en höftfraktur är cirka 40%
